kalixsvenska.blogg.se

"Det är en glob jag trampar med min fot.

Vad är centralt, på ytan av ett klot?

Jag väljer Pjätteryd till världens mitt.

Det står mig fritt."

 

                              Alf Henriksson

 

 

 

Länk till en nyttig text om Amor och Psyche och vad berättelsen kan betyda, den nämner också "Prins Hatt". Läs den så blir din text lika intressant.

 

Länk till hela sagan om Rumpelstiltskin.

 

Alice Munro fick nobelpriset 2013 för sin precisa novellkonst. Här finns ett utdrag av en av hennes noveller. Bengt Pohjanen är författare från Kassa i Tornedalen nu bor han i Haparanda. han skriver både på svenska och meän kieli. Här läser han själv sin julnovell om Kassa.

 

Hur använder hon språket för att säga så mycket som möjligt med så få ord som möjligt?

 

Jämför med Bengt Pohjanens julnovell likheter, skillnader?

 

Hur gör de båda för att genast fånga din uppmärksamhet?

 

Vilka är novellernas motiv? Vilka är deras teman?

 

Var utspelar sig novellerna, deras miljö? När utspelar de sig?

 

Vilka karaktärer är viktiga för novellerna?

 

Vilket berättarperspektiv finns i novellerna? Första person, tredje person? Vad ger berättarperspektivet till novellen? Vad händer med novellerna om vi ändrar berättarperspektiv?

 

Vad har Munro och Pohjanen för ärende med sina berättelser,? Leta efter novellernas författarintention.

 

Beskriv i korthet intrigen.

 

Finns det någon speciell händelse i novellen?

 

Jämför nu novellerna i sin helhet, likheter, skillnader, motiv,  tema, intrig, karaktärer osv. Vad skulle man behöva göra för att göra Pohjanens julnovell mer lik Munros och vice versa?

 

Sedan blir din uppgift att skriva en julnovell och välja antingen Pohjanens berättarteknik ELLER Munros och hålla dig så konsekvent till den som du bara kan. Försök också tänka på hur du skriver, själva språket, när du skriver din novell.

 

 

 

 

 

fashionabelt= modernt och lyxigt

antebellumåren=förkrigsåren (här före amerikanska inbördeskriget 1861-1865

oklanderligt= går inte att klaga på, felfritt

pittoreska= idyllisk, vacker, målerisk, romantisk

grotesk= motsatsen till pirttoresk, orimlig, förvriden, vanställd

klandra=klaga på

Metusalem

 

falla till föga= ge sig, erkänna (sig besegrad)

antagonism= fiendskap

bedarra= lugna ner isg

kumpaner=kamrater

förkovra sig= fördjupa sig i, lära sig

transponerats= musikterm när man byter en melodi från en tonart till en annan här från bas till baryton.

turnyr= en underkjol som gör att bäraren ser ut att ha en mycket putande bakdel

 

Forntiden: Kalevala

Antiken: "Amor och Psyche"

Medeltiden: "Ali Baba och de 40 rövarna".

Renässansen: Shakespeares En midsommarnattsdröm som blandar många olika sagoväsen under den magiska sagonatten.

Upplysningen: Gåsmors sagor med "Askungen", "Tummeliten", "Snövit", "Törnrosa","Rödluvan",  "Mästerkatten i stövlar" osv. välj en av sagorna och berätta om själva sagosamlingen.

Romantiken: "Trillevipp" som bygger på "Rumpelstiltskin" en folksaga insamlad av bröderna Grimm.

Realismen: "Den fula ankungen" av HC Andersen

Modernismen: Karlsson på taket.

Postmodernismen: Else-Marie och småpapporna och avsluta gärna med Kalevala som Kalle Anka-äventyr typiskt för postmodernistisk tid se bloggen.

 Omslag till Else-Marie och småpapporna

Forntiden: Pyramidtexter .

 

Antiken: Nya Testamentet.

