kalixsvenska.blogg.se

Blogg för svenskelever i Kalix.

Sv 3 Studenttal

Kategori: Muntliga uppgifter

 
 
 
 Intellectio:Studenttalet ska vara ett hyllningstal eller högtidstal. Hyllningstal innebär attt man lyfter fram något eller någon på ett positivt sätt. Högtidsstal är menade att förgylla ett speciellt tillfälle och lyfta fram stundens festlighet och allvar. Naturligtvis ska ethos, pathos och logos finnas med och effektfulla stilfigurer gör förstås talet precis så underhållande och upplyftande som det är menat att vara.
 
Talet ska vara kort och innehållsrikt och handlar förstås om det stora steg ni nu ska ta mot framtiden och från den trygga skoltillvaron. Hyllningstalsvarianten tar naturligtvis upp vad gymnasieåren inneburit med en positiv infallsvinkel, emn tänk på att talet ska gälla alla på Furuhedsskolan inet bara just er klass. Högtidstalet fokuserar mer på själva examen och vad den innbeär.
 
Ett tal av detta slag ska vara humoristiskt OCH seriöst. Undvik svordomar.  Kränkande skämt är förstås uteslutna. Tänk på att vara åhörartillvänd , som alltid, så alla känner att talet riktas till dem, ingen får känna sig utpekad eller kränkt. Det innebär exempelvis att nämner man skolmaten är det i positiva termer. Under det nationella provet hade ni rika möjligheter att studera seriösa tal som framförts med humor som stilgrepp, se till att utnyttja det ni lärt er av det. Men låt inte talet bli tramsigt, basen ska vara seriös och ett stilgrepp kan vara humor. Jag vill påstå att ett enbart seriöst tal är betydligt bättre än ett som blir bara humoristiskt.
 
I den retoriska processen gäller det att i Inventiodelen verkligen sovra, talet får inte vara långdraget. 2-4 minuter är riktmärket.
 
Lägg ner mycket tid på dispositio, strukturen i ett sådant här tal är grunden för ett lyckat framträdande. Balans mellan delarna är viktigt men avslutet och att effektivt fånga åhörarnas uppmärksamhet i början är ännu viktigare. Tänk på att ni har en hoper surriga undgomar att tala till, så att fånga uppmärksamheten är en sak att lägga tid och energi på.
 
Sedan kommer elocutio som verkligen ger talet dess förmåga att både underhålla och ge ett allvarligt menat ord på vägen ut i livet. Stilfigurer som fungerar och genomtänkta metaforer som gärna håller sig inom samma semantiska fält. Börjar ni tala om skolåren som en resa så håller ni fast vid resemetaforer "vad har vi i kappsäcken?", "nu står vi på stationen medan tåget rullar in på perrongen" etc. Elocutio betyder vältalighet, var alltså vältaliga och i detta ingår att undvika svordomar.
 
Memoria är i detta sammanhang naturligtvis nödvändigt. Man kan lika gärna hoppa över ett studenttal om man läser innantill.
 
Actio ska man lägga mer tid än vanligt på. Kroppspråk och gester måste fylla i exempelvis ethos och struktur mer än vanligt när man talar för att förgylla en högtid som studenten. Öva framför spegeln, filma er själva, snygga manuskort, gärna i stil med bordsdekorationerna, med ENBART nyckelord. Testa talet på familjen och be dem tipsa om hur ni ska få ett levande kroppspråk med goda pauseringar som låter åhörarna förstå skämt och poänger. Då blir framförandet lika slagkraftigt som ditt talmanus. Detta förutsätter förstås att memoria är väl genomfört.
 
Som vanligt är emendatio en del av talprocessen och ni får skriftlig respons av varandra och mig vid redovisningstillfället men ni ska förstås också ta respons av mig under processens gång. Mejla om det uppkommer något utanför lektionstid. Mejla också så fort ni har en talidé/ett manus. Vi får ju väldigt kort tid för talet pga schemabrytande aktiviteter så börja jobba på det idag!
 
