kalixsvenska.blogg.se

2012-11-30 16:41:00

NA/TE Minneslista:skriftliga uppgifter och övningar

Listan på det som vi jobbat med medan jag pratar betyg:

1. Läsa minst en runsten , ta hjälp av runläseboken på bloggen och sången Heyr himnasmi∂ur. Ni får gärna jobba i grupp, men skriv på pappret vem som jobbat med stenen. Reflektera över det ni gjort i loggboken!

2. Jämförelsen nynorsk och bokmål och överkursen + för er som strävar mot B och A: Korleis eit svenskt skriftspråk skulle lages som skulle vara felles for alle dialekter i landet vårt?

3. Satslösning från grunden, den måste inte vara klar före essän men den kan ge er hjälp med att fixa skriftspråket bättre. T ex genom att ni undviker satsradningar som är så vanligt:

Satsradning: Man skriver korta enkla huvudsatser efter varandra, ibland till och med helt utan skiljetecken. Satsradningar passar inte i en essä eftersom de gör texten svårläst och enformig. Satsradningar ska över huvud taget undvikas i skriftspråket, även om man ofta talar så. Men vid det här laget vet ni att skriftspråk och talspråk är två helt skilda ting.

Exempel på satsradning: Kim sa att boken var tråkig, hon iddes inte läsa ut den, i stället sökte hon upp en recension av den på nätet, hon trodde det skulle kunna lura hennes lärare, men hon avslöjades direkt när hon lämnade in texten. Som ni ser har vi bara likadant uppbyggda huvudsatser med korta bisatser här Kim(subjekt) sa(predikat) att boken(direktobjekt/ackusativobjekt) var(bisatsens predikat) tråkig (predikatsfyllnad), hon (subjekt) iddes inte(predikat) osv.

I essän ska ni sträva efter varierade satser: Kim sa att boken var tråkig. I stället för att läsa ut den hade hon bestämt sig för att lura vår lärare genom att helt fräckt stjäla en recension från nätet som hon tyckte såg okej ut. Således fick hon ett välförtjänt F på texten eftersom vår sura lärare avslöjade henne direkt.

2012-11-25 17:50:00

Brott och straff;litteratur och politik i Ryssland omkring 1850-1881

Kategori: Litteratur

File:Livegenskap i Ryssland, karikatyr av Gustave Doré.jpg

Ryska godsägare spelar kortspel och använder sina livegna bönder som insats, karikatyr av Gustave Doré

Brott och straff är en realistisk, eller till och med naturalistisk roman utgiven 1866. Realismen ville skildra samhället exakt som det var och författarna hade ofta en kritisk udd mot alla orättvisor som rådde i Europa vid mitten av 1800-talet. Man försökte beskriva klassamhället genom att låta romankaraktärer från olika klasser mötas. I de flesta europeiska länder var den realistiska romanen först och främst en skildrare av medelklassen (med lysande undantag som Charles Dickens) men de stora ryska realistiska författarna ställde sig tydligare på de fattiga samhällsklassernas sida mot både medel- och överklassen, vilket är tydligt i Brott och straff där den fattiga prostítuerade Sonja är hjältinna medan den nattsvartaste skurken är den rike godsägaren Svidrigajlov tillsammans med medelklassrepresentanten Pjotr Luzjin. Här en länk till ett bra program om realismen.

Godsägaren och författaren Leo Tolstoj (1828-1910), på bilden nedan, som också nämns som en inspiratör tillsammans med Dostojevskij av Amos Oz, blev kristen anarkist och levde till och med som en bonde på sitt gods för att markera sin solidaritet med de fattiga och hans ställningstagande för en rysk kristendom som vände sig mot överklassens lyxliv och grymheter mot fattiga livegna och före detta livegna bönder. Leo Tolstoj skrev förutom många berömda romaner också en bok om icke-våldskamp mot orättvisor som på engelska heter The Kingdom of God is Within You och var en stor inspirationskälla för Martin Luther KIng Jr. och den svarta medborgarrättsrörelsen i USA under 1960-talet. File:L.N.Tolstoy Prokudin-Gorsky.jpg

Dostojevskij (1821-1881) tillhörde i sin ungdom kristen anarkistisk/socialistisk grupp men senare slutade han med politik. I stället satte han sitt hopp till "den ryske Kristus". Han tyckte att den rysk-ortodoxa kyrkan var räddningen för Ryssland och hela världen och han beundrade Leo Tolstoj som han menade var den störste levande romanförfattaren i världen.

