Sekundära källor till litteraturrappporten
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Den latinska termen media aetas, ”tiden mitt emellan”, ”medeltiden”, uppkom på 1300- och 1400-talen i Italien som benämning på perioden mellan antikens undergång och vad man uppfattade som dess ”pånyttfödelse” (rinascimento, renässans). I de blomstrande italienska renässansmiljöerna var det kutym att se ned på media aetas. Några få röster gjorde sig visserligen hörda till försvar för den blomstrande kyrkliga kulturen under högmedeltiden, men de flesta som yttrade sig i frågan var mycket negativa.
Denna attityd hade kommit för att stanna. Under 1500-talet späddes medeltidskritiken på med de protestantiska reformatorerna Luthers och Calvins kritik mot den medeltida påvekyrkan och dess korruption. Det intellektuella medeltidshatet nådde sin höjdpunkt under första hälften av 1700-talet, då de franska upplysningsfilosoferna förkastade dess, som man ansåg, obotliga anda av vidskeplighet. Sedan vände vinden – romantikerna dyrkade de förfallna borgruinerna, folksagorna, katedralerna, med mera, vilket ytterligare populariserade termen som sådan."
Varje epok har varit ett uppror mot den föregående och slutligen fick Medeltiden också sin renässans under romantiken då upplysningens knastertorra förnuftstro förkastades och en medeltidsvurm föddes hos de mycket unga människor som drev romantikens idéer. Riddare och jungfrur, slott, sagor och legender blev nu högsta mode. Religionen sågs åter som en viktig ingrediens även i bildade männsikors kultur och då passade förstås en förskönad, i sann bemärkelse romantiserad, bild av åren 476 till ca 1300-1500 in i kulturlivet.
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
T. S. ELIOT: 1888- 1965 DE DÖDAS BEGRAVNING April är grymmast av månaderna - driver syrener fram ur de döda markerna, blandar begär och minne, kittlar dova rötter med vårregn. Vintern höll oss varma, svepte jorden i glömska och snö, gömde en droppe liv i torra lökar. Sommarn föll över oss, kom över Starnbergersee i en regnskur; vi hejdade oss i loggian, gick ut i solen och promenerade till Hofgarten, och drack kaffe, och pratade en timme. Bin gar keine Russin, stamm' aus Litauen, echt deutsch. Och när vi var små och var på besök hos ärkehertigen (min kusin), tog han mig med sig ut och åkte källke, och jag blev så rädd. Då sade han: Marie, Marie, håll dig fast. Och så bar det av. I fjällen, där kan man känna sig fri. Jag läser till långt inpå natten och reser till södern om vintern.
Vad kan slå rot, och vilka grenar växer ur grus och bråte? Du människobarn, vad vill du svara eller gissa-allt du känner är bilder, splittrade under solens tyngd, där döda träd ej skänker någon skugga, syrsan ingen lättnad och torra stenen inget sorl av vatten. Blott här, här finns det skugga under den röda klippan, (kom hit i skuggan av den röda klippan), så skall jag visa dig något annat än skuggan, som kliver bakom dig om morgonen, och skuggar. som växer för att möta dig om kvallen; jag skall visa dig ångest i en handfull stoft.
[…]
Overkliga stad, under en vintergrynings bruna dimma flöt mängden fram över London Bridge, många många, vem kunde trott att döden gjort till stoft så många. De suckade till ibland, och alla höll blicken fäst på marken framför fötterna. Flöt uppför backen, ner King William Street dit, där Saint Mary Woolnoth mätte tiden med en död klang i sista nioslaget. Där såg jag en bekant och ropade: "Stetson ! Du som var med mig, när vi stred vid Mylae ! Det liket du planterade i fjol i trädgårn, vill det slå rot? Och blir det blom i år? Har kanske vårens frostnatt skadat brodden? Håll bara hunden borta, mänskans vän, att ej han krafsar honom upp igen! Du ! hypocrite lecteur ! -mon semblable-mon frère!"
På kvällen den 14 april 1930 sköt Majakovskij sig själv. En del ur en ofärdig dikt i hans självmordsbrev lyder:
” |
|
„ |
Kategori: Litteratur
Nun liebe Kinder gebt fein Acht
ich bin die Stimme aus dem Kissen
ich hab euch etwas mitgebracht
hab es aus meiner Brust gerissen
mit diesem Herz hab ich die Macht
die Augenlider zu erpressen
ich singe bis der Tag erwacht
ein heller Schein am Firmament
Mein Herz brennt
Sie kommen zu euch in der Nacht
Demonen Geister schwarze Feen
sie kriechen aus dem Kellerschacht
und werden unter euer Bettzeug sehen
Nun liebe Kinder gebt fein Acht
ich bin die Stimme aus dem Kissen
ich hab euch etwas mitgebracht
ein heller Schein am Firmament
Mein Herz Brennt
Mein Herz Brennt
Sie kommen zu euch in der Nacht
und stehlen eure kleinen heissen Trenen
sie warten bis der Mond erwacht
und drucken sie in meine kalten Venen
Nun liebe Kinder gebt fein Acht
ich bin die Stimme aus dem Kissen
ich singe bis der Tag erwacht
ein heller Schein am Firmament
Mein Herz brennt
Songwriters
Riedel, Oliver / Lorenz, Doktor Christian / Schneider, Christoph Doom / Kruspe, Richard Z. / Landers, Paul / Lindemann, Till
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
Kategori: Litteratur
NÅGRA LITTERÄRA TERMER
Skönlitteratur och facklitteratur
Genre
Genre är ett begrepp som används när man talar om litteratur, konst, film eller musik. Ordet är ursprungligen franskt och betyder art, slag. Lyrik är t ex en genre, vilket betyder att alster som hamnar inom denna genre hör ihop till innehåll och/eller stil. Romaner, noveller, läroböcker är andra exempel.
Berättarteknik Berättarperspektiv Narratologi
Fabel
Intrig
Strof
En strof är ett antal versrader som avskiljs från de övriga med mellanslag och fungerar som ett stycke i en dikt. I exemplet nedan finns det alltså två strofer.
De flesta minnena faller till marken med löven. Rör man dem efteråt prasslar de bara torrt som om de aldrig grönskat på årens buskar.
Mänskan begär av tingen mera än de av henne. Girig och obeveklig tär hon på tingens glans. (Harry Martinson)
De flesta minnena
faller till marken med löven. Rör man dem efteråt prasslar de bara torrt som om de aldrig grönskat på årens buskar.
Versrad
En versrad är en rad i en dikt. I exemplet nedan markerad med fet stil. Det finns alltså sex versrader i den strofen.
Versmeter
t ex Hexameter, Fornyr∂islag, Sonett etc. versfötter bygger metern.
Slutrim
Slutrim är när sista stavelsen låter helt lika i ord som rimmar. I strofen nedan ur Gustaf Frödings ”Ett grönt blad på marken” rimmar känner och bränner, samt är och förtär.
Är det ej kärlek, vad är det jag känner? A Om det är kärlek, säg då vad den är! B Ett gott, som så torterar och förtär? B Ett ont, som med så ljuvlig låga bränner? A
Rytm
viss regelbundhet i främst betoning och frasering, styrd av versmått i lyrik. Mycket viktigt men svårbestämt element i prosa.
Stilfigurer/troper
Allitteration
Allitteration är bokstavsrim, d v s ord som börjar på vokal eller samma konsonanter, t ex: ”Volvos värde varar”, ”Han struttar bland stubbar och stenar.” ”Envisa, elaka, otäcka ungar!”
Anafor
Upprepning av samma ord eller fras i början av meningar: ”Sida vid sida gick vi, sida vid sida kämpade vi, sida vid sida segrade vi.”
Onomatopoetiskt uttryck
Ljudhärmande ord som exempelvis plask.
Antites
kontrasterande uttryck svart och vitt, starka och svag
Hyperbol
Medveten överdrift, t ex: Jag har sagt till dig tusen gånger att inte överdriva!
Litotes
Medveten underdrift. Om man t ex säger om en person som just blivit världsmästare i höjdhopp att ”Den prestationen var ju inte så illa” så är det en litotes.
Paradox
En paradox är en skenbar motsägelse. Paradoxen upphäver sanningshalten i det ena av de två leden: Mitt tålamod, som är oändlig, har nu tagit slut.
Symbol
En symbol är en sinnebild (en konkret bild) för något abstrakt begrepp. Det är tecken som representerar något. Vigselringen representerar t ex äktenskapet, korset kristendomen och halvmånen islam.
Bildspråk
Bildspråk är en övergripande term för olika bilder som förekommer i språket, t ex: metaforer, liknelser, symboler, personifikationer.
Metafor
Metafor är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas – som, liksom, såsom. Exempel på metaforer är: ”Per är en prins bland män.”, ”Höstmånens röda kastrull”. Per är inte prins i bokstavlig betydelse. Inte heller är höstmånen en röd kastrull i bokstavlig betydelse.
Liknelse
En liknelse är ett bildligt uttryck med jämförelseledet utsatt – som, liksom, såsom. Exempel på liknelser är: ”Per mår som en prins.”, ”Höstmånen är som en röd kastrull.”
Besjälning
Besjälning är när naturen eller döda ting får liv. Exempel på besjälning är ”Tekannan skrattade.”, ”Vinden viskade.”
Personifikation
Personifikation är när mänskliga egenskaper personifieras, d v s görs till Personer. Exempel på personifikationer är ”Ondskan har slagit sina klor i honom.”, ”Snålheten bedrar visheten.”
Sinnesanalogi
Sinnesanalogi är beskrivning av visst sinnesintryck med ord från ett annat sinnesområde. Exempel på sinnesanalogi är: en kall färg, där kall är ett känselintryck
och färg är ett synintryck; ett skrikigt mönster där skrikig är ett hörselintryck och mönster synintryck; en vass signal, där vass är ett känselintryck och signal hörselintryck.
Retorisk fråga
Hur skulle du reagera om du var i samma situation?
Stegring
Ökad styrka i synonyma ord, oftast tre: Inte en gång till, inte på tusen år, aldrig mera!
Truism
Själklarhet som faller platt rent stilistiskt. ”Om vi bara använder tänkandet när vi står inför olösliga problem kommer tänkandet sannolikt aldrig att bli en angenäm färdighet.”
Litterära -ismer
Surrealism
”Öververklighet” en litterär och konstänrlig inriktning som intresserar sig för drömmar, det undermedvetna och att bryta”logikens herravälde”-
Symbolismen
Symboler är det bärande elementet i texterna. Alla ord bär en större mening än sin egen betydelse.
Expressionism
Uttrycka människans inre värld. Den subjektiva upplevelsen av världen viktigare än världen i sig. Ensamhet, främlingsskap, oro, kaos och ångest var vanligare att uttrycka än glädje, humor och vänlighet.
Futurismen
Framtiden och framsteget, farten och friheten hyllades. Totalitära rörelser som fascismen och kommunismen sågs som framstegets politiska gren. Maskiner , krig och buller från förbränningsmotorer var skönhet. Två huvudgrenar italiensk och sovjetisk/rysk. Den italienska mer inriktad på krig och fart. Den sovjetiska med inriktning på konstexperiment, pedagogisk nydaning och happenings.