2013-12-19 13:01:18

Analysinspiration: Selma Lagerlöf - att vilja och att välja

Länk till intressant text som kan hjälpa er i analysen: http://nordicwomensliterature.net/sv/article/en-enda-l%C3%A5ng-variation-%C3%B6ver-ordet-vilja

Viljan sades på Selma Lagerlöfs tid "växa i skogen" vilket innebar att bar och unga inte skulle bry sig omannat än att lyda vuxna och de vuxna skulel lyda överheten. Att få kontakt med sin vilja var inet lättare än idag och att följa sin vilja var betydligt svårare än idag. I Lagerlöfs produktion handlar mycket om att känan sin vilja och välja efter den. Elsalill är därför en typisk karaktär i en Lagerlöf-roman.

2013-12-19 12:48:00

Sveriges geografiska expansion från Vasa-tiden 1560 till Stormaktstiden 1660

Kategori: Litteratur

Marstrand blev svenskt 1658. På Vasa-tiden tillhörde Marstrand Danmark.

2013-12-09 12:51:10

Litterära begrepp- grundbegrepp, stilfigurer och troper och några 1900-tals-ismer

Kategori: Litteratur

NÅGRA LITTERÄRA TERMER

Skönlitteratur och facklitteratur

Genre

Genre är ett begrepp som används när man talar om litteratur, konst, film eller musik. Ordet är ursprungligen franskt och betyder art, slag. Lyrik är t ex en genre, vilket betyder att alster som hamnar inom denna genre hör ihop till innehåll och/eller stil. Romaner, noveller, läroböcker är andra exempel.

Berättarteknik Berättarperspektiv Narratologi
Fabel

Intrig

Strof

En strof är ett antal versrader som avskiljs från de övriga med mellanslag och fungerar som ett stycke i en dikt. I exemplet nedan finns det alltså två strofer.

De flesta minnena faller till marken med löven. Rör man dem efteråt prasslar de bara torrt som om de aldrig grönskat på årens buskar.

Mänskan begär av tingen mera än de av henne. Girig och obeveklig tär hon på tingens glans. (Harry Martinson)

De flesta minnena

faller till marken med löven. Rör man dem efteråt prasslar de bara torrt som om de aldrig grönskat på årens buskar.

Versrad

En versrad är en rad i en dikt. I exemplet nedan markerad med fet stil. Det finns alltså sex versrader i den strofen.

Versmeter

t ex Hexameter, Fornyr∂islag, Sonett etc. versfötter bygger metern.

Slutrim

Slutrim är när sista stavelsen låter helt lika i ord som rimmar. I strofen nedan ur Gustaf Frödings ”Ett grönt blad på marken” rimmar känner och bränner, samt är och förtär.

Är det ej kärlek, vad är det jag känner? A Om det är kärlek, säg då vad den är! B Ett gott, som så torterar och förtär? B Ett ont, som med så ljuvlig låga bränner? A

Rytm

viss regelbundhet i främst betoning och frasering, styrd av versmått i lyrik. Mycket viktigt men svårbestämt element i prosa.

Stilfigurer/troper

Allitteration

Allitteration är bokstavsrim, d v s ord som börjar på vokal eller samma konsonanter, t ex: ”Volvos värde varar”, ”Han struttar bland stubbar och stenar.” ”Envisa, elaka, otäcka ungar!”

Anafor

Upprepning av samma ord eller fras i början av meningar: ”Sida vid sida gick vi, sida vid sida kämpade vi, sida vid sida segrade vi.”

Onomatopoetiskt uttryck

Ljudhärmande ord som exempelvis plask.

Antites

kontrasterande uttryck svart och vitt, starka och svag

Hyperbol

Medveten överdrift, t ex: Jag har sagt till dig tusen gånger att inte överdriva!

Litotes

Medveten underdrift. Om man t ex säger om en person som just blivit världsmästare i höjdhopp att ”Den prestationen var ju inte så illa” så är det en litotes.

Paradox

En paradox är en skenbar motsägelse. Paradoxen upphäver sanningshalten i det ena av de två leden: Mitt tålamod, som är oändlig, har nu tagit slut.

Symbol

En symbol är en sinnebild (en konkret bild) för något abstrakt begrepp. Det är tecken som representerar något. Vigselringen representerar t ex äktenskapet, korset kristendomen och halvmånen islam.

Bildspråk

Bildspråk är en övergripande term för olika bilder som förekommer i språket, t ex: metaforer, liknelser, symboler, personifikationer.
Metafor

Metafor är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas – som, liksom, såsom. Exempel på metaforer är: ”Per är en prins bland män.”, ”Höstmånens röda kastrull”. Per är inte prins i bokstavlig betydelse. Inte heller är höstmånen en röd kastrull i bokstavlig betydelse.

Liknelse

En liknelse är ett bildligt uttryck med jämförelseledet utsatt – som, liksom, såsom. Exempel på liknelser är: ”Per mår som en prins.”, ”Höstmånen är som en röd kastrull.”

Besjälning

Besjälning är när naturen eller döda ting får liv. Exempel på besjälning är ”Tekannan skrattade.”, ”Vinden viskade.”

Personifikation

Personifikation är när mänskliga egenskaper personifieras, d v s görs till Personer. Exempel på personifikationer är ”Ondskan har slagit sina klor i honom.”, ”Snålheten bedrar visheten.”

Sinnesanalogi

Sinnesanalogi är beskrivning av visst sinnesintryck med ord från ett annat sinnesområde. Exempel på sinnesanalogi är: en kall färg, där kall är ett känselintryck

och färg är ett synintryck; ett skrikigt mönster där skrikig är ett hörselintryck och mönster synintryck; en vass signal, där vass är ett känselintryck och signal hörselintryck.

Retorisk fråga

Hur skulle du reagera om du var i samma situation?

Stegring

Ökad styrka i synonyma ord, oftast tre: Inte en gång till, inte på tusen år, aldrig mera!

Truism

Själklarhet som faller platt rent stilistiskt. ”Om vi bara använder tänkandet när vi står inför olösliga problem kommer tänkandet sannolikt aldrig att bli en angenäm färdighet.”

Litterära -ismer

Surrealism

”Öververklighet” en litterär och konstänrlig inriktning som intresserar sig för drömmar, det undermedvetna och att bryta”logikens herravälde”-

Symbolismen

Symboler är det bärande elementet i texterna. Alla ord bär en större mening än sin egen betydelse.

Expressionism

Uttrycka människans inre värld. Den subjektiva upplevelsen av världen viktigare än världen i sig. Ensamhet, främlingsskap, oro, kaos och ångest var vanligare att uttrycka än glädje, humor och vänlighet.

Futurismen

Framtiden och framsteget, farten och friheten hyllades. Totalitära rörelser som fascismen och kommunismen sågs som framstegets politiska gren. Maskiner , krig och buller från förbränningsmotorer var skönhet. Två huvudgrenar italiensk och sovjetisk/rysk. Den italienska mer inriktad på krig och fart. Den sovjetiska med inriktning på konstexperiment, pedagogisk nydaning och happenings.

2013-12-09 12:41:06

Litterära begrepp-en jämförelse romaner och noveller

Kategori: Litteratur

Noveller och romaner-skönlitterära begrepp

Richard Burton och Elizabeth Taylor i Så tuktas en argbigga den kända "Kiss me Kate"-scenen.

Fabel: Är hela berättelsen, hela handlingen med sina sidospår.

Intrig: händelseförloppet som driver handlingen framåt, den röda tråden vi följer i berättelsen.

I en roman är det mesta fabel men i en novell är det ca 50%intrig och 50% fabel. En novell kan berätta mer av fabeln i korta återblickar medan en roman kan ha kapitelvis med återblickar, barndomsminnen, drömmar som fördjupar berättelsen.

Dramaturgi: En novell inleds normalt In medias res= mitt i händelseförloppet. Redan efter några rader är intrigen igång. En roman börjar normalt med en presentation av tid, rum och persongalleri. I en novell måste personerna presentera ”sig själva” när de dyker upp i handlingen. En novell skapar intresse genom en dramatisk händelse i novellens början. En roman skapar oftast intresset genom presentationen. Brott och straff är ett av många undantag, romaner kan alltså börja In medias res medan noveller inte kan ha långa presentationer av utrymmesskäl. En roman har alltså fler möjliga ingångar än en novell.

En novell har en peripeti, en punkt där det inte finns någon återvändo och intrigen måste nå sitt mål. Den har också bara en dramatisk höjdpunkt och konfliktförlösning. En roman har många peripetier, ofta utformade som cliff-hangers i kapitelövergångar och många konfliktförlösande höjdpunkter som leder mot den slutliga största konfliktförlösningen. Detta är en orsak till att noveller gör sig bättre som filmer än romaner eftersom filmer inte heller har råd med mer än en enda stor konfliktförlösning. Filmens och novellens dramaturgi sammanfaller bättre än romanens och filmens.

Avslut: En roman slutar oftast med en lång avtoning. Ibland har den till och med en epilog som i Brott och straff. En novell har kortare slut. Har novellen ett tidshopp och en sammanfattning på slutet är den mycket kortfattad. Novellens avslut ska alltid överraska på något sätt medan romanens avslut alltid är en naturlig förlängning av berättelsen.

Intertextualitet: I alla skönlitterära texter finns ett visst mått av intertextualitet, dvs, texten förhåller sig till andra texter på ett eller annat sätt. Men det är den tydliga formen av intertextualitet man brukar referera till, när en text citerar, refererar, parodierar eller parafraserar en annan känd text. T.ex: Brott och straff anknyter till Bibeln och Shakespeares Så tuktas en argbigga.

2013-12-05 13:40:00

Sv 2 IV-val Romananalys

Kategori: Litteratur

Du ska skriva en analys av romanen Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf. Ta reda på romanens TEMA. Temat är romanens bärande tanke, grundidé. Fråga dig va berättelsen handlar om på djupet. Det kan finnas ett övergripande tema och flera sidoteman. Vad är författarens intentioner (avsikt) med texten? Ta reda på romanens MOTIV: Klassiska romanmotiv är den orädda och olydiga underdog-hjälten (Aigin, Sampo, Rödluvan, Bilbo etc). Barnet som lämnar hemmet och utvecklas (Aigin, Snövit, pojken som ärver Mästerkatten i stövlar etc.) Flicka möter pojke, pojke möter flicka, man möter kvinna etc. (Aigin och Sahve, Romeo och Julia etc) Hjälten som besegrar skurken (Aigin mot tjuderna etc) Det ställföreträdande lidandet (Klemens tar straffet för Nejla, de tror att Aigin offrat sitt liv för dem etc) Den kloke fadersgestalten, den kloka modersgestalten (Raste, Ingemarerna, Klemens, Klemens mor etc) Människans samspel med naturen ( Gudsfreden, Sampo Lappelill, Varg) Den fattiga, annorlunda och mobbade som blir framgångsrik och lycklig (Den fula ankungen, Askungen, Askepåten , Bend it Like Beckham etc.) FABEL: Hela berättelsen med handling och karaktärer. INTRIG: Vad som driver fabeln framåt, händelsekedjan som får berättelsen att bli intressant ( I Vägvisaren: Aigins familj mördas, Aigin flyr från förföljarna. Aigin kommer till andra samelägret. Alla flyr till kusten utom Aigin och tre till +Raste. Alla dödas utom Aigin som luras att visa genvägen till byn vid kusten. Aigin lurar tjuderna i döden och alla utom Aigin dras med i en lavin. Aigin återvänder och blir gruppens nya Vägvisare/ präst.) BERÄTTARPERSPEKTIV: Berättas historien i jag-form eller av en osynlig allvetande berättare? Kanske används något annat mer ovanligt berättarperspektiv eller flera olika perspektiv. PERSONSKILDRINGEN: vilka huvudkaraktärer finns i texten och hur skildras de, genom deras handlingar och vad de säger? Genom att berättaren beskriver dem? Genom vad de tänker? Känns karaktärern trovärdiga i sin berättelse. Dvs även en saga som Bilbo – en hobbits äventyr kan ha trovärdiga karaktärer för sin miljö. MILJÖSKILDRINGEN: beskriv plasterna där berättelsen utspelar sig och hur de skildras med ljud, lukter, synintryck eller på annat sätt. Miljöskildringen ger tidsfärg så vilken tid kommer du att tänka på. SPRÅK OCH STIL: hur är språket i romanen/novellen? Rikt på substantiv eller adjektiv? Fantasifulla och ovanliga ord, eller vardagligt språk. Ålderdomliga ord, dialekt etc. Berättas historien långsamt med många långa meningar av hopfogade satser och bisatser eller med korta meningar som mest består av huvudsatser. Är det mycket dialog i berättelsen elelr ovanligt lite dialog? Är det mycket inre monolog i berättelsen eller inte? När utspelar sig berättelsen? När är berättelsen skriven? Vad präglade den litterära epoken och samhällsförhållandena just då och där texten skrevs?

2013-12-05 13:40:00

Sv 2 IV-val Romananalys

Kategori: Litteratur

Du ska skriva en analys av romanen Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf.

Ta reda på romanens TEMA. Temat är romanens bärande tanke, grundidé. Fråga dig vad berättelsen handlar om på djupet. Det kan finnas ett övergripande tema och flera sidoteman. Vad är författarens intentioner (avsikt) med texten?

Ta reda på romanens MOTIV: Klassiska romanmotiv är den orädda och olydiga underdog-hjälten (Aigin, Sampo, Rödluvan, Bilbo etc).

Barnet som lämnar hemmet och utvecklas (Aigin, Snövit, pojken som ärver Mästerkatten i stövlar etc.)

Flicka möter pojke, pojke möter flicka, man möter kvinna etc. (Aigin och Sahve, Romeo och Julia etc)

Hjälten som besegrar skurken (Aigin mot tjuderna etc)

Det ställföreträdande lidandet (Klemens tar straffet för Nejla, de tror att Aigin offrat sitt liv för dem etc)

Den kloke fadersgestalten, den kloka modersgestalten (Raste, Ingemarerna, Klemens, Klemens mor etc) Människans samspel med naturen ( "Gudsfreden", "Sampo Lappelil"l, Varg)

Den fattiga, annorlunda och mobbade som blir framgångsrik och lycklig (Den fula ankungen, Askungen, Askepåten , Bend it Like Beckham etc.)

FABEL: Hela berättelsen med handling och karaktärer.

INTRIG: Vad som driver fabeln framåt, händelsekedjan som får berättelsen att bli intressant ( I Vägvisaren: Aigins familj mördas, Aigin flyr från förföljarna. Aigin kommer till andra samelägret. Alla flyr till kusten utom Aigin och tre till +Raste. Alla dödas utom Aigin som luras att visa genvägen till byn vid kusten. Aigin lurar tjuderna i döden och alla utom Aigin dras med i en lavin. Aigin återvänder och blir gruppens nya Vägvisare/ präst.)

BERÄTTARPERSPEKTIV: Berättas historien i jag-form eller av en osynlig allvetande berättare? Kanske används något annat mer ovanligt berättarperspektiv eller flera olika perspektiv.

PERSONSKILDRINGEN: vilka huvudkaraktärer finns i texten och hur skildras de? Genom sina handlingar och vad de säger? Genom att berättaren beskriver dem? Genom vad de tänker? Känns karaktärern trovärdiga i sin berättelse. Dvs även en saga som Bilbo – en hobbits äventyr kan ha trovärdiga karaktärer för sin miljö.

MILJÖSKILDRINGEN: beskriv platserna där berättelsen utspelar sig och hur de skildras med ljud, lukter, synintryck eller på annat sätt. Miljöskildringen ger tidsfärg så vilken tid kommer du att tänka på.

SPRÅK OCH STIL: hur är språket i romanen/novellen? Rikt på substantiv eller adjektiv? Fantasifulla och ovanliga ord, eller vardagligt språk. Ålderdomliga ord, dialekt etc. Berättas historien långsamt med många långa meningar av hopfogade satser och bisatser eller med korta meningar som mest består av huvudsatser. Är det mycket dialog i berättelsen eller ovanligt lite dialog? Är det mycket inre monolog i berättelsen eller inte?

När utspelar sig berättelsen?

När är berättelsen skriven?

Vad präglade den litterära epoken och samhällsförhållandena just då och där texten skrevs?

2013-12-02 23:45:30

Renässansen-den kompetenta människan

Kategori: Allmänt

Ambassadörerna av Hans Holbein d.y 1497-1543

kalixsvenska.blogg.se

Blogg för svenskelever i Kalix.

Analysinspiration: Selma Lagerlöf - att vilja och att välja

Sveriges geografiska expansion från Vasa-tiden 1560 till Stormaktstiden 1660

Litterära begrepp- grundbegrepp, stilfigurer och troper och några 1900-tals-ismer

Litterära begrepp-en jämförelse romaner och noveller

Noveller och romaner-skönlitterära begrepp

Sv 2 IV-val Romananalys

Sv 2 IV-val Romananalys

Renässansen-den kompetenta människan

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar