kalixsvenska.blogg.se

Skriv en krönika baserad på filmen Varg.

Krönikan ska ta upp någon av de samhällsfrågor som diskuteras i filmen och hur den tas upp i filmen.

Du ska argumentera för eller emot någon av dessa frågor som tas upp i filmen.

Dispositionen bör se ut så här:

Inled med reflektioner kring filmen Varg och de samhällsfrågor och förhållanden som diskuteras i filmen t ex: "kärleken till vildmarken följer egna lagar", glesbygd och storstad, renskötsel och andra traditionella näringar kontra industri- och informationssamhällets krav, ”storsamhället” kontra den människa som väljer ett annorlunda liv, rovdjurspolitik, brott och straff, den ensamma utrotningshotade vargen och den ensamma utrotningshotade renskötaren, rik och fattig, traditioner och modernitet etc. Ta också upp hur dessa frågor gestaltas i filmen.

Använd begrepp från förra årets filmanalys för påminnelse se här.

• Formulera och presentera din TES.

• För fram tre goda ARGUMENT som stöder din tes. Dessa ska bygga på både ethos , LOGOS-logiska argument och PATOS känsla och engagemang. Placera ditt näst starkaste argument och göm det svagaste i mitten, medan du tar upp ditt starkaste argument sist.

• Avsluta sedan med att sammanfatta din argumentation och upprepa din tes. Här får du gärna använda patos, spela på känslor, också inte bara logos och ethos.

  Läs här om hur du bygger upp en perfekt text.

  Formulera dig snyggt med hjälp av retoriska stilfigurer/troper som exempelvis:

Anafor- upprepa samma inledning. ”Jag kom, jag såg, jag segrade.” Julius Caesar

Epifor- upprepa samma avslutning. ”Älska är att vilja, agera är att vilja, politik är att vilja”

Allitterationer- börja ord med samma fonem. ”Volvos värde varar.”

Exempel på en kombination av anafor och allitteration: ”Varg är en vacker film, Varg är en vildmarksfilm, Varg är en väckarklocka.”

I skriven argumentation är liknelser och metaforer mycket användbara: Metafor: ”Klemens är själv en ensamvarg.” Liknelser: ”Nils beter sig som en vinglig renkalv när han dödar vargen men ett år senare agerar han som en fullvuxen ledarren.”

Retoriska frågor. ”Skulle du stillatigande se på när en varg river alla dina renar och låter dem långsamt plågas till döds med stekarna bortslitna?”

Allusioner på kända böcker, sagor, filmer eller andra företeelser som är bekanta för de flesta gör texten intressantare att läsa och kan ge associationer om är svåra att få fram med få tecken till förfogande. ”Det vet vi inte, det får vi antagligen aldrig veta, alla vi små Rödluvor i Sverige. För här vann jägaren en sådan slutgiltig seger över Vargen att knappast ens den vänlige Lilla Vargen med sina tre små griskompisar har en reell chans att utveckla ett normalt vargbeteende med en normal familjestruktur. ”

Exempel på krönika på 5000 tecken: 

I Yellowstones nationalpark i USA lever vargar utan att jagas. Där blir vargarna långlivade och flockarna blir stora. Så har det inte alltid varit. En gång i tiden tilläts inga vargar i nationalparken och de som dristade sig dit blev jakttroféer hos jägare från den amerikanska Mellanvästern. Men det var ingen bra nationalparksförvaltning. I Yellowstone upptäckte man nämligen att vargar behövdes för att hålla en god ekologisk balans i nationalparken. Utan vargar i Yellowstone drabbades jättelika wapitihjorthjordar av svält, wapitihjortar som betade ner äng och skog. Prärievargarna (motsvarigheten i ekosystemet till våra rödrävar) ökade i jordbruksområdet utanför Yellowstone. Då infördes/tilläts vargar i Yellowstone på försök. Resultatet blev att wapitihjortarna blev färre men större, bäverstammen tiofaldigades och fågelarterna ökade både i mångfald och i numerär. Därför permanentades försöket. Vargen är nu fridlyst i Yellowstone.

Forskningsresultaten från Yellowstone visar att jägarpratet om att vargen "äter rent" i skogen helt enkelt inte stämmer. Vargar äter inte rent i skogen. Hjortdjur utan naturlig begränsning kan däremot göra det. De stora rovdjuren behövs för att ekosystemet ska fungera. Man slipper inte bara överbetning, man styr betet till andra ställen. Bytesdjurens beteende förändras och skogsägarna borde älska varg eftersom det inte är så smart av älgar att beta väl synligt på ödsliga tallplanteringar om man vill klara sig mot större rovdjur.

I Yellowstone har man också kunnat vetenskapligt jämföra stora rovdjur med jägarnas roll. Med vargar i Yellowstone finns kadaver hela vintern. Inte jättemycket men jämnt fördelat. Det ökar mångfalden på alla sätt. Mindre rovdjur och asätare kan överleva vintern med hjälp av kadaver, från de allra minsta till rävar och fåglar, även småfåglar, som behöver mycket fett under vintern. Kadaver bryts till slut ner av insekter och bakterier till mat för växterna och svampriket. Med jägare finns det i stället mycket kadaver under kort tid och den tiden är på hösten. På vintern har de flesta kadavren ruttnat bort och mot den alltid lika vanskliga vårvintern finns inget kvar. Detta var en starkt bidragande faktor till fågelpopulationernas minskning i Yellowstone.

Vad man också har noterat i Yellowstone är att utan vargjakt får man en lugnare vargflock som är bättre på jakt. De består inte enbart av halvvuxna ungvargar som inte kan döda snabbt och skonsamt utan de gör det långsamt och så dåligt att bytesdjuren ofta kommer undan svårt skadade. Lugna vargflockar med en naturlig åldersblandning plågar inte ihjäl sina byten utan dödar snabbt och effektivt. En enda etablerad flock kan bestå av upp till 37 vargar. Vargar i lugna revir driver inte runt i byarna runt Yellowstone, i stället blir de ibland mambos hela livet ut. Det blir alltså färre och stabilare vargrevir utan vargjakt. Men Yellowstone är Yellowstone, ett stort undantag, ingen annanstans får vargar leva utan att ständigt jagas.

I Sverige har vi bestämt att det ska finnas mycket jaktbart vilt överallt för jägares fritidsnöjen så här finns inget Yellowstone. Efter vargjakterna som genomförts har man noggrant följt vad som hänt med de vargflockar som blivit av med sitt alfapar illegalt eller legalt. De föräldralösa reviren har delats upp av döttrarna i flera mindre revir. Ett alfapar hade enbart 8 valpar när de försvann och dessa valpar drog ner till byarna för att leta efter mat. Ett annat undersökt nybildat alfapar fick fyra valpar på våren och när de korsade järnvägen dog alla deras valpar överkörda av tåget. Det var sorgligt att höra dessa föräldrar yla efter alla sina ungar. De blev också oroliga och vandrade vida omkring den sommaren i sökandet efter sina små.

Av detta kan man alltså lära att vargar som får vara ifred i sina flockar blir lättare att leva samman med för människorna i trakten, så är det åtminstone i jordbruksbygderna kring Yellowstone där man också har mindre besvär av prärievargar(rävar) efter att vargflockarna stabiliserats i nationalparken.

Här i Sverige finns inte en enda vargflock, inte ett enda revir som får vara ifred, varken från laglig eller illegal jakt. Vad skulle hända med överbetningen av tallplanteringar, fjällhedar och renlav med stora rovdjur i någorlunda livskraftiga populationer? Hur skulle fjällräv, ripa och fjällämmel klara sig? Skulle dessa stammar öka som forskarna tror och som de bevisligen gjorde i Yellowstone?

Det vet vi inte, det får vi antagligen aldrig veta, alla vi små Rödluvor i Sverige. För här vann jägaren en sådan slutgiltig seger över Vargen att knappast ens den vänlige Lilla Vargen med sina tre små griskompisar har en reell chans att utveckla ett normalt vargbeteende med en normal familjestruktur. Den familjestruktur som är så lik vår att vi när som helst kan ta en vargvalp till oss och den kommer att lyda oss precis som den följer sitt alfapar. Det är ju också det vi gör hela tiden, fast vi kallar dem inte vargar då, när de bor hos oss, då kallar vi dem hundar.