kalixsvenska.blogg.se

De och dem är absolut inte lätt, vi säger ju dom när vi pratar. Tänk på att de/ dem är pronomen som motsvarar jag mig, du dig, han honom, hon henne, vi oss, ni er, de dem. Dem kan det bara stå i objektsform aldrig som subjekt då heter det de.

De tre små mössen heter det även när de tre små mössen är objekt i satsen eftersom det bara är det självständiga pronominet "de/dem" som böjs i objektform inte den bestämda artikeln "de". Hon gav tårtan till de tre små mössen, hon gav den åt dem. I obestämd form heter det "Hon gav tårtan till tre små möss" men om vi pratar om möss vi redan vet vilka de är " Hon gav tårtan till de tre små mössen (som nämndes i förra stycket). De och de är här alltså homofoner men de har helt olika fúnktion/betydelse och tillhör två olika ordklasser artiklar och pronomen. Artiklar böjs inte efter funktion i satsen, pronomen är i stället för substantiv och böjs efter funktion i satsen.  Subjekt= de  objekt= dem.

 

 

Skriv inte: Brott och straff utspelar sig i st. Petersburg Raskolnikov bor i St. Petersburg det är varmt och Raskolnikov är sjuk.

Skriv i stället : Brott och straff utspelar sig i St. Petersburg där den sjuke studenten Raskolnikov bor. Det är mitt i sommaren, hettan är överväldigande.

 

Prepositionsfel:

Ack, om vi ändå talade latin, finska eller samiska i stället!  Men det gör vi inte, så vi behöver prepositioner, många olika och helst rätt använda.

Några exempel:

Det heter "Jag tar upp det med honom vid tillfälle" "För tillfället klädd i brun kamelhårsulster" (just nu)  "Vid tidpunkten för mordet var han klädd i en kamelhårsulster," "Raskolnikov var inte vid sina sinnens fulla bruk när han begick mordet." "Vid tidpunkten för dådet var Raskolnikov påverkad av feber." "I händelse av eldsvåda..."

"Vid närmare eftertanke-" " Vid horisonten." "På/i skolan rådde en förtätad atmosfär." När jag låg vid universitetet i Oxford." "Han gick på universitetet i Cambridge."(studierna) " I universitetet var det mörkt."(byggnaden). Är du osäker på din prepositionsanvändning slå upp i en frasordbok eller fråga!

 

 Eftersom att. Eftersom följs aldrig av att. Aldrig ATT efter eftersom om inte eftersom följs av ett infinitiv som kräver infinitivmärket ATT. "Eftersom att cykla är min hobby går jag aldrig till skolan".  Annars är det aldrig ATT efter eftersom "Eftersom cykling är min hobby går jag aldrig till skolan."

 

Hen kommer lyckas. Här ska det vara att, vad de än skriver i tidningen för att spara tecken. Hen kommer att lyckas. Det gäller att ligga i. Eftersom hen kommer att lyckas vet vi att det kommer att bli bra till slut.

 

Sär skrivning ska vara särskrivning. Till slut är alltid två olika ord!  Om du inte vill skriva tillslut= att stänga en förpackning. Ett fint ord som inte blir fel här är slutligen, det passar ofta i stället för till slut och ger texten en högre stilnivå när du eftersträvar det.

 

Enda= en av något     ända =slutpunkt. Det här är den enda vägen som går ända hit. Endå är helt och hållet felstavat ändå.  En= 1, än= ännu eller konjunktion som beskriver jämförelse "Hon är starkare än han."

 

Efter en mening ska du ha en punkt om det inte är en fråga, då ska det stå ett frågetecken. Är det ett utrop ska du ha ETT utropstecken. Aldrig fler än ett. Avsluta aldrig meningar med tre punkter om du inte skriver skönlitteratur ...  Tre punkter markerar överhoppade ord i ett citat   och står inom hakparenteser om det överhoppade partiet är långt:  "Stilla natt ... allt är frid, stjärnan blid skiner på barnet i stallets strå [...] Kristus till jorden är kommen,  oss är en frälsare född."

 

Jag älskar min häst och mina vänner som har så vackra små hovar. Som syftar alltid tillbaks på närmast föregående korrelat i satsen. Korrelat=det som det relativa pronominet syftar på.

 

Det allmänna "man" eller "en" ska undvikas i en essä. Går det inte att undvika ska man använda man varje gång.

 

Jag kan gå själv= jag kan gå utan hjälp, jag behöver varken rollator, assistent eller käpp.  Jag kan gå ensam= jag kan gå utan sällskap.

 

 

Aldrig även fast i skriftspråk! Det heter fastän även om du tror att det heter även fast. Det kan också heta även om, men aldrig "även fast".

 

Överanvänd inte det talspråkliga så. Om ordet inte är synonymt med alltså, ta bort det. Läs meningen högt och se efter om den klarar sig utan "så" gör den det-tar du bort så.

 

 

Del 6
1.Porfirij Petrovitj har blivit modellen för många lite fumliga deckare i både böcker , filmer och TV-serier som under den svamliga ytan egentligen är smarta och avslöjar mördaren med sitt avväpnande sätt. Kan du nämna någon eller några av dem? Hur liknar de Porfirij Petrovitj?

2. Forska på vad som hände med det ryska domstolsväsendet vid denna tid 1866. Det som Porfirij talar om: "Vi får väl se vad det nya domstolsväsendet kan göra åt det. Jag hoppas vid Gud att man kan det! Nå, i fängelset tycks Nikolaj ha påmint sig den där eremiten; bibeln har dykt upp hos honom igen."

3. Nu får vi veta mer om Svidrigajlovs alla mord och vad han vill med Dunja. Men vad är det och hur många männiksor har han mördat? Hur förklarar du att han får gifta sig med den lilla flickan trots "den monstruösa skillnaden i ålder och utveckling"? Beskriv Svidrigajlov som person och hans funktion i romanen.

Epilogen

1. Varför tar det så lång tid att få Raskolnikov inför rätta trots att Porfirij Petrovitj så länge vetat vad han gjort?
2. Var det ett lyckligt slut att Dunja gifte sig med Razumichin.

Här nedan ser du kunskapskraven för olika betyg i Sv2 som gäller litteraturläsning, du kan nå A-kriterierna på detta område så satsa på att följa dem helt och hållet nästa gång:

För E: Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

För C: Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

För A: Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.