NA/TE2 Paulus Utsi
Kategori: Litteratur
Frågor till Brott och straff av Fjodor Dostojevskij kapitel 2 (del 2)
Kategori: Litteratur
På fredag ska vi ha läst kapitel 2(del 2) ca. s. 107-s. 225. Frågor till kapitlet:
1. Varför tror du att Raskolnikov blir sjuk? Är sjukdomen en följd av det som hänt eller var han redan sjuk och sjukdomen ledde till händelserna?
2. Hur reagerar du när du får läsa om den anhållne målaren? Vad är det som gör att vi läsare nästan "sympatiserar" med Raskolnikov och känner oss lättade när en oskyldig är anhållen? Detta är ju en av romanens starka sidor, attt vi känner med skurken. Hur får Dostojevskij oss att göra det?
3. Sonja och Katerina Ivanovna är varandras motpoler på många sätt. Men hur liknar de varandra? Varför tror du att de reagerar så olika på sin situation och vid Marmeladovs dödsbädd? Varför ger Raskolnikov 20 rubel till familjen och varför ber han lilla flickan Polja att be för honom?
Återigen ber jag er skicka in tre egna frågor till del 2 eller ta med dem på fredag!
Sampo Lappelill
Kategori: Litteratur
Zacharias Topelius är den finländske författare som kan jämföras med Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren i Sverige. han läses även i Sverige och var mycket läst och älskad i Sverige under många år. På sin tid var han en stor kändis med beundrare i alla länder som kan läsa svenska. Han skrev i nationalromantisk anda och hans mål var att ge barn en skönhetsupplevelse och en känsla av värdighet. Det märks inte minst i hans mest kända verk: Sampo Lappelill.Lille Sampo är verkligen en tuffing som vågar säga emot självaste vinterkungen, Hiisi när han får modet att sjunka hos alla fjällvarelser när han påstår att solen har dött och att den grymme Hiisi för alltid skall regera. Men lille Sampo vet bättre; solen kommer tillbaka snart och Hiisi ska åter mista sin makt.
Frågor att fundera kring:
1. Skulle du säga att det finns någon förebild till Hiisi i verkligheten? Finns det andra sagokaraktärer som du stött på i litteraturen/filmer som liknar Hiisi?
2. Skulle Sampo kunna vara en finsk, rysk eller svensk pojke? Skulle han kunna vara en flicka? Motivera ditt svar med textexempel.
3. Vad är sagans sens moral? Skriv själv en saga med liknande sens moral i Topelius-stil (som ger åhöraren en känsla av värde) som du sedan ska framföra muntligt. Den får gärna bygga på en saga eller verklig händelse du hört av gamla släktingar etc.
Sagorna skall vi samla till vårt eget "Kalevala" under Vi-veckans(v.40) tema om mångfald och gemenskap.
Ni som missade filmen om Freja här är länken.
Retoriktips
Kategori: Retorik
En användbar stilfigur: Epiforen
Allmänt om stilfigurer: I text som läses kan stilfigurer oftast uppfattas stela och tillgjorda men vid ett framförande i tal ger stilfigurerna dig en ordentlig skjuts i styrka och övertygelse.
Stilfiguren epifor, handlar om att AVSLUTA flera efterkommande meningar med samma ordföljd, och är således motsatsen till en anafor. Med rätt val av återkommande ordföljd uppnås genomslagskraftig retorik.
Klassikt exempel:
- “In 1931, ten years ago, Japan invaded Manchukuo – without warning. In 1938, Hitler occupied Austria – without warning. In 1939, Hitler invaded Poland – without warning. And now Japan has attacked Malaya, Thailand and the United States – without warning.” Franklin D. Roosevelt
Vardagligt exempel:
- Tre slutgiltiga tips, lär dig strukturen om du vill bli bättre, lär dig röstanvändningen om du vill bli bättre och sist men inte minst, lär dig retoriken om du vill bli bättre.
