kalixsvenska.blogg.se

Blogg för svenskelever i Kalix.

Dialektkarta +samiska och meänkieli

Kategori: Allmänt

r/sweden - Karta över historiska språk och bygdemål i nordligaste Sverige [1621 x 2021] [OC]

Färöarna och balladdans/Kvaddans

Kategori: Allmänt

Vänner och fränder

Kategori: Allmänt

Vänner och fränder de lade om råd
Hur de skulle gifta bort sin fränka i år
Uti rosen
Lade om råd
Hur de skulle gifta bort sin fränka i år

Dig vill vi giva en kungason till man
Som haver mera guld än lille Roland haver land
Kungason till man
Som haver mera guld än lille Roland haver land

Om lördan och söndan budet utgick
Om måndan och tisdan skull skådas vad hon fick
Budet utgick
Om måndan och tisdan skull skådas vad hon fick

Om onsdan och torsdan blandades vin
Om fredan och lördan dracks hederdagen in
Blandades vin
Om fredan och lördan dracks hedersdagen in

De drucko i dagar de drucko i två
Men inte ville bruden åt sängarne gå
Drucko i två
Men inte ville bruden åt sängarne gå

De drucko i dagar de drucko i tre
Men inte ville bruden åt sängarne se
Drucko i tre
Men inte ville bruden åt sängarne se

Då kom där in en liten sjödräng
Och han var allt klädd uti blå kjortelen
Liten sjödräng
Och han var allt klädd uti blå kjortelen

Han ställde sig vid bordet och talade så
Jag ser endast masterna som där gå
Talade så
Jag ser endast masterna som där gå

Så lyster det Jungfrun åt högan loftet gå
Så springer hon den vägen mot sjöastranden låg
Högan loftet gå
Så springer hon den vägen mot sjöastranden låg

Hon sprang uppå stenar hon sprang uppå tå
Men aktade sig väl för böljorna de blå
Sprang uppå tå
Men aktade sig väl för böljorna de blå

Så bjödo de henne i skeppet in
Och bjöd henne att dricka båd mjöd och vin
Skeppet in
Och bjöd henne att dricka båd mjöd och vin

Jag ser jag ser på dina vita fingrar små
Att vigselring ej suttit på den förrän igår
Vita fingrar små
Att vigselring ej suttit på den förrän igår

Jag ser jag ser på dnia guldgula hår
Att brudekrans ej suttit på dem förrän igår
Guldgula hår
Att brudekrans ej suttit på dem förrän igår

Jag ser jag ser på dina snövita bröst
Att de ej har varit någon småbarnatröst
Snövita bröst
Att de ej har varit någon småbarnatröst

Och Jungfrun hon lägger sig vid lille Rolands sida
Hon känner sig varken sorgsen eller kvida
Uti rosen
Lille Rolands sida
Hon känner sig varken sorgsen eller kvida

Full Song Lyrics: http://www.lyrster.com/lyrics/vanner-och-frander-lyrics-garmarna.html#ixzz4NUspqDoP

Read more at http://www.lyrster.com/lyrics/vanner-och-frander-lyrics-garmarna.html#OfLurPtrzRFzVDyt.99

Raggare mot rasism

Kategori: Allmänt

Novellanalys Sv 1

Kategori: Allmänt

Alice Munro fick nobelpriset 2013 för sin precisa novellkonst. Här finns ett utdrag av en av hennes noveller. Bengt Pohjanen är författare från Kassa i Tornedalen nu bor han i Haparanda. han skriver både på svenska och meän kieli. Här läser han själv sin julnovell om Kassa.
 
Hur använder hon språket för att säga så mycket som möjligt med så få ord som möjligt?
 
Jämför med Bengt Pohjanens julnovell likheter, skillnader?
 
Hur gör de båda för att genast fånga din uppmärksamhet?
 
Vilka är novellernas motiv? Vilka är deras teman?
 
Var utspelar sig novellerna, deras miljö? När utspelar de sig?
 
Vilka karaktärer är viktiga för novellerna?
 
Vilket berättarperspektiv finns i novellerna? Första person, tredje person? Vad ger berättarperspektivet till novellen? Vad händer med novellerna om vi ändrar berättarperspektiv?
 
Vad har Munro och Pohjanen för ärende med sina berättelser,? Leta efter novellernas författarintention.
 
Beskriv i korthet intrigen.
 
Finns det någon speciell händelse i novellen?
 
Jämför nu novellerna i sin helhet, likheter, skillnader, motiv,  tema, intrig, karaktärer osv. Vad skulle man behöva göra för att göra Pohjanens julnovell mer lik Munros och vice versa?
 