 

Medeltiden:Här kan du lyssna till ett radioprogram om medeltidens tankevärld, logik och mystik.  Här finns en del medetida Staffans- och Mariavisor som nu hör till Luciafirandet i Sverige. Författare Dante Alighieri  Komedin, den Heliga Birgittas uppenbarelser, de allra flesta runstenarna har kristet innehåll. Jellingstenen har tom en korsfästelsescen. Musik finns hur mycket som helst tex Hildegard av Bingens musik, texten på latin och engelska:

Renässansen: Martin Luther Vår Gud är oss en väldig borg. Statskyrkosystemet uppkom i reformationsländer. 30-åriga kriget protestanterna gillade Luthers psalm.

 

Barockkopositören Johann Sebastian Bach är världens mest beundrade kompositör och har kallats "den femte evangelisten" eftersom han skrev musik utifrån sin kristna tro. Hans Matteuspassion räknas av många som världens vackraste musikverk.

 

Upplysningen: USA tillflykt för förföljda frikyrkor. Kristens resa av John Bunyan en enorm storsäljare fortfarande inspireras författare, filmmakare och konstnärer av den romanen. Här ett radioprogram om Newton, den siste magikern.

 

Romantiken: Johan Olof Wallin "Var är den vän som överallt jag söker."

 

Realismen: De stora väckelserörelserna. Lina Sandell musik finns hur mycket som helst på nätet. Laestadius-texter finns här och här. 

 

Modernismen: C.S Lewis, T.S Eliot och J.R.R Tolkien alla med i the Inklings några av 1900-talets mest inflytelserika kristna författare.

 

Postmodernismen: Ylva Eggehorn författare med även kortare texter och dikter, så det är passande med exempel och hon är typiskt postmodernistisk i sin intertextualitet. Tiil exempel dikten "Till Oddyssevs" som i psalmboken heter "Var inte rädd" som syftar på Homeros Oddysséen.

 

Psalmer har hon också skrivit:

 

 

 

Forntiden: Mose lag om hur präster ska klä sig: 2 Moseboken kapitel 28 berättar exakt hur kläderna ska se ut och tillverkas 3 Moseboken kapitel 8 visar hur de skulle klä på sig.

 

Antiken: Ovidius Metamorfoser om hur Arachne blev en spindel. Här på engelska. Hör med Anna på biblioteket om en svensk översättning.

 

Medeltiden: Njals saga har ju många beskrivningar av hur folk ser ut, använd någon av dem. Här fins ju också mycket bildmaterial till exempel illustrationer till Canterbury tales av Geoffrey Chaucer. Korpen flyger är ju en film som försökte visa hur medeltida männsikor klädde sig och hur dyrbara kläder var ser vi i kampen om Eriks skinnmössa.

 

Renässansen: Shakespeares En trettondagsafton som film har mycket att ge om kläder. Se speciellt på utklädningsleken män/kvinnor och hur Olivia byter klänningar efter hur hon lämnar sorgen och blir mer och mer kär. Målningen av madonnan och Jesusbarnet här på bloggen visar ju också just kläder med symbolisk betydelse tydligt.

 

Barockens måleri är fullt av modebilder här Diego Velasquez berömda målning Hovdamerna:

 

Upplysningen: Linné beskrev också människors klädsel i sina resor runt Sverige inte bara naturen. Han kristiserade modet med hårt snörda midjor på kvinnor helst skulle man ha högts 33 cm omkrets på midjan.På denna hemsida finns också info och dikter av Hedvig Charlotta Nordenflycht som beskriver utseenden i en del dikter. Filmen Marie Antoinette av Sofia Coppola visar tidens mode.

 

Intressant artikel om underkläder genom tiderna som citerar Carl von Linné.

 

Romantiken: Den unge Werthers klädstil blev ungdomsmode i hela Europa. Johann Wolfgang von Goethe skrev romanen Den unge Werthers lidande. Filmatiseringar av Jane Austen-romaner frossar i tidens mode. 