Tiden som präglar Brott och straff var en tid av förändringar, reformer och krig i Ryssland och Europa. Tsar Nikaolaus I ville ena alla kristna slaver och startade därför Krim-kriget 1853 eftersom det då var 400 år sedan turkarna erövrat det kristna Konstantinopel och med våld införde Islam i det gamla Västrom/Byzans. 1855 dog Nikolaus och efterträddes av den liberalt sinnade tsaren Alexander II.1856 kapitulerade Ryssland i Krim-kriget som de fått utkämpa mot Storbritannien, Frankrike och Osmanska riket.

Alexander II var mindre intresserad av krig än av reformer. Rättstaten liberaliserades i västeuropeisk riktning och straffsatserna likaså, vilket märks i Brott och straff. Det som förändrade Ryssland allra mest av Alexander II reformer var att 1861 upphävdes livegenskapen i Ryssland som det sista landet i Europa att förbjuda detta slags feodala slaveri. Livegenskap innebär att en person befinner sig i ett ärftligt beroendeförhållande till en markägare. Det främsta kännetecknet är att den livegne inte får flytta utan markägarens tillstånd; markägaren kan inte heller vräka den livegne. Tyvärr fick godsägarna behålla marken och de livegna, som var egendomslösa, hade inga möjligheter att köpa sig jordbruksmark.

Alexander II (bilden till höger) regering lättade avsevärt på censuren i Ryssland och utbildningssystemet liberaliserades, vilket gjorde det möjligt för böcker som Brott och straff att komma ut i Ryssland utan att Dostojevskij riskerade nya år i Sibiriska straffläger. Men bland de missnöjda ryska intellektuella liberalerna och socialisterna ansågs dessa reformer vara långt ifrån tillräckliga så dessa grupper radikaliserades och några grupper tog till terroristmetoder. En sådan socialistisk terrorist mördade tsar Alexander II i mars 1881. Han son Alexander III som efterträdde honom införde då en sträng polisstat i Ryssland och drog tillbaka många av reformerna, men livegenskapen återinfördes aldrig. Dostojevskij dog i februari 1881 och hann aldrig uppleva detta bakslag, vilket nog var skönt för honom.

2012-11-24 18:31:47

NA/TE2: Frågor till Hunden

Kategori: Litteratur

Hunden får ni läsa med ekologisk litteraturteoretisk metod:

1. Vad säger Hunden om förhållandet natur och kultur?

2. Vilken roll spelar naturen i berättelsen? Är naturen symbolisk eller konkret? Vad symboliserar den i så fall om den har en symbolisk roll?

3. Vilket är förhållandet mellan människan och naturen?

4. Vad säger bokens upplösning om människans roll i naturen?

2012-11-16 17:15:01

Brott och straff del 5

Kategori: Litteratur

Del 5
1. Sankt Petersburg var en kosmopolitisk stad och det märks på de tyskar som förekommer i romanen. Katerina visar åter sin obehagliga personlighet när hon hånar de tyska kvinnorna på gravölet över Marmeladov. Men mest gör hon det för att skydda Sonja från deras förakt. Varför är Sonja så föraktad? Varför vill Katerina beskydda henne? "för Katerina Ivanovna var det ett värre brott att förolämpa Sonja än att såra hennes själv". Detta leder till bråket med Luzjin-och avslöjandet av honom-, förklara vad som hände, vad händelsen leder till och varför den uppstod.

2. Varför känner sig Raskolnikov tvungen att bekänna mordet för Sonja och varför tänker han bara på mordet på Lizaveta?

3. På vilket sätt är händelsen med Svidrigajlovs "generositet" typisk för realismen(googla på litteraturhistoria realismen) i sättet att skriva? Varför är Raskolnikov så misstänksam inför Svidrigajlovs sinnesändring? Vad tror du Svidrigajlov verkligen är ute efter?

Den sista tsaritsans favoritikon Vår fru från Tsarskoe Selos

2012-11-16 01:00:05

Heyr himnasmidur- Kólbeinn Tumasson 1173-1208

Kategori: Nordiska språk och grannspråk

Heyr, himnasmiður. Sb. 308

Heyr, himna smiður,
hvers skáldið biður,
komi mjúk til mín
miskunnin þín.
Því heit eg á þig,
þú hefur skaptan mig,
ég er þrællinn þinn,
þú ert Drottinn minn.

Guð, heit eg á þig,
að græðir mig,
minnst, mildingur, mín,
mest þurfum þín.
Ryð þú, röðla gramur,
ríklyndur og framur,
hölds hverri sorg
úr hjartaborg.