Sedan blir din uppgift att skriva en julnovell och välja antingen Pohjanens berättarteknik ELLER Munros och hålla dig så konsekvent till den som du bara kan. Försök också tänka på hur du skriver, själva språket, när du skriver din novell.
 
 
 
 
 
 

Urnordiska

Kategori: Allmänt

 
Gallehushornen: Ek HlewagastiR HoltijaR horna tawido. (jag Lägäst från Holt/Holtes son gjorde hornet)
f f u u th,þ þ a a r r k k g g w w
h h n n i i j j ï,ei e/ï p p z R/z s s
t t b b e e m m l l ŋ ŋ d d o o

Samiska symboler att spana efter

Kategori: Allmänt

Vad symboliserar flaggan?
Olika spåtrummor från olika delar av Sápmi, vad heter några av de centrala symbolerna på trumman?
Här syns fem samiska gudar, vilka?
 
Närbild av guden som på finska kallas Ukkonen, vad kallas han på samiska och på svenska?
 
Vad föreställer tavlan? Vem knäböjer på bilden?
 
 
 
 
 

Intertextualitetsväven mellan Korpen flyger, Njals saga, Röde Orm och Flickan i skogen del 1: Pale Rider

Kategori: Allmänt

Korpen flyger är starkt påverkad av de isländska sagorna, så det är inte svårt att se att de hämtat mycket fakta från Njals saga. Den irländska slavinnan bär många gemensamma drag med Njals trofasta hustru Bergtora och Tord är en typiskt vänfast och brutal viking som Gunnar.
 
Men den tydligaste intertexten för Korpen flyger är Clint Eastwoods regidebut Pale Rider som kom 1985 där Eastwood spelar huvudrollen som "Preacher", en namnlös främling som befriar en stad från ett girigt gruvföretags förödande planer. Speciellt viktig blir han för en ensamstående änka med sin dotter vars hund bolaget skjutit. När flickan begraver hunden ber hon till Gud om ett mirakel och snart dyker "Preacher" upp. När den avslutande duellen är över rider han iväg mot bergen varifrån han kom och innan dess har vi sett honom i bar överkropp och ser att han har sex skottsår i ryggen som borde varit dödande men som läkt.
 
Pale Riders viktigaste intertext är Bibeln, namnet kommer från Bibeln, där döden i Bibelns sista bok sägs rida på en blekgul häst för att skipa rättvisa på jorden. "Preacher" påminner lika mycket om Jesus som Gäst gör i Korpen flyger och det är ingen slump utan ett mycket medvetet val både i Pale Rider och Korpen flyger.
 
Det starka inflytandet från western-filmen Pale Rider och generellt från westernfilmens dramaturgi gav Korpen flyger öknamnet "torskvästern". Den blev första i raden av den nya genren "torskväsatern" isländska westernfilmer, vilket syftar på Eastwoods "spaghetti-westernfilmer"(gjorda av Sergio Leone i Italien) och Islands rikedom på torsk.
 

Hänga gubbe på Sv 2 -nivå

Kategori: Allmänt

 

En ____ ___ ______ _____ ____ ________ kring verandabordet ___ _______ _____. Hela ______ ___ ______________

___ _ mitten ____ __ ______ __ petroleumlampa ___ _________ ____  ___ _ ______.

 

My ___ _______ pepparriskor ____, __ pappan. _____ ____ ________ ___________.

 

__ får ______ ___ ___ ____ ___________ _ __, __ ______. ______ åtminstone vinkremlor.

 

 

 

Nu ____ Gunnar _____ ____ ___ ___ _____ ___. __ ____ ___ själv ___ ___. ___ ____ ____ Hallgerd: ”__ ___ __ ___ ___

______ __ ____ ___ ___ __ ___ ___ ___ ___ tvinna ___ ___ __ bågsträng __ ___.” ” __ ___ __ _____ ____ ___ ___?”

_______ ___. ”____ ___ ______ ___, ” _______ ___, ”___ __ ___ ______ _________ ___ __ _____ ___ ___ _____ ___

____.” ” __ ___ ___ ______ _______ __ ___ ___ ___ ___ __ ___ _________ __ __ ___ ________ ___ ______ _____

_______.” ”___ ___ __ ___ ____ ____ ___ ___ _______, ” __ ______, ” ___ ___ ___ ____be ___ __ _____ mer.”

 

Renässansen-den kompetenta människan

Kategori: Allmänt

Ambassadörerna av Hans Holbein d.y 1497-1543
 

Grönländsk språkkurs och dansk språkövning

Kategori: Allmänt

 
Ungdomar talar grönländska
 
Länk till grönländska med engelsk text: http://youtu.be/mq5CmiPK2JM

Sju steg till en perfekt berättelse

Kategori: Allmänt

Dessa sju steg kan även anpassas till andra texttyper än de skönlitterära för att skriva läsvärda texter:
 
 
 

Kamratrespons: tal

Kategori: Allmänt

1. Vad är bra?
2. Vad kan utvecklas?
3. Kan något strykas?
4. Hur ska det sägas, rytm, pauser, tryckaccent.
5. Språkriktighet.
6. Mottagaranpassning.
 