Realismen: Gustave Flauberts roman Madame Bovary handlar om en kvinna som köper så mycket dyra kläder och vackra inrednngsprylar att hon skulle kunna kallas shopoholic om hon levt idag. Många beskrivningar av kläder i romanen.

 

Modernismen: Sveriges mest inflytelserika designer är nog utan konkurrens Karin Larsson förevigad i maken Carl Larssons bilder av henens egensydda kläder till hela familjen och hennes stilbildande inredning. Romaner i mängd där mode och utssende är viktigt skrevs jag tipsar här om Dorothy L. Sayers deckare med Lord Peter Wimsey och Harriet Vane. Tex Kamratfesten som utspelar sig på ett universitet för kvinnor. Film: Breakfast at Tiffany's med Audrey Hepburn blev verkligen trendsättande för modebilden.

 

Postmodernismen: Lady Gaga inom konsten, roman/film tex Confessions of a shopoholic, Bridget Jones dagbok. Roman: den danska världssuccén Fröken Smillas känsla för snö av Peter Høeg där hjältinnan Smilla är mycket klädintresserad och alla personer i romanen beskrivs med klädsel och utseende där klädmärken har en framträdande betydelse,

 

 

 

 

Forntiden: Den förste mördaren och Gud som den förste detektiven. Bibeln 1 Moseboken kapitel 4 vers 1-16 bibeln.se

 

Antiken: Elektra som anstiftar mordet på  sin mor och hennes älskare som hämnd för faderns död. Drama av Sofokles.

 

Medeltiden: François Villon "De hängdas ballad" här finns balladen på franska och svenska och i litteraturhistorierna på skolan finns mycket info om Villon och hans ballader.

 

Renässansen: Lord och Lady Macbeth

 

Upplysningen: Voltaire Candide en samhällskritisk satir, typisk för upplysningen,där folk mördas i mängder. Voltaire skrev så här: Det är förbjudet att döda, därför straffas alla mördare om de inte dödar i stort antal och till ljudet av trumpeter.”

Realismen: Sikes i Oliver Twist.

 

Modernismen: Deckaren kommer stort och massor av mördare kommer i tryck. En typisk modernistisk mördare är seriemördare med ett speciellt tema som mördaren i ABC-morden av Agatha Christie.

 

Postmodernismen: "Den lille mördaren" dikt av Bodil Malmsten, ni får en kopia av mig om ni vill använda den. Malmsten skriver om en mördare som man nästan tycker synd om. En mördare som vinner sympatier möter vi också i Åsa Larssons och min kortroman som finns enbart som ljudbok( ett typiskt format för vår tid): Guds starka arm, eller Åsas roman Till dess din vrede upphör.

Forntiden: Gilgamesch

Antiken: Herakles

Medeltiden: Kung Arthur

Renässansen: någon Shakespeare-hjältinna tex Portia som räddar livet på köpmannen Antonio med sin list.

Upplysningen: Robinson Crusoe en sann hjälte för en upplysningsmänniska som myntade begreppet hjälp dig själv så hjälper dig Gud.

Romantiken: Uncas i Den siste mohikanen av George Fennimore Cooper som personifierar romantikens idé om den noble vilden. Detsamma gör Sampo Lappelill av Zacharias Topelius.

Realismen: En typisk realistisk hjälte är vår kära Nancy som offrar sitt liv för att Oliver Twist ska få hitta sitt rätta ursprung.

Modernismen: Här börjar de orealistiska superhjältarna framträda i 1930-talets depression i USA. Stålmannen är först av dem.

Postmodernismen. Antihjälten börjar nu komma. Elling är en sådan person som aldrig skulle ha fått en hel film gjord om sig på 1950-talet. Forrest Gump är en annan i samma stil men emr Hollywood-anpassad. Båda hjältarna var först romanfigurer.  En vanlig postmodernistisk hjälte är Lisbeth Salander i Millennium-romanerna av Stieg Larsson.

 

• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
• Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.

Forntiden: världens första författare var kvinna, Enheduanna. Jag har texter av henne som jag kan kopiera åt er om ni vill använda henne.  Här kan ni läsa om henne.