En epifor uppstår redan vid två repetitioner och har ingen maxgräns, så häng inte upp dig på att du behöver ha tre repetitioner som ovan.
Epiforen blir ännu kraftfullare om de används i kombination med klimax/stegring, där uttrycken gradvis blir starkare för att avslutas med det starkaste uttrycket.
Läs fler bra tips här.
Sv2 HV/FT2 A-lösning på stilistikuppgiften till Maria Küchens artikel
Kategori: Språkteori
Frågor till Maria Küchens krönika om Pussy Riot, Putin och patriarken Kirill, bilden till vänster.- Vad är Küchens budskap? Vem vänder hon sig till i texten? Vilken känsla ger texten?
- Hur kommer hennes budskap fram? Vilka ord, metaforer, idiomatiska uttryck, ordspråk och liknelser använder hon?
- Har texten många adjektiv eller substantiv? Vad gör det med texten?
Här ett förslag på en lösning som motsvarar kunskapskraven för A:
1. Maria Küchen menar att yttrandefriheten är viktigare än att skydda religiösa känslor och hon tycker att det är osmakligt att den förut förtryckta ortodoxa kyrkan nu beter sig som en kompis till presidenten och hindrar Pussy Riot att uttrycka sin åsikt om presidenten och krykans oheliga allians.
Küchen tror inte alls på att religiösa människor är så känsliga som president Putin säger. Putin och Kirill vill bara få mer makt och slippa att få den makten ifrågasatt. Hon tycker det är rent löjligt att påstå att två års straffarbete är rimligt mot de 40 sekunder Pussy Riot sjöng sin punkbön mot Putin. Hon tycker att Kirill borde be om förlåtelse, inte Pussy Riot och Kirill borde dömas till några års stillhet i ett strängt kloster för att studera en bra bok om maktens faror. Pussy Riot ska naturligtvis helt frikännas, anser Küchen.
Hon vänder sig också direkt till Kirill och andra präster i Rysk-ortodoxa kyrkan i slutet av krönikan: "jag får lust att låsa in Kirill och hans hejdukar i ett strängt och enkelt kloster med boken "Var min präst". När ni läst och förstått, mina herrar, är ni välkomna ut."
2. Küchen använder metaforer som hänger ihop med storm och musik eftersom Pussy Riot spelade högljudd musik i kyrkan. Hon använder också ord som helgedom=helig plats eftersom hon menar att ingen religion ska användas som ursäkt för att förtrycka yttrandefriheten. Helgedom är en ett heligt ställe för vilken religion som helst. Kyrka, moské, stupa osv vänder sig till en enda religion. Maria Küchen vill inte att någon enda religion ska användas som ursäkt för förtryck.
Hon använder ett högtidligt språk på sina ställen eftersom hon i texten speciellt vänder sig till patriarken Kirill, men också för att många av hennes läsare är högutbildade männsikor med goda teologiska kunskaper. Hade hon skrivit i Aftonbladet hade språket inte passat in, då hade hon fått skriva annorlunda.
Uttryck: "Nu har väl allt det där jobbiga med Pussy Riot blåst över? Knappast. Det har bara börjat.", "spelar på historiska föreställningar om kejsarens gudagivna makt[…] ryskortodoxa kyrkans ledning, också den med band till KGB, spelar med.", "Mot den bakgrunden klingar det inte helt rent när ryskortodoxa kyrkan säger att man "förlåter" Pussy Riot." "ibland irrar bort från den rätta vägen."
3. blivit så nyfiken på Putins Ryssland. Jag kan inte sluta tänka på Putins Ryssland. Hon jobbar med olika stilfigurer som tex: allitterationer: "vackert och viktigt häfte" "patriarken tror på Putin Hon använder också metaforer: "ibland irrar bort från den rätta vägen[…]förblev en vägbrytare mellan kyrkor och samfund."
Sticker ofta in bisatser i meningarna eller så skriver hon mycket korta meningar. Det ger ett intryck av att hon skriver fort och i vredesmod. "Jag kan inte sluta tänka på Putins Ryssland. Därför har jag skaffat den nyutkomna boken "Tsar Putin" av Anna Arutunyan.", "Och ryskortodoxa kyrkans ledning, också den med band till KGB, spelar med." "Där ges råd och stöd till alla de präster som, precis som vi andra, ibland irrar bort från den rätta vägen."
Svenska 1,2, 3 : Retorik
Kategori: Retorik
Talekonst eller retorik var den viktigaste konstarten i antiken. Det gällde att vid parlamentssessioner övertyga alla om det kloka i ens egna förslag eller att vid rättegångar bevisa att man hade rätt eller att den åtalade var skyldig. Att skriva räknades inte alls lika högt som att tala övertygande och vackert.
Man utvecklade retoriken så till den grad att det idag är svårt att överträffa de antika retorikerna och vi använder fortfarande samma metoder för att tala övertygande. Man talar om någtra begrepp som ethos, logos och patos. Tre enkla begrepp som hjälper oss att minnas det goda talets struktur. Mycket av talekonsten sitter nämligen i förmågan att strukturera och minnas utan anteckningar.På latin heter processens alla delar:
- Inventio – Att finna. Talaren samlar stoff och i synnerhet argument pro et contra, ”argument för och emot”.
- Dispositio – Att planera. Talaren bestämmer vad talets olika delar ska innehålla.
- Elocutio – Att utsäga, att formulera. Talaren fyller dispositionen med innehåll och finner de rätta orden. Man skriver helt enkelt klart talet.
- Memoria – Att minnas. Man lär sig talet.
- Actio – Att framföra, att agera. Talaren försöker på effektivast möjliga sätt att hålla talet inför publik med tydlig röstbehandling, pronuntiatio, och med genomtänkt bruk av gester och mimik.
Under det senaste århundradet har olika retoriker gjort tillägg till partesmodellen. Det tillägg som fått störst genomslag är retorikprofessor Lennart Hellspongs intellectio, ett tillägg som genomförs inledande, före inventio:
- Intellectio – Att förstå. Talaren analyserar ämnet och språksituationen, vad är ämnet, i vilket sammanhang och inför vilka lyssnare ska talet hållas, vilket är talets syfte och vilket mönster ska talaren följa?
Ett annat tillägg är emendatio, ett tillägg som placeras sist i partesmodellen:
- Emendatio - Att korrigera. Talaren går i efterhand igenom vad som fungerade bra respektive dåligt och noterar för framtida referens vad han/hon behöver öva på, eller kanske undvika helt.
Du som talare ska kunna ditt tal utantill och du ska få din publik att minnas det du säger med olika metoder som hjälper hjärnan att minnas det du säger.
Ethos= förtroende. Du ska genom ett avspänt kroppspråk och en trovärdighetsskapande personlig presentation göra så ditt auditorium vill lyssna på dig och tar dig på allvar. När du vunnit uppmärksamheten ska du presentera din TES, din åsikt eller ditt ärende.
Logos-delen kommer sedan, du ska med argument och färdigbemötta motargument få ditt auditorium att förstå din synpunkt och övertygas om att du har rätt.
I slutet ska du få med patos=känslor så du får med dig din publik inte bara intellektuelt utan också känslomässigt.
I hela talet ska du försöka både underhålla och strukturera talet så din publik minns och förstår ditt budskap. Rim, skämt, allitterationer, metaforer, metonymier, liknelser, uppräkningar, kända citat och själva språkets rytm etc får ditt tal att bli underhållande och minnesvärt.
NA/TE2 kontext och kritik
Kategori: Allmänt
Vi talade om vad kulturkritik har för uppgift; att ge en service till människor som intresserar sig för exempelvis konst, musik eller litteratur. Däröfr ska en recension vara personlig men inte privat. Dvs du ska skriva utifrån ditt eget perspektiv med dina förkunskaper, men utan att förfalla till löst tyckande.
En riktig litteraturrecension utgår från författarens intentioner och undersöker hur väl författaren lyckats. recensionen ska öppna upp texten så att läsaren uppfattar nya djup och fler nyanser i texten. Ni kan genom era förkunskaper om Finalnds efterkrigshistoria, den finlandssvenska kultursfären som Tove Janson kom ifrån och Tove Jansons eget liv berika andra läsares upplevelse av "Det osynliga barnet".
Ni har fått frågor till boken av mig. Till mig ska ni skriva ner raka, enkla var på frågorna. Men i er recension får de inte märkas. Texten får inte bli kontextbunden, dvs man ska förstå texten utan att ha varit med i vårt klassrum eller läst de frågor ni fått.
Kontexten; sammanhanget kring innehållet: Finland, Tove Janson och den finlandssvenska kulturen, ska förstås märkas. men kursens kontext, det vi gör i klassrummet, ska inte märkas i det ni skriver.
Den stora kontexten som ni påbörjade kunskapen om i Sv 1 med Anita förra året, är den europeiska kulturen och litteraturen ska nu kopplas samman med den mindre kontexten som vi har närmare oss själva, Nordens språkliga förhållanden och kultur. Det sammanhanget i tid och rum ska ni naturligtvis inte skygga för. Det ni ska undivika är kontextbundna rader som dessa:
"Genom att bli medveten om sin familjs eller sitt lands historia. Jag lärde mig inget om identitetsskapande. Författaren överdriver."
textrader som är omöjliga att begripa utan att ha läst frågorna till SMS från Övre Soppero.
Några av alla kloka och välformulerade loggbokstexter från er fredagslogg:
Recensioner
"Man ska som kritiker beskriva vad som händer på scenen ( om man är en musikkritiker) och sedan bedöma utifrån det."
"En personlig presentation av något, men den får absolut inte bli privat."
"En kritiker ska med sina egna åsikter och tankar, men även med fakta, kritisera texter."
"Idag har jag lärt mig om en kritikers roll, hur man ska tänka i ett större perspektiv."
"Recensionen ska vara självbärande, vilket innebär att läsaren inte ska behöva ha några förkunskaper."
"En kritikers roll är inte att skriva vad han/hon tycker. Det är inte intressant för läsaren. En kritiker ska tänka större."
"På ett smidigt sätt ska man skriva vad man tror var meninegn med boken och om författaren lyckades att nå ut till läsaren med kanske ett budskap som funnits gömt."
"...mer skriva vad som händer, syfte m.m"
"Om man ska recensera en bok
Kontext
"[…]ordet kontext som betyder sammanhang. Att ha förståelse för kontexten är viktigt så att man får en så korrrekt tolkning av texten som möjligt."
"Kontext handlar om sammanhang."
"Man ska inte skriva kontextbundet för vem som helst ska kunna läsa recensionen och förstå vad det handlar om utan att ha varit med på våra lektioner."
Norden, Finland och krigen
Kategori: Nordiska språk och grannspråk
Norden var en gång som Balkan på 1990-talet Danmark, Sverige och Ryssland stred om Skandinaviens kuster och rätten att ta ut skatt från dem som bodde här. Drottning Margareta enade de nordiska länderna i en union mot tyske Albrekt av Mecklenburg. Hon valdes till härskare i de olika nordiska länderna av aristokratiska ting/parlament . 1387 valdes Margareta till Sveriges "fullmäktiga fru och rätta husbonde" av den församlade aristokratin. Kalmarunionen kom sedan till 1389 som ett svar på tysk expansion i Nordsjön och östersjöområdet.
Kalmarunionen kring 1520, läggg märke till Shetland och Orkney som då var nordiska besittningar
Historikern Dick Harrison beskriver unionen som "En stor, permanent (önskade man åtminstone) personalunion som syftade till att med gemensamma ansträngningar skapa en militär motvikt mot gemensamma fiender." Fienderna var främst Tyskland men också Ryssland, som syns på kartan ovan hade stort inflytande över nuvarande norra Norge, Sverige och Finland.