Kamratresponsen kan också användas för din egen kontroll av vad du skrivit till memoria-delen av talprocesssen.
 

NA/TE2 kontext och kritik

Kategori: Allmänt

Vi talade om vad kulturkritik har för uppgift; att ge en service till människor som intresserar sig för exempelvis konst, musik eller litteratur. Däröfr ska en recension vara personlig men inte privat. Dvs du ska skriva utifrån ditt eget perspektiv med dina förkunskaper, men utan att förfalla till löst tyckande.
 
En riktig litteraturrecension utgår från författarens intentioner och undersöker hur väl författaren lyckats. recensionen ska öppna upp texten så att läsaren uppfattar nya djup och fler nyanser i texten.  Ni kan genom era förkunskaper om Finalnds efterkrigshistoria, den finlandssvenska kultursfären som Tove Janson kom ifrån och Tove Jansons eget liv berika andra läsares upplevelse av "Det osynliga barnet".
 
Ni har fått frågor till boken av mig. Till mig ska ni skriva ner raka, enkla var på frågorna. Men i er recension får de inte märkas. Texten får inte bli kontextbunden, dvs man ska förstå texten utan att ha varit med i vårt klassrum eller läst de frågor ni fått.
 
Kontexten; sammanhanget kring innehållet: Finland, Tove Janson och den finlandssvenska kulturen, ska förstås märkas. men kursens kontext, det vi gör i klassrummet,  ska inte märkas i det ni skriver.
 
Den stora kontexten som ni påbörjade kunskapen om i Sv 1 med Anita förra året, är den europeiska kulturen och litteraturen ska nu kopplas samman med den mindre kontexten som vi har närmare oss själva, Nordens språkliga förhållanden och kultur. Det sammanhanget i tid och rum ska ni naturligtvis inte skygga för. Det ni ska undivika är kontextbundna rader som dessa:
 
"Genom att bli medveten om sin familjs eller sitt lands historia. Jag lärde mig inget om identitetsskapande. Författaren överdriver."
 
textrader som är omöjliga att begripa utan att ha läst frågorna till SMS från Övre Soppero.
 
Några av alla kloka och välformulerade loggbokstexter från er fredagslogg:
 
Recensioner
 
"Man ska som kritiker beskriva vad som händer på scenen ( om man är en musikkritiker) och sedan bedöma utifrån det."
 
"En personlig presentation av något, men den får absolut inte bli privat."
 
"En kritiker ska med sina egna åsikter och tankar, men även med fakta, kritisera texter."
 
"Idag har jag lärt mig om en kritikers roll, hur man ska tänka i ett större perspektiv."
 
"Recensionen ska vara självbärande, vilket innebär att läsaren inte ska behöva ha några förkunskaper."
 
"En kritikers roll är inte att skriva vad han/hon tycker. Det är inte intressant för läsaren. En kritiker ska tänka större."
 
"På ett smidigt sätt ska man skriva vad man tror var meninegn med boken och om författaren lyckades att nå ut till läsaren med kanske ett budskap som funnits gömt."
 
"...mer skriva vad som händer, syfte m.m"
 
"Om man ska recensera en bok
 
 
 
Kontext
 
"[…]ordet kontext som betyder sammanhang. Att ha förståelse för kontexten är viktigt så att man får en så korrrekt tolkning av texten som möjligt."
 
"Kontext handlar om sammanhang."
 
"Man ska inte skriva kontextbundet för vem som helst ska kunna läsa recensionen och förstå vad det handlar om utan att ha varit med på våra lektioner."
 
 
 
 
 

Svenska 2 NA/TE2 Karelen

Kategori: Allmänt

 
 
 
http://www.ne.se/neimage/263432.jpgDe många krigen under 1900-talet har präglat Finlands kultur. Viktigast är finska vinterkriget och förlusten av östra, större delen av Karelen. Karelen representerar för Finland detsamma som Västergötland eller Dalarna gör för Sverige. Det var i Karelen Elias Lönnnroth fann en ännu levande runosångstradition som han skrev ner som nationaleposet Kalevala.
 