 

Antiken: Antigone, finns en bok på skolan med denna pjäs om denna kvinna som vägrade lyda kungens bud om att inte begrava sin bror och därför döms till döden genom att begravas levande. En Romeo och Julia-berättelse finns också med.

 

Medeltiden: Beatrice i Dantes Komedi som räddar Dante genom inferno, Purgatorio och till Paradiset.  Hallgerd i Njals saga är ju också en tuffing, men knappast en förebild. Musik: Hildegard av Bingen eller den tuffa nunnan Kassia (Kassiani) som började sin karriär genom att vägra gifta sig med kejsaren.

 

Renässansen hade ni ju redan . Musik: tex Vittoria Aleotti, Konst: Catharina van Hemessen

 

Upplysningen Hedvig Charlotta Nordenflycht en av Sveriges första feminister och upplysningstidens viktigaste poet i Sverige här finns alla hennes publicerade texter som pdf. Anna-Maria Lenngren Journalist som skrev den feministiska dikten "Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon". musik: Intressant radioprogram om kvinnliga barockkompositörer. Barockmåleri av Artemisia Gentileschi.

 

Romantiken Mary Shelley och hennes Frankensteins monster hennes mamma Mary Woolstonecraft Shelley var en mycket inflytelserik feminist. Konst: Girodet -Trioson Musik: Clara Schumann.

 

Realismen  Fredrika Bremer   Musik: Lina Sandell. Konst: Fanny Brate

 

Modernismen: Edith Södergran, Astrid Lindgren : Pippi Långstrump, Agatha Christies Miss Marple, Musik: Mahalia Jackson, Konstnär: Helen Schjerfbeck

 

Postmodernismen finns mycket om på bloggen, musikaliskt och videokonstnärligt tycker jag förstås att Madonna är självklar.

Forntiden: Noas ark 1 Mosebok 6-8  finns också en film från förra året.

 

Antiken: Odysséen av Homeros

 

Medeltiden: Sjöresorna i Njals saga eller/och Ingvar Vittfarne runstenar..

Renässansen är en epok som namngavs av en fransk konstkännare; Jules Michelet,1855 därav det franska namnet på denna epok. Endast i Italien, där renässansen sägs ha inletts, kallas den rinascimento. Båda orden betyder återfödelse och det som återföddes var antiken.

 

Det som gav impulsen till renässasnen var

1) Östroms fall.

 

Västrom föll för germanska invasioner med börjar 476 men Östromerska riket bestod nästan tusen år till. I det forna Västromerska riket föll många kunskaper från antiken i glömska. Viktigast av allt var att man inte längre kunde grekiska och därför inte kunde läsa de flesta antika texter annat än i översättningar till latin som blivit det nya Europas lingua franca (italienska för gemenamt språk). Ett undantag var Spanien där Morerna styrde 711-1492, där arabiska var huvudspråk.

 

 

I Östrom var grekiska det gemensamma språket. Bysans, som riket kallades av utomstående, föll 1453 för Ottomanska riket (nuvarande Turkiet). 1204 var det dock ett "kristet" korståg som gav Konstantinopel dråpslaget, ett korståg som förde Bysans skatter till främst Venedig som nu blev en stormakt byggd på bl.a rövade skatter från det kristna Konstantinopel. Just innan Konsatntinopels sltgiltiga fall hade bysantinska lärde föreläst i Florens och Rom i samband med konciliet i Basel/Ferrara/Florens 1431-1445 och då tog det vi kallar renässansen fart i Italien. Efter Konstantinopels fall 1453  flydde en del grekiskkunniga bysantiner till västra Europa och tog med sig både böcker och kunskaper som gjorde att fler kunde ta del av mer av antikens vetenskap. Det gjorde antikens vetenskap tillgänglig för fler i Västeuropa. 

 

2) Pestepidemierna från 1200-talet och framåt.

 

Digerdöden som slog till från Indien till Irland med sådan kraft att 50% av männsikorna dog rörde om i samhället. Hela adelssläkter kunde dö ut och det blev ont om arbetskraft vilket gav arbetare större makt. Man fick mer betalt för arbetet och den sociala rörligheten var större än under högmedeltiden. Ett exempel på det är William Shakespeare som föddes 1564 efter den sista stora pesten i England. Hans pappa var handskmakare och analfabet men blev gift med en adelskvinna och utsågs till borgmästare i Stratford - upon-Avon så sonen William fick gå i skola från 5 års ålder ända till motsvarande gymnasienivå vilket hade varit omöjligt under högmedeltiden.

 

3) Nollan

 

I Italien fick man genom grekisktalande och arabisktalande (Sicilien och Sardinien lydde en tid under arabiskt styre) kontakt med det indiska decimalsystemet och de geniala siffrorna:

 

 

Flickan i skogen liknar mest av allt "Hans och Greta" upptecknad av Bröderna Grimm, stenarna finns med där och det lockande pepparkakshuset för en utstött flicka vars mor inte tål henne.

 

Men likheten med "Gäst" i Korpen flyger är också slående. Gu∂run är gäst hos Hildur som gör dockor, av vadå? Hildur tycker sig ha Gudrun fast men hon flyr ständigt och kan inte fångas in, hon kan när som helst gå ut i sin skog av böcker. Även "Gäst" har sina böcker och sin skog att återvända till närhelst han behöver och ingen vet var han egentligen finns.

 

Hildur är som Tord, van att få det hon vill ha, van att ha oinskränkt makt över sina dockor. Men nu kommer Gu∂run och stör denna hennes säkra tillvaro. Gu∂run heter visserligen något, hon är inte namnlös som "Gäst", men vad heter hon?

 

Namnet Gudrun betyder "hon som besitter hemlig kunskap" eller "Den som känner gudarnas hemlighet". Namnet är sammansatt av gud=gud och run=runa, hemligt tecken. Hon kan alltså läsa! Namnet har ett fornnordiskt ursprung.

 

 Hildur är ett kvinnonamn med fornnordiskt ursprung, en form av Hild som är bildat från ordet hildr - strid.

 

Gäst är på många sätt en Krsitusgestalt som lider och ur graven vinner seger, liknar Gu∂run Gäst även på detta sätt?

 

Tänk på att Vigdis Grímsdotter skrev romanen 10 år efter filmen och den påverkade Island och omvärldens syn på Island enormt mycket. Plötsligt ville alla rida Islandshäst och resa till denna lyckliga ö av varma källor och nästan noll fossila utsläpp med fria och jämlika människor.

 

Vilken bild av Island får vi i Flickan i skogen?

Röde Orm är tydligt influerad av Njals saga och tar också upp kontakterna med de brittsika öarna som man gör i Korpen flyger. Kung Harald Blåtand är en lika jobbig kung för den nordiska adeln som förr skött sig själva som Harald Hårfagre är plågsam för Tord och hans fosterbror Erik.

 

Kärlek och brudrov förekommer i båda verken och i båda romanerna faller de rövade damerna för sin rövare. De har drabbats av en psykologisk försvarsreaktion som följer av brutala kidnappningar när man tvingas leva nära sina kidnappare. Stockholmssyndromet drabbar speciellt Gästs syster i Korpen flyger.

 

 

Precis som J.R.R Tolkien och C.S Lewis var Frans G Bengtsson måttligt imponerad av modernismen och dess anspråk på att skriva något helt nytt. Han ville skriva något som roade läsare och han avskydde nymodigheter som att ta bort plurala verbformer som Selma Lagerlöf börjat med. Så i originalversionen av Röde Orm skriver han konsekvent "de gingo" i stället för "de gick" och på samma sätt gör han med alla verb, även i dialogen.

 

Frans G. Bengtsson var fascinerad av Al-Andalus ledare riksföreståndaren Almansur och ville skriva något om honom som kunde kopplas till en humoristisk fantasibild han hade av Harald Blåtand, Danmarks förste kung, som tog kristendomen.  Haralds religionsval blev början på Nordens kristnande som skedde fredligt från mun till mun, en bygd, en familj i taget och inte med erövringskrig som när Finland intogs och "kristnades" av svenskarna några hundra år senare. Vi ser spåren av detta i de många runstenar som restes kring 1000-talet. de flesta stenar är kristna. Kanske var de en slags reklampelare för familjen som visade att de var moderna, dvs kristna och kungatrogna.

 

Röde Orm blev snabbt en succé som fortfarande läses med behållning. Romanen bygger på stor historisk kunskap, men liksom Lewis Narnia-serie blandas Bengtssons samtid in med historiska fakta och en stor portion humor. Man behöver dock inte veta något om varken tiden då Röde Orm utspelas eller tiden när den skrevs för att ha nöje av romanen.

 

Ni som skriver rapport om den bör däremot ta upp lite om tiden när den skrevs och Frans G Bengtssons protest mot det moderna i rapportens bakgrund. När det gäller nordiska språkförhållanden utspelar sig Röde Orm under den tiden då alla Nordbor tyckte de talade danska, de kallade det dansk tunga. Engelska och danska var så lika att man kunde kommunicera med varandra i det stora danska rike som omfattade Norge, Island, Färöarna, Shetland, Orkney, Grönland och Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän. Man hade även makt över delar av England. Det området kallades Danelagen (Dane Law) och bestod mellan åren 878-954.

 

 

 

 

 

 

 

I postmodernismens avvisande av flydda epokers kvalitetsbegrepp har också Medeltiden omvärderats. Alltifrån det att renässansens intellektuella började förakta epoken mellan 476 till ca 1400 och kalla den för medeltiden och beskrev den som "mörk och vidskeplig" hade den allmänna uppfattningen om medeltiden varit att det var en "mörk och vidskeplig tid". Postmodernismen har omärderat medeltiden. Detta beror förstås på historiska forskningsrön men också på postmodernismens vilja att omvärdera tidigare fastslagna sanningar.

 

Den mest postmodernistiska film jag vet är Rosens namn baserad på romanen med samma namn av Umberto Eco: Il nome della rosa (Lästips!). Bokens hjälte, William av Baskerville, har förstås fått sitt namn som en hommage till Sir Arthur Conan Doyles litterära skapelse Sherlock Holmes. I romanen finns intertexter till hela den europeiska kulturen, både populärkulturen och den tidigare "godkända" kulturen. Filmen fortsätter på denna väg och låter broder William spelas av Sean Connery som blev känd som den förste film- James Bond, vilket tas till vara i filmatiseringen.

 

I intrigen spelar ett bibliotek en nyckelroll, kanske en huvudroll, och romanens titel alluderar på den kända franska medeltidsromanen Roman de la Rose (Romanen om rosen)(ca 1240) och liksom i denna bok, som gett oss namnet roman, får man inte riktigt någon förklaring till vad rosen är varken i romanen eller filmen. Naturligtvis utspelar sig denna roman under medeltiden på ett kloster i de italienska alperna. Romanen är också delvis skriven på latin, medeltidens engelska, och filmen är förstås engelskspråkig men både latin och vulgärvarianter av språket hörs. Dessutim är romanen/filmen en detektivhistoria.

Deckargenren har blivit den mest inflytelserika under den postmoderna epoken. Från att föraktfullt ha kallats "kiosklitteratur" studeras nu verk som Rosens namn på universiteten och erkända författare använder sig av formen, ja i själva svenska akademin har författare valts in som började sin karriär som deckarförfattare och fortsätter att använda sig av formen i sitt fortsatta författarskap.

 

Rosens namn blev startpunkten för en lång rad filmer om flydda epoker som gjordes på samma sätt med medvetna anakronismer och blinkningar till litteratur- och filmhistorien. En av dessa blev Islands största filmsuccé genom tiderna: Korpen flyger. Som hämtat sin dramaturgi från westernfilmen och intrigen från den isländska saga-litteraturen och den utspelar sig förstås under medeltiden.