Inspirationstal, tack och hyllningstal:
 
Högtidstal:
 
Se på dessa båda tal och träna på respons genom att lyfta fram förtjänsterna ( de är många förstås) men också genom att tänka på vad som kunde gjort talen ännu bättre. Det är svårt med Malalas tal, jag vet, men försök!
 
 
 
 

Köpmannen i Venedig

Kategori: Filmanalys

 
Precis som i Korpen flyger är hämnd ett motiv i denna pjäs av William Shakespeare och ett viktigt gemensamt tema i filmerna är rättvisa och girighet. Bankiren Shylock lånar ut en enorm summa pengar, i dagens värde ca 6 750 000:- , till en ung adelsman för att han ska kunna fria till den sköna och rika föräldralösa flickan Portia. Shylock tar denna gång ingen ränta utan begär som borgen av den rike köpmannen Antonio ett skålpund kött från hans kropp. Antonio tackar ja i tron att han vinner på affären eftersom han har flera handelsskepp som snart kommer tillbaka från olika delar av världen; Mexico, Tripoli i Nordafrika och England. Inte kan väl alla dessa gå under?
 
Shylock är rik men ensam. Hans fru Leah är död och hans familj består endast av dotterna Jessika och en tjänare. Som en följd av det stora lånet Shylock ger Antonios skyddsling får han råd att anställa Shylocks tjänare och samma natt som lånet görs upp på en fest hos Antonio rymmer Jessika med en kristen ung man, Lorenzo, och hon tar med sig en stor del av faderns förmögenhet samt den ring Shylock fått som fästmansgåva av sin fru när de ännu var ogifta.
 
När katastrofen att mista dottern slår ner i Shylocks liv har han dock kvar sin fordring på Antonio men snart får man veta att Antonios skepp har förlist, allihop med man och last. Både Shylock och Antonio står nu utfattiga. Shylock bryr sig dock inte om räntan längre, han vill bara ha hämnd. Han hävdar att det är den maktlöses enda rätt i ett samhälle där minoriteter är rättslösa.
 
Shakespeare skrev detta som en komedi med de typiska komediinslag som han alltid  använde sig av : flicka utklädd till pojke, onyktra och fåfänga män, slagsmål och fester, sur gammal man med ung vacker och kvicktänkt dotter. Allt ska också sluta med att minst två unga par finner varandra. Det lyckliga slutet kännetecknar en komedi. men är detta verkligen en komedi?
 
 
Denna pjäs visar tydligt att det som är en komedi för den ene kan vara en tragedi för den andre och postmodernismens relativism blir synlig i denna filmatisering. Komedin som slutar så lyckligt för vissa blir till djupaste tragedi för andra.
 
 
 
 
 

Sv 2 Sabet. Litteraturläsning 2 måndag v. 46

Kategori: Litteratur

 På begäran: Akademisk rapportskrivning inför slutredovisningen som övning inför gymnasiearbetet (kanske någon också märker att en litteraturuppgift skulle passa till gymnasiearbete). Styckeindelningens bakgrund och användning i rapporter och utredningar. Börja samla stoff till era rapporter och seminariet. v. 49 och 50.
 
 
Njals saga Måndag v. 46 kapitel 18-32 onsdag v.46 kapitel 33-56 Språket i Njals saga ska hjälpa oss att skriva akademiskt, rapporterande och objektivt. Speciellt fokus på stilen i texten. Vi tar speciellt upp kapitel 46 och 35. Objektivt rapporterande stil ur ett allvetande berättarperspektiv.
 
 
 
 
Flickan i skogen: Fokus Gu∂run och böckerna. Tex  s. 93 längst ner " Och mitt sinne blev tomt och fylldes av […] Jag springer och springer på stranden/för att mitt hjärta ska skälva." Analysera Gu∂run och Hildur ur ett beteendevetarperspektiv. Vad betyder böcker för Gu∂run? Vad gör det konsekventa första person-berättarperspektivet för berättelsen och spänningen i romanen?
 
Dramaturgisk analys:
Hur byggs spänningen upp med en cliffhanger i vårt sista kapitel inför denna lektion?  Gu∂runs sista ord i sista kapitlet för dagen är "Jag har alltid tyckt om att leva. " Vad ger det för stämning och spänning åt romanen?
 
 
Röde Orm: Leta upp skämt och lustigheter i Orms väg mot de stora havens äventyr. Hur bygger Frans G. Bengtsson upp intrigen?
 
Litterära begrepp
 
KOM IHÅG: Njals saga är INTE en saga litteraturvetenskapligt sett. Den isländska saga-litteraturen är släktkrönikor, historieskrivning och romaner, inte sagor i den gängse betydelsen av ordet.
 
Intrig: berättelsens röda tråd som driver handlingen framåt.
 
Cliff-hanger: Kapitelavslut som lämnar läsaren i spänning inför vad som ska hända i nästa kapitel.
Analys: Att undersöka en text och "plocka isär den" i småbitar för atts e hur den är uppbyggd och förstå vad den vill säga.
 
Tema: Berättelsens olika budskap", "ärenden" eller "problem".
 
Motiv: Berättelsens yttre form tex kärleksmotiv, resemotiv (road movie), barndom, naturmotiv etc.
 
Berättarperspektiv: Hur boken berättas, vem som berättar tex en allvetande berättare som berättar i tredje person och vet vad alla gör och tänker, första person-perspektiv: ett "jag" som berättar historien och därmed inte vet annat än vad hen själv tänker och gör hela tiden. Det kan finnas flera berättar-jag i en litterär text.
 

Sv II IV-val Varg

Kategori: Litteratur

 
Svara på frågorna:
Vilka är goda?
Lista tretal. (tex tre generationer, tre vargmöten etc)
Skriv om likheter och skillnader med Sampo Lappelill.
Vad tycker du om slutet? Vad anser du om de frågor som tas upp i filmen?

Sedan ska denna reflektion byggas ut till en argumenterande text som därefter ska bli ett argumenterande tal. Vi ser då om slutet av filmen när ni kommer från praktiken.

HV/FT2 Sv 2 Litteraturpresentation

Kategori: Litteratur

I grupp ska ni visa att ni behärskar dessa delar av centrala innehållet i Sv 2:
  • Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
  • Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
File:Vaksalastenen.jpg
Litteraturhistorisk översikt från forntid till nutid i grupper. Ni ska använda texterna jag tipsar om nedan samt ta hjälp av de litteraturhistorier jag tillhandahåller. För högre betyg än E ska ni också hitta egna källor till er presentation. Er presentation ska illustreras och förstärkas av konst från de olika epokerna. Presentationerna ska hållas fredag 31 maj.
 
Grupp 1 Den lilla människan
Forntiden: Bibeln 1 Samuelsboken 1
Antiken: Sofokles Antigone
Medeltiden: Den heliga Birgitta "Jesu födelse"
Renässansen: Dante Komedin; Inferno, Skärselden, Paradiset
Barocken/stormaktstiden: Romeo och Julia av Shakespeare
Upplysningen: "Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon:" av Anna-Maria Lenngren
Romantiken: Sampo Lappelill av Zacharias Topelius
Realismen: Fjodor Dostojevskij Brott och straff
Selma Lagerlöf
Astrid Lindgren
Nutid: Bodil Malmsten "Den lille mördaren" ur Nåd och onåd-idioternas bok 
Mors Elling (filmen)
 
Grupp 2 Norden
Forntiden: Kalevala
Medeltiden: Eddan + en av runstenarna ni läste i höstas, Vägvisaren (filmen)
Renässansen: "Herr Olof och älvorna"
Barocken/stormaktstiden: "Den blomstertid nu kommer" Israel Kolmodin
Upplysningen: Carl von Linné Iter Lapponicum
Romantiken: Johan Olof Wallin "Var är den vän som överallt jag söker"
Nationalromantiken: Johan Ludvig Runeberg Fänrik Ståls sägner
Realismen: Henrik Ibsen: Et dukkehjem  HC Andersen "Den lille pige med svovlstikkerne"
Modernismen: Stina Aronson Sång till Polstjärnan
Nutiden: Det osynliga barnet Tove Janson, Mosippan Elsie Johansson, Se dig inte om Karin Fossum
 
Grupp 3 Asien
Forntid: Mahabharata,
Antiken: Konfucius/ Kon Fu Tse
Medeltid: Tusen och en natt
1600-tal: Haiku
1700-tal: Drömmar om röda gemak Cao Xueqin
Manga
Salman Rushdie Harun och sagornas hav
De små tingens gud Arundhati Roy
Tusen strålande solar Khaled Hosseini
Slumdog Millionaire (filmen)
 
Grupp 4 Afrika
Tinga-tinga (SVT Barnkanalen)
Leo, Afrikanen Amin Mahlouf
"Nkosi sikele Afrika" Enoch Sontonga
Gåvor Nuruddin Farah
Léopold Senghor
Buchi Emecheta
Wole Soyinka
Nadine Gordimer
Naguib Mahfouz
JM Coetzee
Callixthe Beyala
Damernas detektivbyrå: "Miss Beauty and Integrity" (filmen)
 
Grupp 5 Amerika
Bön för ett barn Mayafolket
Ave Maris Stella
Pennsylvanias konstitution
Edgar Allan Poe
Harriet Beecher Stowe Onkel Toms stuga
Mark Twain Huckleberry Finn
Emily Dickinson
LM Montgomery Anne på Grönkulla
Gabriel Garcia Marquez Hundra år av ensamhet
Tony Morrison
Borta med vinden (filmen)
 
Gratis film Affisch av Borta med Vinden Bakgrund (Borta med Vinden)</span> för att ladda ner till din dator. 
 
Kunskapskrav för betyg E:

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Kunskapskrav för betyg C:

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

 

Kunskapskrav för betyg A:

Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.

NA/TE2: Sv 2 Litteraturhistorisk presentation

Kategori: Litteratur

I grupp ska ni visa att ni behärskar dessa delar av centrala innehållet i Sv 2:
  • Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
  • Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
Litteraturhistorisk översikt från forntid till nutid. Ni ska använda texterna jag tipsar om nedan samt ta hjälp av de litteraturhistorier jag tillhandahåller. För högre betyg än E/D ska ni också hitta egna källor till er presentation. Er presentation ska illustreras och förstärkas av konst från de olika epokerna.
 
Grupp 1 elever från TeSam: Mattias, Isak.N. Mikael, Anton, Elias Samhällsbyggnadsperspektiv
Forntid: Bibeln 3 Moseboken kapitel 25
Antiken: Augustinus Gudsstaten
Medeltiden: Svenska landskapslagar
Renässansen: Machiavelli FurstenDvärgen av Pär Lagerkvist
Barocken/stormaktstiden: "Vår Gud är oss en väldig borg" av Martin Luther Peter Englund; Poltava, Ofredsår eller Silvermasken
Upplysningen: Jonathan Swift Ett anspråkslöst förslag
Romantiken: Viktor Rydberg Den nya Grottesången
Realismen: Fjodor Dostojevskij Brott och straff
Modernismen: Vladimir Majakovskij: "Sovjetpasset"
Nutiden: Varg (filmen)
 
 
Grupp 2  Na-elever och TeDE-elever Filip, Benjamin, Linus, Tobias och SimonMiljö- och designperspektiv
Från bokrulle till läsplatta
Forntiden: Hymn till Inanna
Antiken: Bibeln Romarbrevet 8 : 18-27
Medeltiden: Fransiscus solsång, Vägvisaren(filmen)
Renässansen: Christine de Pizan Kvinnostaden
Barocken/stormaktstiden: Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica av Isaac Newton
Upplysningen: Carl von Linné Systema Naturae
Romantiken: Goethe "Älvkungen"
Realismen: Èmile Zola Den stora gruvstrejken
Modernismen: "Det öde landet" T.S Eliot
Nutid: Tyst vår Rachel Carson   Hunden Kerstin Ekman
Följ också stolens historia, hur har den sett ut och använts från Babyloniska palats till dagens svenska kontor och hem.
 
Grupp 3 Sara B Linnea Linda Linn Josefine Den lilla människan
Forntiden: Gilgamesh-eposet
Antiken: Sofokles Antigone
Medeltiden: Den heliga Birgitta "Jesu födelse"
Renässansen: Barbara Tuchman I en fjärrran spegel kapitlet "Ungdom och ridderlighet"
Barocken/stormaktstiden: Romeo och Julia av Shakespeare
Upplysningen: "Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon:" av Anna-Maria Lenngren
Romantiken: Sampo Lappelill av Zacharias Topelius
Realismen: Fjodor Dostojevskij Idioten
Selma Lagerlöf
Astrid Lindgren
Nutid: Bodil Malmsten "Den lille mördaren" ur Nåd och onåd-idioternas bok 
Mors Elling (filmen)
 
Grupp 4 Mirjam, Sara H, Isak L. Victor Norden
Forntiden: Kalevala
Medeltiden: Eddan + en av runstenarna ni läste i höstas
Renässansen: "Herr Olof och älvorna"
Barocken/stormaktstiden: "Den blomstertid nu kommer" Israel Kolmodin
Upplysningen: Carl von Linné Iter Lapponicum
Romantiken: Johan Olof Wallin "Var är den vän som överallt jag söker"
Nationalromantiken: Johan Ludvig Runeberg Fänrik Ståls sägner
Realismen: Henrik Ibsen: Et dukkehjem  HC Andersen "Den lille pige med svovlstikkerne"
Modernismen: Stina Aronson Sång till Polstjärnan
Nutiden: Det osynliga barnet Tove Janson, Naiv. Super Erlend Loe
 
Grupp 5 Daniel, Eddie, Villy Tomas Samir Asien
Forntid: Mahabharata,
Antiken: Konfucius/ Kon Fu Tse
Medeltid: Tusen och en natt
1600-tal: Haiku
1700-tal: Drömmar om röda gemak Cao Xueqin
Salman Rushdie Harun och sagornas hav
De små tingens gud Arundhati Roy
Slumdog Millionaire (filmen)
 
Grupp 6 Fanny, Hilda , Kajsa Afrika
Tinga-tinga (SVT Barnkanalen)
Leo, Afrikanen Amin Mahlouf
"Nkosi sikele Afrika" Enoch Sontonga
Gåvor Nuruddin Farah
Léopold Senghor
Buchi Emecheta
Wole Soyinka
Ngügï wa Thiong'o : Decolonising the Mind: The Politics of Language in African Literature
Nadine Gordimer
Naguib Mahfouz
JM Coetzee
Callixthe Beyala
Damernas detektivbyrå: "Miss Beauty and Integrity" (filmen)
 
Grupp 7 Ida Hanna Carro Amerika
Bön för ett barn
Ave Maris Stella
Pennsylvanias konstitution
Edgar Allan Poe
Mark Twain Huckleberry Finn
Emily Dickinson
Jack London
LM Montgomery Anne på Grönkulla
Gabriel Garcia Marquez
Tony Morrison
Isabel Allende
Oh Brother Where Art Thou (filmen)
 
File:Vaksalastenen.jpg
 
Kunskapskrav för betyg E:

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Kunskapskrav för betyg C:

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

 

Kunskapskrav för betyg A:

Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.