Gustav Eriksson Vasa, eller Gustav I tog makten i Sverige på skumma vägar 1522. 1523 utropades han till kung och det blev det definitiva slutet för den nordiska unionen och sedan började den ändlösa raden av krig igen fram till 1814 då Sverige och Danmark skrev fredstraktat och Norge lämnade det danska väldet, samt ingick personalunion med Sverige, en union som upplöstes 1905.
Finland hamnade mellan stormakterna Sverige och Ryssland. Det var sällan i nuvarande Sverige striderna utkämpades. Kalix var ett slagfält en gång, men det var ovanligt med strid på egentliga Sveriges mark. Det var oftast i Finland striderna utkämpades, det var finska jordar och hus som brändes och finska ungdomar som dog framför kanonerna. Finland förlorades för Sverige till Ryssland 1809 och 1918 blev landet en självständig stat i den nordiska gemenskapen. Men det var inte slut med krigen för det.
Första världskriget gick Norden relativt spårlöst förbi men andra världskriget drog med de nordiska länderna i världshistorien. Finland attackerades av Sovjet 1939 och Danmark och Norge ockuperades samma år av Tyskland. Sverige var neutralt och behöll freden under hela kriget. Svenskar stred dock som frivilliga både i Norge, Danmark och Finland. Men allra främst i Finland. Finland fick mycket sympati som det lilla landet som attackerades av den stora ryska björnen och en svensk frivilligkår bildades. Sverige benämnde sig icke-krigförande vilket var detsamma som att släppa en del på neutraliteten och därmed kunde svenskt militärmateriel och en flygdivision strida på Finlands sida.
Finska soldater reser den finska flaggan vid Treriksröset efter Lapplandskriget 27 april 1945
Finland utkämpade tre olika krig under andra världskriget; Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget. Vinterkriget november 1939-mars 1940 blev en mindre framgång för Finland som lyckades slå den stora ryska armén och hindra den från att ockupera Finland, och som det var tänkt, Sverige. Finland fick dock lämna territorium, bland annat stora delar av Karelen till Sovjetunionen/Ryssland.
Freden blev inte långvarig Sedan Baltstaterna ockuperats av Sovjet och det sovjetiska trycket mot Finland ökades så började den finländska statsledningen att samarbeta med Tyskland eftersom man uppfattde de allierades intresse för Finlands sak om ljumt. Vid denna tid såg man det också som att Tyskland skulle vinna kriget. Man ska inte heller glömma att mycket av Tysklands nazistiska politik var populär i Norden vid denna tid. Judar, romer och homosexuella var inte populära och rashygien var en idé tyskarna tog från Sverige. Här i norr fanns starka sympatier för Hitler och hans idéer. Tärendö var ett välkänt brunt näste och i Finland fanns många som lyssnade på führerns radiosända tal och tjusades av Nationalsocialistiska idéer om manlighet och styrka.
Precis som i Sverige förnekas tyskvänligheten i andra världskrigets början gärna i Finland och där har samarbetet med Tyskland närmast förträngts så man menar att Finland överfölls av både Tyskland och Ryssland, vilket inte helt överensstämmer med sanningen. I Sverige har dock diskussionen om Sveriges roll under andra världskriget varit mer offentlig medan man i Finland ännu talar tyst om samarbetet med Tyskland medan man gärna framhåller marskalk Mannerheims tacktal till Sverige och de allierade efter kriget.
I allians med Tyskland lyckades Finland under fortsättningskriget 1941-1944 besätta bl.a Östkarelen och "stor-Finland" var ett faktum. Finland inrättade koncentrationsläger för ryssar, "icke-stamfränder" och politiska dissidenter i dessa områden av vilka en del inte tillhört Finland ens före vinterkriget. Finland avbröt de diplomatiska förbindelserna med Storbritannien i augisti 1941. Till slut förklarade Storbritannien krig mot Finland, dock utan att det någonsin utspelades några strider mellan länderna. Finland stred nu alltså tydligt på Tyskalnds sida i kriget och Finlands alliansfrihet var definitivt bruten.
1943 genomförde tyskarna sitt anfall mot Leningrad som blev vändpunkten i världskriget då tyskarna förlorade stort. Då började både Finland, liksom Sverige, att distansera sig gentemot Tyskland. Men Finland och Tyskland stred på samma sida fram till 1944 då Ryssland tvingade fram ett avtal där Finland förlorade allt ockuperat territorium och dessutom förband sig att bryta samarbetsavtalet med Tyskland och i stället, på ryskt uppdrag, driva ut tyskarna från Finland.
Utdrivandet av tyskarna kallas för Lapplandskriget (september 1944- april 1945) och utfördes av mycket unga soldater, det kallas därför för "barnkorståget". Tyskarna var bättre organiserade och på sin väg norrut , mot hamnar vid ishavet, brände de och skövlade Finland. Rovaniemi brändes till grunden och 100000 finländare blev hemlösa. I april 1945 lyckades Finland driva ut tyskarna från sitt territorium och det blev fred i Finland efter 6 år.
Kalevala kan sägas skapa en finsk nationalidentitet och i den identiteten har de tre krigen under andra världskriget sin del. Mytbildningen om den okuvlige finnen som slår från ett hopplöst underläge och aldrig ger sig fick förstås ännu mer näring. Mannerheim blev en modern Lämminkäinen som stred heroiskt omän förgäves mot övermakten. Officiellt förnekar man alliansen med Tyskland och pekar bara på hur utsatt Finland var och hur heroiskt man slogs för sin frihet. Vi ser därmed på nära håll hur myter och hjältelegender kan uppstå och kan därmed också förstå hur epos som Oddysséen och Kalevala kan ha kommit till.
Lämminkäinen uppväcks från de döda av sin trollkunniga moder efter att hon sytt ihop hans styckade kropp och smort honom med åskguden Ukkos magiska honung
Alla bilder från wikipedia.
Frågor till Brott och straff av Fjodor Dostojevskij
Kategori: Litteratur
Ni som inte var med på lektionen måste låna boken på ett bibliotek nära dig. Den är en klassiker så den finns överallt, kanske har dina föräldrar redan den om du inte har den själv. Fråga efter den på biblioteket!
För uppgifter: Se schoolsoft för snyggare lay-out, om det inte funkar får ni frågorna här:
- Beskriv Sankt Petersburg som det skildras i boken. Beskriv Raskolnikovs kvarter och omgivningar. Hur är människorna där? Vad lever de av? Hur skildras vädret i Sankt Petersburg? Spelar vädret någon roll för händelserna som de utvecklas?
- Vem är Raskolnikov? Beskriv hans familj. Vad har Dunja för roll i familjen?Är Pjotr Luzjin en skurk eller en välgörare? Vilket intryck för du av polisen i Sankt Petersburg i episoden med den drogade och våldtagna flickan? "Tänk om Dunja skulle hamna bland de där procenten?" vad menar Raskolnikov med det?
- Lizaveta och Aljona. Beskriv Lizaveta. Varför är hon alltid gravid? Vilket förhållande har hon till sin syster Aljona? Hur resonerar officeren och studenten kring Aljonas eventuella död?
Nu är det din tur att hitta på tre egna frågor till kapitel 1 av Brott och straff. Skicka frågor och svar till mig [email protected] innan tisdag. Då ska vi diskutera det vi läst bl.a.
Svenska 2 NA/TE2 Karelen
Kategori: Allmänt
De många krigen under 1900-talet har präglat Finlands kultur. Viktigast är finska vinterkriget och förlusten av östra, större delen av Karelen. Karelen representerar för Finland detsamma som Västergötland eller Dalarna gör för Sverige. Det var i Karelen Elias Lönnnroth fann en ännu levande runosångstradition som han skrev ner som nationaleposet Kalevala.Runosånger finns i områdena kring finska viken och finsk-ugriska delar av de baltiska staterna och är en mycket gammal litteraturform som påminner om färöiska ballader. De är ofta långa och berättar om hjältar och vårstädning, kärlek och hur jorden skapades ur ett gåsägg. Elias Lönnroth satte ihop runosånger från alla delar av Karelen, de korta enkla från sydväst och de långa utförligt episka från nordost, på det som även då var ryskt territorium.
Från början fanns inget sammanhållet epos, ingen logisk berättelse, det var Lönnroths bidrag till sångerna, men han skrev inte mycket själv, ca 3% av verket skrev han själv för att få berättelsen att hänga ihop bättre. Han samanställde också runosånger från olika delar av Karelen till en enda så de blev mycket längre än i de upptecknade versionerna. Men namnet Kalevala har Lönnroth själv lagt in i texten.
Ordet runosång kommer från nordiska språkens runa=hemlighet eller besvärjelse. Många av sångerna i Kalevala är besvärjelser för tex jaktlycka. Andra sånger handlar om hur svårt det är att bli bortgift till en elak man och svärmor långt från sitt hem. Brölloppshymner, skämtsamma verser och instruktion för vårstädningen förekommer också. På många sätt märks att det främst var kvinnor som var traditionsbärarna bakom Kalevalas runosånger just motivet städning är ju inte det vanliga i hjältediktning i episk form. Jag känner bara till Kalevala som berättar om sådant.
Här en sång som passar bättre in i det mer normala episka; Ukkonen ylinen herra med svensk-karelska gruppen Hedningarna:
HV/FT svenska 2
Kategori: Litteratur
Fotot hämtat från denna tidning och spännande artikel som borde passa er stylister.
Inför första romanen är den här krönikan av Maria Küchen intressant läsning.Frågor till krönikan googla gärna för svar på en del frågor, glöm inte källor till de uppgifter ni hittar:
- Vad är Pussy Riot och vad står de för?
- Vad sjöng de i kyrkan? Försök hitta texten!
- Varför tror du de ryska makthavarna genomdrev det stränga straffet mot Pussy Riot?
- Tror ni Putin vinner eller förlorar på denna dom? Motivera ditt svar.
- Fjodor Dostojevskij som skrev Brott och straff, vår första gemensamma romanläsning i kursen, blev också politisk fånge. Vilket straff fick han?
Leta på nätet och diskutera dessa frågor i grupper. Utse lämpligen en sekreterare för varje fråga så grupper på fem personer är lagom. Sedan diskuterar vi det ni kommit fram till i storgrupp och ni lämnar in era skriftliga svar till mig.
Mål och kriterier vi jobbar med i denna uppgift:
"Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.
Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv. De ska också ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier.
I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna. Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.
- Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
- Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
- Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
- Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.[...]
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
- Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
Kunskapskrav:
Betyget E
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.
Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.
Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.
Betyget C
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomför muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.
Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.
Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.
Betyget A
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.
Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.
Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället."
Svenska 2 NA/TE
Kategori: Litteratur
När jag läst era loggböcker verkar det som om majoriteten vill börja med att skriva om boken så då gör vi det. Jag fick några bra förslag som jag tycker vi kan kombinera; att ni skriver om boken efter frågor som ni får av mig och sedan gör en kort recension som publiceras på bloggen där ni kan diskutera och kommentera varandras recensioner och tankar kring boken.
Här får ni frågorna:
Tove Jansson Det osynliga barnet
- Vilken gemensam nämnare har novellerna i boken?
- Varför tror du att samlingen heter just Det osynliga barnet?
- Hur liknar Homsan och Filifjonkan varandra?
- Märks Finlands historia från 1939 till 1960-talets början på något sätt i boken? Jämför med katastrofen i Filifjonkans liv.
- Vad lär man sig om växande och utveckling av denna bok?
- Vilken känsla får du av boken? Vad i texten skapar den känslan? Ge textexempel!
Ann-Helen Laestadius och Erlend Loe:
- Vad berättar romanen om hur man blir vuxen?
- Vad lär ni er om identitetsskapande av romanen?
- Är det så här svårt att lämna barnaåren bakom sig eller tycker ni författaren överdriver?
- Presentera huvudpersonen/personerna och den mindre karaktär du fastnade speciellt för.
- Hur hänger Norges/Sveriges efterkrigshistoria ihop med det som händer i romanen?
- Vilken känsla får du av boken? Vad i texten skapar den känslan? Ge textexempel!
När du svarat på detta skriver du också en recension på ca tusen tecken som du mejlar till mig. Jag ger dig respons på texten och du förbättrar din recension, sedan skickar du återigen in din förbättrade text så publiceras den här på bloggen där ni alla kan diskutera och kommentera varandras texter. Läs här om vad recensioner ska innehålla.
Mål och kriterier som hör ihop med denna uppgift:
"Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation."
"I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna. Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen."
Kunskapskrav för betyget E:
eleven kan skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss delanpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.
Kunskapskrav för betyget C:
eleven kan skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.
Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.
Kunskapskrav för betyget A:
Eleven kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.
Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.
Svenska 2 intro
Kategori: Allmänt
Länk till Skolverkets styrdokument om svenska två finns här intill.Några tankar från klassen om varför vi läser svenska fast vi redan kan det jättebra:
- För att tala mer korrekt
- För att kunna grammatik
- För att lära sig skriva bättre
- För att lära sig övertala folk
Allt detta är naturligtvis bra orsaker att vässa sitt modersmål och det är också saker vi ska jobba med i svenska 2. Dessutom är svenska 2 ett demokratiämne där vi också lär oss att lyssna och läsa och förstå andra människor. Grammatiken är ju egentligen läran om hur språket är uppbyggt och det vet vi redan när vi kan ett språk, men grammatiken ger oss termer för att diskutera språket: ett metaspråk.
Vi kommer inte att sitta med sida upp och sida ner av grammatikövningar men ni ska kunna begreppen så bra att ni förstår när jag ger er respons på texter och tex skriver: "Skriv inte bara en lång rad enkla huvudsatser, utan variera med meningar som är lite längre med en eller flera bisatser." Ni kommer också att få lära er att använda begrepp som kasus och stilnivå, konnotation och fonem.
I svenska 2 är ett viktigt moment nordiska språk och grannspråk, ni ska lära er om språksituationen i Norden, litteratur och kultur i Norden och få en orientering om Sveriges officiella språk, speciellt finska och samiska förstås. Ni kommer att få lära er lite knep som gör att ni förstår danska och norska, samt blir förstådda av norsk- och dansktalande personer. Isländska och färöiska kommer ni att få en liten orientering om.
Språksociologi och språkhistoria är en annan del av kursen. Det handlar om hur språk förändras och varför, med fokus på svenskan från forntid till nutid.
Våra läroböcker är romaner, bilder, noveller, artiklar, filmer, poesi/musik och dramatik etc. från olika länder, tidsperioder, texttyper, stilnivåer och genrer. Här på bloggen får ni också material som ingår i kursen. I litteraturmomentet lär vi oss analysera och diskutera. Litteraturen hjälper oss också att förstå oss själva och världen på ett djupare plan. Svenska 2 är, som sagt var, framför allt ett demokratiämne som ska stärka din självkännedom och självkänsla och din förståelse för andra tider, kulturer och människor genom att lyssna , läsa, skriva och tala svenska.
Ni ska också lära er om lärande och hur du själv lär dig saker och till det har vi vår eminenta loggbok där ni tränas i att reflektera över ert lärande. Inte bara vad ni lärt er utan också hur ni lär er och hur ni vill fortsätta och fördjupa er kunskap. Så använd loggboken klokt och stressa inte med den för att få en kortare lektion!
Jag är glad att få undervisa er i svenska 2, jag känner på mig att vi får ett intressant år tillsammans.