 

 

 

 

Postmodernismens relativism har gjort att kvalitetsbegreppet helt omvärderats så att förut föraktade kulturyttringar har fått en kulturell status som de inte belastades av under tidigare litterära epoker. Serier upphöjdes från barns dåliga vanor till konst. Från att ha låtsats som om man slutat läsa Kalle Anka började kultureliten skryta över sin "ankism" och slängde sig med serieskaparnamn som Carl Barks och Don Rosa. Muséer för serier skapades och serier togs in i litteraturhistorien.

 

På samma sätt upphöjdes andra litterära genrer som varit föraktade till samma status som de litterära romanerna; skräckgenren, deckaren, SciFi och Fantasy kunde diskuteras på undiversiteten och det började skrivas avhandlingar om Enid Blytons Fem-böcker som inte ens fanns att låna på bibliotek på 1970-talet.

 

Men även andra ännu mindre kulturelitistiska företeelser som kitsch och mode blev föremål för akademins intresse. Mode kan nu recenseras på kultursidorna och konstkännare kan ha bilder från katolska bokhandeln med kitsch-motiv av Maria och Jesusbarnet på väggen. Till och med porren har fått en viss status som konst, eller kanske ska man säga att porrens estetik har brett ut sig både inom mode, reklam och konst. Men allra mest "godkänd" har porr i litteraturform blivit. Fifty Shades of Grey( Femtio nyanser av honom) med sitt pornografiska, gravt antifeministiska, innehåll diskuteras i litterära magasin med en respekt som knappast vore möjlig utan postmodernismens inflytande.

 

Både filmen Korpen flyger och romanen Flickan i skogen är exempel på postmoderna verk. Medeltidsskildringen i den stora filmsuccéen Korpen flyger med alla sina anakronismer och intertexter vore omöjlig i Hollywood 1950. Det beror både på att westerngenren i filmvärlden och skräckgenren i litteraturen fått en status som var otänkbar innan 1980-talets postmodernistisak genombrott och på att vi sedan 1975 och Vitenemakrigets slut lever i en postkolonial värld där perifera kulturer som den isländska blivit högintressanta medan gamla kulturella och geografiska centra förlorat sin roll som riktmärke för god kultur.

 

Flickan i skogen har en tydlig intertext i bröderna Grimms saga Hans och Greta samt den italienska konstsagan Pinocchio liksom den antika myten om Pygmalion och skrivs som en psykologisk skräckroman men har trots det blivit upphöjd till klassuppsättningsroman på Furuhedsskolan i Kalix. Dessutom har den med ett annat postmodernistiskt motiv: queer sexualitet. Relativismen har smugit sig in på bara kroppen och man talar om genuskonstruktioner snarare än kön och människor tar på sig olika roller och masker och väljer sin identitet som hon lätt kan byta ut mot en annan på ett helt annat sätt än förut var möjligt. På nätet kan du ha olika avatarer för olika forum och dessa identiteter behöver inte ha något gemensamt med den roll du har IRL.

 

1980-talets explosion på musikvídeo-området är ett exempel på hur postmodernismens estetik och rollbytande började nå ut i stugorna. Michael Jackson och Madonna var kung och drottning av denna genre. Medan Jackson gjorde gangsterfilms-pastischer och dansade sig igenom skräck-klassikern "Thriller" presenterade Madonna den katolskt färgade religiösa kitschen blandad med porrens estetik för världen och båda tog identitetsbytet ut på dansgolven och in i tonårsrummen genom MTV:

 

 

Ju närmare en epok kommer den utsiktspunkt vi har desto svårare att avgränsa den. Postmodernismen som litterär epok lider av denna brist och dess tidsmässiga gränser flyter ihop med modernismen och vår nutid. Redan på 1950-talet skrevs det första större litterära verk som räknas som postmodersnistiskt; Vladimir Nabokovs Lolita. Den följer det postmoderna schemat med total värdenihilism eftersom den handlar om en medelålders man som blir förälskad i ett barn utan att romanen tar avstånd från denna ojämlika relation.