Runosånger finns i områdena kring finska viken och finsk-ugriska delar av de baltiska staterna och är en mycket gammal litteraturform som påminner om färöiska ballader. De är ofta långa och berättar om hjältar och vårstädning, kärlek och hur jorden skapades ur ett gåsägg. Elias Lönnroth satte ihop runosånger från alla delar av Karelen, de korta enkla från sydväst och de långa utförligt episka från nordost, på det som även då var ryskt territorium.
 
Från början fanns inget sammanhållet epos, ingen logisk berättelse, det var Lönnroths bidrag till sångerna, men han skrev inte mycket själv, ca 3% av verket skrev han själv för att få berättelsen att hänga ihop bättre. Han samanställde också runosånger från olika delar av Karelen till en enda så de blev mycket längre än i de upptecknade versionerna. Men namnet Kalevala har Lönnroth själv lagt in i texten.
 
Ordet runosång kommer från nordiska språkens runa=hemlighet eller besvärjelse. Många av sångerna i Kalevala är besvärjelser för tex jaktlycka. Andra sånger handlar om hur svårt det är att bli bortgift till en elak man och svärmor långt från sitt hem. Brölloppshymner, skämtsamma verser och instruktion för vårstädningen förekommer också. På många sätt märks att det främst var kvinnor som var traditionsbärarna bakom Kalevalas runosånger just motivet städning är ju inte det vanliga i hjältediktning i episk form. Jag känner bara till Kalevala som berättar om sådant.
 
Här en sång som passar bättre in i det mer normala episka; Ukkonen ylinen herra med svensk-karelska gruppen Hedningarna:
 
 
 
 

Svenska 2 intro

Kategori: Allmänt

 Länk till Skolverkets styrdokument om svenska två finns här intill.
 
Några tankar från klassen om varför vi läser svenska fast vi redan kan det jättebra:
  • För att tala mer korrekt
  • För att kunna grammatik
  • För att lära sig skriva bättre
  • För att lära sig övertala folk
Allt detta är naturligtvis bra orsaker att vässa sitt modersmål och det är också saker vi ska jobba med i svenska 2. Dessutom är svenska 2 ett demokratiämne där vi också lär oss att lyssna och läsa och förstå andra människor. Grammatiken är ju egentligen läran om hur språket är uppbyggt och det vet vi redan när vi kan ett språk, men grammatiken ger oss termer för att diskutera språket: ett metaspråk.
 
Vi kommer inte att sitta med sida upp och sida ner av grammatikövningar men ni ska kunna begreppen så bra att ni förstår när jag ger er respons på texter och tex skriver: "Skriv inte bara en lång rad enkla huvudsatser, utan variera med meningar som är lite längre med en eller flera bisatser." Ni kommer också att få lära er att använda begrepp som kasus och stilnivå, konnotation och fonem.
 
I svenska 2 är ett viktigt moment nordiska språk och grannspråk, ni ska lära er om språksituationen i Norden, litteratur och kultur i Norden och få en orientering om Sveriges officiella språk, speciellt finska och samiska förstås. Ni kommer att få lära er lite knep som gör att ni förstår danska och norska, samt blir förstådda av norsk- och dansktalande personer. Isländska och färöiska kommer ni att få en liten orientering om.
 
Språksociologi och språkhistoria är en annan del av kursen. Det handlar om hur språk förändras och varför, med fokus på svenskan från forntid till nutid.
 
Våra läroböcker är romaner, bilder, noveller, artiklar, filmer, poesi/musik och dramatik etc. från olika länder, tidsperioder, texttyper, stilnivåer och genrer. Här på bloggen får ni också material som ingår i kursen. I litteraturmomentet lär vi oss analysera och diskutera. Litteraturen hjälper oss också att förstå oss själva och världen på ett djupare plan. Svenska 2 är, som sagt var, framför allt ett demokratiämne som ska stärka din självkännedom och självkänsla och din förståelse för andra tider, kulturer och människor genom att lyssna , läsa, skriva och tala svenska.
 
Ni ska också lära er om lärande och hur du själv lär dig saker och till det har vi vår eminenta loggbok där ni tränas i att reflektera över ert lärande. Inte bara vad ni lärt er utan också hur ni lär er och hur ni vill fortsätta och fördjupa er kunskap. Så använd loggboken klokt och stressa inte med den för att få en kortare lektion!
 
Jag är glad att få undervisa er i svenska 2, jag känner på mig att vi får ett intressant år tillsammans.