Gæt, mildingur, mín,
mest þurfum þín
helzt hverja stund
á hölda grund.
Set, meyjar mögur,
máls efni fögur,
öll er hjálp af þér,
í hjarta mér.

Kolbeinn Tumason

2012-11-16 00:48:00

Máddji- Iđitguovssu

Kategori: Nordiska språk och grannspråk

Iđitguovssus girdilit
Hávski lei go iđistit
Vilges dolggiid geigestit
Várrogasat salastit

Njukča, njuvččažan
Buokčal, ligge varan
Njukča, njuvččažan
Ovdal iđitroađi

Iđitguovssus girdilit
Hávski lei go iđistit
Jaskatvuođain savkalit
Nuorravuođain njávkalit

Njukča, njuvččažan
Buokčal, ligge varan
Njukča, njuvččažan
Ovdal iđitroađi

Riegádahte áibbašeami
Oktovuođa váillaheami

2012-11-15 22:21:00

Nynorsk

Kategori: Nordiska språk och grannspråk

Kva er nynorsk? Til kva vert nynorsk brukt? Kvar finn vi nynorsk i dag?

Nynorsk er eit alminneleg skriftspråk som, til liks med bokmål, vert brukt i alle moglege sjangrar og høve.

Nynorsk er fyrst og fremst eit skriftspråk. Vi skriv nynorsk eller bokmål, men snakkar dialekt.

Kva om det ikkje fanst noko skriftspråk i Sverige? Korleis burde vi då lage eit nytt svensk skriftspråk som skulle vere felles for alle dialekter i landet vårt?

Läs mer om nynorsk-svensk här: Nynorsk - noe for svensker?

Blå= nynorsk grå=neutral röd=bokmål

2012-11-15 21:48:00

Yngre runraden futhárken

Kategori: Språkhistoria

Ovan 16-staviga runraden, den yngre och mest använda futharken. Långkvistiga.

Kortkvistiga.

Läs runinskrifter så här:

1.Var ska man börja läsa? Ofta i ormhuvudet, men inte alltid. Vanligt är att texten börjar med ett personnamn. Börja tyda texten och avgör sedan var den börjar. Ofta särskiljs varje ord med ett kors, eller kryss. Ibland får vi inte den hjälpen, då får man avgöra det när man tytt bokstäverna färdigt.

2.Runorna kan vara kortkvist- eller långkvistrunor. De texter som är vanligast är de från Sveriges kristnande kring år 1000 e.Kr. och är oftast långkvistrunor. I norra Sverige var de ofta blandade med kortkvistiga a, n, s och t. Rök-stenen från 800-talet var skriven med 24-radiga runorna och kortkvistrunor. Men det fanns olika varianter av runor också kring år 1000 och stungna runor som exempelvis gör k till g eller i till e. Fråga om det ser alltför konstigt ut! u-runan betecknar också ö, o, y , v á-runan är även å i-runan är också e och ä , stungen i-runa är alltid e/ä k-runan betecknar också g, stungen k-runa är alltid g t-runan betecknar också d b-runan betecknar också p th-runan betcknar både th i engelskans the och th i thing r-runor finns det två av den som ser ut som ett R uttalas tonande som Z-liknande stockholms-r.

3. När ni transkriberat tecknen till latinska bokstäver återstår att förstå själva orden. Det är inte så svårt om man vet att vissa formler och ord återkommer mycket ofta:

kuth hialbi ànd/salu hans = Gud hjälpe hans ande/själ

kuth auk modir hans = Gud och Guds moder

lit raisa stain= lät resa stenen

aftir fadur hans= efter sin fader

aftir bonta sin= efter sin make

at fadur sin=åt sin fader

fot ristade= Fot ristade (runorna)

auk/ok= och

2012-11-13 09:22:00

Essä

Kategori: Skrivuppgifter

En essä är en utredande text som ska vara ett försök att besvara en frågeställning, av ordet essayer=försöka på franska.

1. Texten inleds av en frågeställning som sedan utreds och besvaras i essän.

Exempel på inledande frågeställning:

"Som få andra medier kan museer genom sina samlingar hävda att den historia de berättar är autentisk och riktig. Som populärhistoriska förmedlare har de i kraft av dessa anspråk en stark ställning i skapandet av det allmänna historiemedvetandet. Under lång tid har det därför diskuterats vilken bild av historien som visas på svenska museer, vad som tas med och vad som lämnas utanför, och många luckor och skevheter har täppts till och rätats ut de senaste decennierna." Per Widén Under strecket SvD 29 oktober 2012

"Det enda motiv som har stått fast genom dessa skiftande uttryck och tidsmentaliteter, är självporträttet. Så gott som alla målare under de senaste femhundra åren, helt oavhängigt stil och form, har förr eller senare valt att måla sitt eget ansikte och sin egen kropp. Varför? Vad är det i det egna ansiktet och den egna kroppen som är så väsentligt att så olika konstnärer som Rembrandt och Duchamp, eller Dürer och Rothko, samtliga har målat det? Man skulle kunna tänka sig att orsaken var praktisk och pragmatisk, att motivet alltid är för handen och att det alltså rätt och slätt kunde skyllas på lättja eller brist på pengar, och något ligger det nog i det, men det förklarar inte allt, eftersom det finns många och långa århundraden i konsthistorien då självporträttet helt enkelt inte existerade." Karl-Ove Knausgård Essä DN 21 oktober 2012

2. Stilen är absolut inte talspråklig och domineras av påståendesatser snarare än värderande satser. Inga punktlistor i en essä. Precision på näst intill vetenskaplig nivå präglar stilen men du ska också vara personlig och intellektuellt underhållande. Hur är man det? Med överraskande formuleringar, poetiska eller på annat sätt träffande ordval och slingrande vändningar i texten. Man ska som läsare känna sig som om man är ute på en tankemässig äventyrsresa:

"Första gången jag läste Genets essä, lade jag bara märke till detta. Tanken är så radikal, och kommer så plötsligt, att det var som om jag begrep, verkligen begrep vad den till leda tragglade tanken om allas lika värde betyder." Knausgård

3. Citat och referat ska vara tydligt markerade. Det ska aldrig råda något tvivel om vad som är din text och vad du citerar eller refererar:

"Å andra sidan finns det zoner i det mänskliga, där gränserna för det sociala och biologiskt-materiella liksom upphör, det kan ske i religionen och det kan ske i konsten, att medvetenheten om ens eget jag försvinner, att tidens och platsens begränsningar inte längre gäller, och att man liksom är ett med världen. ett med alltet, som i den religiösa extasen, eller ett med verket, som i konsten. Frågan är om det man då upplever inte är ens eget jag, som det är när det inte är utsatt för någon självmedvetenhet eller reflektion, och om detta jaglösa jag, som kanske bara är en känsla av att existera, är det Gunnar Ekelöf kallade ”det för alla lika”." Knausgård igen.

"I en fantastisk essä om Rembrandt beskriver den franske författaren Jean Genet en scen från en tågresa. På andra sidan i tredjeklasskupén satt en man han tyckte var motbjudande; han hade en skitig mustasch, en liten slapp mun, dåliga tänder och satt och spottade stora loskor på det redan smutsiga golvet, fullt av fimpar, gamla tidningar, brödkanter. Plötsligt möts deras blickar för ett ögonblick, och Genet drabbas av något han kallar en uppenbarelse, nämligen att varenda människa är lika mycket värd som någon annan. Alltså att han, den motbjudande passageraren, var lika mycket värd som Genet själv." Knausgård.

4. Tänk på kärnmeningar:

"När allt är lika mycket värt, är allt lika lite värt. Alla värden kommer sig av skillnader, och hela vår sociala verklighet är uppbyggd kring det. Allt i våra liv är hierarkiskt ordnat, det gäller ting såväl som egenskaper: Hierarkin är ett nät som inte släpper igenom någonting. Tanken om det goda och om det lika, om den tas på allvar, får allt detta att haverera."

5. Glöm inte en tydlig och logisk styckeindelning som binds ihop med en elegant textbindning:

"Tanken om det goda och om det lika, om den tas på allvar, får allt detta att haverera.

Fjodor Dostojevskijs roman ”Idioten” handlar om detta. Huvudpersonen furst Mysjkin är utan tvekan god,"

Styckeindela med INDRAG även om inte tidningarnas nätupplagor gör så.

2012-11-10 14:32:00

NA/TE2: Essän III: Kalahari "The Gods Must Be Crazy"

Kategori: Skrivuppgifter

Ett utmärkt exempel på "den ädle vilden" - temat på film, men också en träffsäker jämförelse mellan två helt olika civilisationer. Sydafrikas största filmsuccé någonsin.

2012-11-10 14:20:00

NA/TE2: Essän II: Lasse Berg

Kategori: Skrivuppgifter

Dessa två böcker av Lasse Berg kan ni hitta intressanta fakta i till essän om "Natur, kultur och samhälle", inte bara att väskan är den viktigaste uppfinningen för mänskligheten:

2007 Gryning över Kalahari 2011 Skymningssång i Kalahari