 

Under 1950-talet kommer också de två stora Fantasy-verken The Chronicles of Narnia (Narnia-serien) av C.S. Lewis och Lord of the Rings av hans gode vän J.R.R. Tolkien. Desa två herrar ville knappast räknas som trendsättande och med sin tid. I stället representerar de postmodernismens blickande bakåt i tiden och i denna återblickande anda har intertextualiteten blivit ett nyckelbegrepp. Liksom på medeltiden blev det en merit att anknyta till andra litterära verk utan att aspirerera på att göra något helt nytt, som modernismen hävdade att författaren skulle göra.

Det innebär också att postmodernismen tar avstånd från romantikens och modernismens genikult av författaren och konstnären. Man kritiserar också begrepp som äkthet och kvalitet. Postmodernismen vill inte ge viss konst och litteratur kvalitetstämpel och annan skräpstämpel. Allt beror på betraktarens smak och kulturella bakgrund. Postmodernismen har därför oftast liknats vid ett stort bibliotek där all konst och litteratur i världen finns samlat för nya författare och konstnärer att låna ur.

 

Postmodernismens relativism betyder också att lånandet från andra verk är helt accepterat precis som man under meldeltiden gärna påstod att en saga man skrivit själv, exempelvis sagorna om riddarna kring runda bordet och deras sökande efter den heliga Graal som började som hovpoesi men hävdades vara krönikor från 400-talet. C. S Lewis och J.R.R Tolkien gjorde på likannde sätt. Tolkien lånade detta medeltida grepp genom att inleda Sagan om ringen med en "historisk översikt" över hobernas historia.

 

I Tolkiens och Lewis sällskap "The Inklings" (ibland kallat "the “most important literary friendship of the twentieth century,”) ingick också den amerikanskfödde författaren T.S. Eliot som redan skrev "Det öde landet" som är en lång dikt om den moderna världens fasor i Första världskrigets spår. Dikten är ett collage av allusioner och parafraser, samt regelrätta citat ur kända litterära verk ur den Västerländska litteraturhistorien från antiken och framåt ,men även från Eliots samtid i mellankrigstidens Europa. Dikten brukar räknas till de största modernistiska verken men redan har den en postmodernistisk form.

 

Tolkien var inte heller rädd för intertextualitet, han inspirerades av isländska sagor, Bibeln, Beowulfs-kvädet och keltisk och nordisk mytologi och han lät högalvernas språk Quenya låna drag från finska språket. Folket i Rohan liknar på många sätt islänningar med sina hästar och namnen är engelska örons uppfattning av isländska namn. Detta tog Peter Jackson fasta på när han byggde upp filmversionen av Rohan och i filmatiseringen av Bilbo-the Hobbit spelas till och med Beorn, mannen som kan ta björnhamn, av en svensk skådespelare: Mikael Persbrandt.

 

I Njals saga finns passager som Tolkien nästan tagit rakt av in i Ringens värld. Exempelvis när Tjostolv dödat Hallgerds nyblivna make och flyr från dem som ska hämnas honom och den onde trollkarlen Svan ska hjälpa dråparen Tjostolv att komma undan:

" Svan sa:

– Nu är det varsel för Osvivers följerskor!

Då for Tjostolv på fötter och grep sin yxa. Svan sa:

– Kom med mig ut! Det här blir en smal sak för oss.

De gck ut tillsammans. Svan tog ett getskinn och svepte det om huvudet och sa:

– Varde dimma

    och synvilla

    och otyg i vägen

    för dem som vill åt dig!

Och när nu Osviver och hans folk red upp på fjället kom en tjock dimma emot dem. Osviver sa:

–Det här har Svan ställt till, och väl vore om det inte kom ännu värrre därefter." Njals saga kapitel 12.

 

Klipp ur den Peter Jacksons filmatisering av Sagan om ringen: