kalixsvenska.blogg.se

Blogg för svenskelever i Kalix.

Skriva referat

Kategori: Referatteknik

Se först detta klipp innan du kommer till lektionen.
 
Svara på dessa frågor när vi ses:
Vad är ett referat?
Vad får absolut inte fattas i ett referat?
Vad får absolut inte finnas med i ett referat?
 
 
 

Referatteknik en anteckningsövning

Kategori: Referatteknik

Titta och lyssna på denna föreläsning av Fröken på Solbacken om referat och anteckna för hand det du hör. Skriv sedan en sammanfattning av det du hört på datorn med korrekt referatteknik. Läs upp din sammanfattning och lämna in din text på schoolsoft.
 

Reportage

Kategori: Skrivuppgifter

 
I medierna förekommer många reportage. Reportaget är en realistisk genre eftersom den ska fånga verkligeheten men på ett personligare och djupare sätt än en nyhetsartikel. Reportaget är ganska långt och reportern får vara synlig i texten. För ett bra reportage gäller det att komma människorna och miljöerna nära. Beskrivningar av väder, bakgrundshistora och miljöer ska vara utförliga och målande. Personteckningen ska vara djup och intresseväckande. Reportaget ska visa det unika och speciella i personer och miljöer med stor respekt för dem man skriver om, utan att man för den skull inte ska våga kristisera företeelser och personer i sitt reportage. Däremot får man aldrig skriva nedsättande om människorna i reportaget. Här länkar till två intressanta reportage: En annan bild av Vojakkala och De gamlas by på de odödligas ö.
 
Ett reportage är en utredande och berättande text men skribenten får också visa vad han eller hon tycker om saken utan att det blir en ren argumentation. Faktagranskning är viktig i ett reportage, man ska kontrollera sina uppgifter så långt det är möjligt.
 
I ett reportage ska man låta språket och beskrivningarna blomma: I stället för: "en flicka i Aghanistan" skriver man till exempel " Mariam, en flicka med avlångt ansikte, krämfärgad, knälång klänning, bomullsbyxor och en grön hijab sitter i en glänta med utsikt över Herat och leker med tio små stenar."
 
Leta efter intressanta ord och repliker: "Det är någe fel. Sanna mina ord! Märkte du ingenting, du Nancy, när du var där i midsommartaget och såg efter jänterna?"
 
Miljöbeskrivningarna ska inge en stark närvarokänsla: "Byn ligger längst in i en brant fjorddal och för att ta sig dit måste Konrad Sejer ta sig fram längs en obeskrivligt usel väg. När flickan varit försvunnen i fem timmar kör Karlsen och Sejer äntligen upp framför hennes hus."
 
Glöm inte stämningen och atmosfären. Ta fasta på det udda och det som sticker ut: "Stranden var full av hattifnattar som högtidligt bugade sig under hotfulla åskmoln. Allt som hördes var havets sorl, vinden som viskade i strandgräset och prasslandet från hattifnattarna. En svag doft av svavel bandade sig med havets sälta och elektriciteten sprakade mot huden."
 
Arbetsgång:
 
1. Samla information, läs på. Ställ frågor undvik ja och nej-frågor.
2. Försök att verkligen förstå dem du skriver om.
3.Skriv och renskriv. Illustrera gärna din text.
4. Ta respons.
5. Läs igenom din text och skriv om enligt responsen.
6. Lämna in.
http://www.stall-lindekullen.se/wp-content/uploads/2011/05/Saga-reportage-Ridsport.jpg
 
 Syntolkning: Ett tidningsuppslag med ett reprotage med två bilder, en stor bild som tävker nästan hela övre delen av uppslaget. I centrum finns en häst och ett föl, hästen rids av en kvinna. De står på en grusgång i en park  inringad av en fyrkantsklippt häck med ett stort 1800-talshus i bakgrunden. Träden på bilden är lövträd som fällt alla sina löv. Till vänster vid grusgången står två gatlyktor som ser ut att vara gjorda på 1800-talet men förmodligen är helt moderna.
 
 
 
 
 

Debattartikel

Kategori: Skrivuppgifter

 
En debattartikel ska framföra och argumentera för en tes. Tesen ska formuleras och presenteras mycket mer utförligt än i en insändare och stärkas med bakgrund och fakta, gärna från välrenommerad forskning eller egen erfarenhet.
 
Debattartikelns inleds med en presentation av tesen med nogrann bakgrundsinformation med tydligt men smidigt angivna källor detta stärker ditt eget ethos, din egen trovärdighet. Men glöm inte att fånga läsarens uppmärksamhet så hen måste läsa vidare.
 
Precis som i en insändare bör du renodla dina argument till tre huvudargument som även här presenteras med bakgrund, källor och eventuella erfarenheter. Ditt starkaste argument sparar du till sist och det näst starkaste inleder denna del av artikeln.
 
Debattartikeln avslutas med att tesen åter presenteras och argumenten knyts samman i en avslutning där du gärna får använda pathos för att få dina läsare att hålla med dig om din tes.
 
 
Här kan ni läsa en debattartikel som publicerats på DN.debatt.
 

Sekundära källor till litteraturrappporten

Kategori: Litteratur

 
 
 
Ni ska hämta fakta kring era böcker/filmen från litteraturen. Ni måste därför gå till biblioteket och med hjälp av Anna leta upp lämpliga uppslagsverk, litteraturhistoriska böcker etc. Anna berättar för mig när ni varit där så jag vet att ni sökt upp henne eftersom våra lektionstider inte alltid passar bibliotekets öppettider.
 
Men här får ni också pålitliga länkar på internet som kan ge information :
 
Njals saga:
http://sagadb.org/  här finns också användbara länkar i vänsterspalten.
 
 
Röde Orm:
 
Se här på bloggen för mer information.
 
 
Flickan i skogen
Är ett exempel på litteratur från postmodernismen. Se härbloggen för mer information om den epoken. och romanen
En bloggtext som jag tycker fångar stämningen i romanen väl: http://thisemptyflow.blogspot.se/2014/08/vigdis-grimsdottir-flickan-i-skogen.html
 
 
 
 
 

Sv 3 Referatmarkeringar

Kategori: Skrivuppgifter

Referatmarkeringar är nödvändiga för att ett referat ska räknas som referat och inte plagiat. Det måste framgå TYDLIGT vem som sagt/skrivit vad i alla texter. Referatmarkeringarna ska dugga tätt i ett referat.
 
"Ulla-Britt Kotsinas skriver i sin avhandling...." "....fortsätter Kotsinas."  "... hon menar också att...." "Kotsinas undersökning bekräftar:.." . "...avslutar Kotsinas".
 
Det är viktigt att referera rätt också, inte bara ofta. Det får ALDRIG stå:
"Ulla-Britt skriver i sin avhandling...." "....fortsätter Ulla-Britt."  "... Ulla-Britt menar också att...." "Ulla-Britts undersökning bekräftar:.." . "...avslutar Ulla-Britt."
 
Inga fler enbart förnamn på refererade människor-det får aldrig förekomma! Aldrig någonsin, inte i någon text eller muntlig framställning, varken på gymnasiet eller i livet efter detta.
 
Detta kan bli reaktionen om ni fortsättningsvis skriver enbart förnamn på refererade personer.
 

 

Utredande texter

Kategori: Skrivuppgifter

Utredande texter är de vanligaste texterna i akademiska sammanhang och det är också den texttypen som faktatexter bygger på.
 
En utredande text börjar med en inledande frågeställning, gärna med konkreta exempel. Denna inledning bör vara ett normallångt stycke, högst två.
 
Sedan avhandlar tre-fyra stycken utredningen av frågan, möjliga orsaker och följder. Samla bevismaterial för att kunna dra en slutsats.
 
En avslutning som består av ett stycke som knyter ihop textens frågeställninge med svaret på slutet.
 
Språket är klart och resonerande. Stilen är objektiv, du ska inte synas i texten det är ditt ämne som ska stå i fokus.
 
Styckeindelningen är tydlig och likadant markerad genom hela texten: ANTINGEN: med blankrad ELLER med indrag. ALDRIG båda delarna.
 
Tänk på kärnmeningar.
 
Varje stycke behandlar en idé, ett ämne, en orsak, en jämförelse, inte mer. Inget stycke är kortare än fyra rader.
 
Texten ska hänga ihop med hjälp av sambandssignaler: eftersom, för att, därför, vidare. sammanfattningsvis, också, även, även om, fastän, trots, som tidigare nämnts, här följer etc.
 
Källhänvisningarna visar tydligt vad du själv skrivit och vad andra sagt/skrivit. Citat och referat markeras korrekt så här:
 
Citat: "[…] sa min kloka farmor. Hon var definitivt immun mot fanatism. Hon kände hemligheten med att leva förutsättningslöst, med olösta konflikter, med det faktum att andra människor är annorlunda.", skriver Amos Oz i sin bok Hur man botar en fanatiker.
 
 
Referat: Amos Oz berättar i sin bok Hur man botar en fanatiker att hans farmor var blivit tolerant genom att leva med alla människor eftersom hon visste att andra människor inte alltid är som hon själv.
 
Kom ihåg att i referat- och citatmarkeringar säga hela namnet på den du refererar eller enbart EFTERNAMNET.
 
"Oz beskriver vidare sin farmors uppväxt...", "I Oz roman...." , "...tillägger Oz."
 

Amor och Psyche, Rumpelstiltskin och Ali Baba

Kategori: Litteratur

Länk till en nyttig text om Amor och Psyche och vad berättelsen kan betyda, den nämner också  "Prins Hatt". Läs den så blir din text lika intressant.
 
Länk till hela sagan om Rumpelstiltskin.
 

Sv 2: Den nordiska välfärdsstaten speglad i litteratur från 1900-talet och 2000-talet

Kategori: Skrivuppgifter

Ni ska utifrån era tvärgruppsromaner och filmen Mors Elling skriva en utredande text som försöker besvara en frågeställning som ni fått efter att ha läst romanen, lyssnat på de andras redovisningar och sett filmen Mors Elling.
Texten ska vara mellan 5000-10000 tecken lång (ca 1 och en halv till fyra sidor). Om den blir längre får ni hjälp att koncentrera texten.
 
Struktur:
Inledning med en frågeställning.
Tre till fem stycken som utreder den frågeställningen.
Avslutning som anknyter till inledningen och ger ditt försök till svar på din frågeställning.
Varje stycke ska ha en kärnmening och textbindningen ska vara varierad och  tydligt hålla ihop texten. Variera konjunktioner och subjunktioner så det inte bara blir en massa och, men och kanske.
 
Stilnivå:
Ganska hög. Skriv inte "kolla" utan "se".
Ordvalet ska vara precist.
Undvik eller förklara vaga begrepp. Bra och dåligt går bort!
Men visa med språkliga signaler att ni funderar och inte har tvärsäkra svar på frågeställningen.
 
Källanvändning:
Ni ska tydligt anknyta till romanerna och filmen. Ni ska citera och referera dem och citat och referat ska tydligt markeras i texten. Naturligtvis får ni även citera andra källor men källorna ska alltid anges tydligt i texten. Exempel på referatmarkering från Knausgårds essä:
Nej, vad essän i själva verket handlade om var det obehag denna insikt fyllde Genet med. Han finner den djupt nedslående, ja, deprimerande. Han skriver att den fyller honom med en sorg som plötsligt förmörkar allt.
 
 
Exempel på citatmarkering:
Genets uppenbarelse utspelade sig i en smutsig tredjeklass tågkupé någonstans i verklighetens Frankrike, och essän om detta inleds med följande påminnelse:

”Det är bara vissa sorters sanningar, de som inte kan bevisas och rentav är ’falska’, de man inte utan absurditet kan föra till deras yttersta gräns utan att därmed förneka både dem och sig själv, det är bara dessa som måste förhärligas av konstverket. De kommer aldrig att ha vare sig turen eller oturen att en dag tillämpas. Låt dem leva av den sång de har förvandlats till och framkallar.”

 

Na2:

Onsdag 26 mars ska texten lämnas för respons till mig. Slutversionen ska vara mig tillhanda 2 april.
 

 

 
 
 

Uppgift IV-val Sv2 Krönika

Kategori: Skrivuppgifter

 

Skriv en krönika baserad på filmen Varg.

Krönikan ska ta upp någon av de samhällsfrågor som diskuteras i filmen och hur den tas upp i filmen.

Du ska argumentera för eller emot någon av dessa frågor som tas upp i filmen.

Dispositionen bör se ut så här:

Inled med reflektioner kring filmen Varg och de samhällsfrågor och förhållanden som diskuteras i filmen t ex: "kärleken till vildmarken följer egna lagar", glesbygd och storstad, renskötsel och andra traditionella näringar kontra industri- och informationssamhällets krav, ”storsamhället” kontra den människa som väljer ett annorlunda liv, rovdjurspolitik, brott och straff, den ensamma utrotningshotade vargen och den ensamma utrotningshotade renskötaren, rik och fattig, traditioner och modernitet etc. Ta också upp hur dessa frågor gestaltas i filmen.

Använd begrepp från förra årets filmanalys för påminnelse se här.

  • Formulera och presentera din TES.

  • För fram tre goda ARGUMENT som stöder din tes. Dessa ska bygga på både ethos , LOGOS-logiska argument och PATOS känsla och engagemang. Placera ditt näst starkaste argument och göm det svagaste i mitten, medan du tar upp ditt starkaste argument sist.

  • Avsluta sedan med att sammanfatta din argumentation och upprepa din tes. Här får du gärna använda patos, spela på känslor, också inte bara logos och ethos.

    Läs här om hur du bygger upp en perfekt text.

    Formulera dig snyggt med hjälp av retoriska stilfigurer/troper som exempelvis:

Anafor- upprepa samma inledning. ”Jag kom, jag såg, jag segrade.” Julius Caesar

Epifor- upprepa samma avslutning. ”Älska är att vilja, agera är att vilja, politik är att vilja”

Allitterationer- börja ord med samma fonem. ”Volvos värde varar.”

Exempel på en kombination av anafor och allitteration: ”Varg är en vacker film, Varg är en vildmarksfilm, Varg är en väckarklocka.”

I skriven argumentation är liknelser och metaforer mycket användbara: Metafor: ”Klemens är själv en ensamvarg.” Liknelser: ”Nils beter sig som en vinglig renkalv när han dödar vargen men ett år senare agerar han som en fullvuxen ledarren.”

Retoriska frågor. ”Skulle du stillatigande se på när en varg river alla dina renar och låter dem långsamt plågas till döds med stekarna bortslitna?”

Allusioner på kända böcker, sagor, filmer eller andra företeelser som är bekanta för de flesta gör texten intressantare att läsa och kan ge associationer om är svåra att få fram med få tecken till förfogande. ”Det vet vi inte, det får vi antagligen aldrig veta, alla vi små Rödluvor i Sverige. För här vann jägaren en sådan slutgiltig seger över Vargen att knappast ens den vänlige Lilla Vargen med sina tre små griskompisar har en reell chans att utveckla ett normalt vargbeteende med en normal familjestruktur. ”

Exempel krönika 5000 tecken med mellanslag

Kategori: Skrivuppgifter

Exempel på krönika på 5000 tecken: 

I Yellowstones nationalpark i USA lever vargar utan att jagas. Där blir vargarna långlivade och flockarna blir stora. Så har det inte alltid varit. En gång i tiden tilläts inga vargar i nationalparken och de som dristade sig dit blev jakttroféer hos jägare från den amerikanska Mellanvästern. Men det var ingen bra nationalparksförvaltning. I Yellowstone upptäckte man nämligen att vargar behövdes för att hålla en god ekologisk balans i nationalparken. Utan vargar i Yellowstone drabbades jättelika wapitihjorthjordar av svält, wapitihjortar som betade ner äng och skog. Prärievargarna (motsvarigheten i ekosystemet till våra rödrävar) ökade i jordbruksområdet utanför Yellowstone. Då infördes/tilläts vargar i Yellowstone på försök. Resultatet blev att wapitihjortarna blev färre men större, bäverstammen tiofaldigades och fågelarterna ökade både i mångfald och i numerär. Därför permanentades försöket. Vargen är nu fridlyst i Yellowstone.

Forskningsresultaten från Yellowstone visar att jägarpratet om att vargen "äter rent" i skogen helt enkelt inte stämmer. Vargar äter inte rent i skogen. Hjortdjur utan naturlig begränsning kan däremot göra det. De stora rovdjuren behövs för att ekosystemet ska fungera. Man slipper inte bara överbetning, man styr betet till andra ställen. Bytesdjurens beteende förändras och skogsägarna borde älska varg eftersom det inte är så smart av älgar att beta väl synligt på ödsliga tallplanteringar om man vill klara sig mot större rovdjur.

I Yellowstone har man också kunnat vetenskapligt jämföra stora rovdjur med jägarnas roll. Med vargar i Yellowstone finns kadaver hela vintern. Inte jättemycket men jämnt fördelat. Det ökar mångfalden på alla sätt. Mindre rovdjur och asätare kan överleva vintern med hjälp av kadaver, från de allra minsta till rävar och fåglar, även småfåglar, som behöver mycket fett under vintern. Kadaver bryts till slut ner av insekter och bakterier till mat för växterna och svampriket. Med jägare finns det i stället mycket kadaver under kort tid och den tiden är på hösten. På vintern har de flesta kadavren ruttnat bort och mot den alltid lika vanskliga vårvintern finns inget kvar. Detta var en starkt bidragande faktor till fågelpopulationernas minskning i Yellowstone.

Vad man också har noterat i Yellowstone är att utan vargjakt får man en lugnare vargflock som är bättre på jakt. De består inte enbart av halvvuxna ungvargar som inte kan döda snabbt och skonsamt utan de gör det långsamt och så dåligt att bytesdjuren ofta kommer undan svårt skadade. Lugna vargflockar med en naturlig åldersblandning plågar inte ihjäl sina byten utan dödar snabbt och effektivt. En enda etablerad flock kan bestå av upp till 37 vargar. Vargar i lugna revir driver inte runt i byarna runt Yellowstone, i stället blir de ibland mambos hela livet ut. Det blir alltså färre och stabilare vargrevir utan vargjakt. Men Yellowstone är Yellowstone, ett stort undantag, ingen annanstans får vargar leva utan att ständigt jagas.

I Sverige har vi bestämt att det ska finnas mycket jaktbart vilt överallt för jägares fritidsnöjen så här finns inget Yellowstone. Efter vargjakterna som genomförts har man noggrant följt vad som hänt med de vargflockar som blivit av med sitt alfapar illegalt eller legalt. De föräldralösa reviren har delats upp av döttrarna i flera mindre revir. Ett alfapar hade enbart 8 valpar när de försvann och dessa valpar drog ner till byarna för att leta efter mat. Ett annat undersökt nybildat alfapar fick fyra valpar på våren och när de korsade järnvägen dog alla deras valpar överkörda av tåget. Det var sorgligt att höra dessa föräldrar yla efter alla sina ungar. De blev också oroliga och vandrade vida omkring den sommaren i sökandet efter sina små.

Av detta kan man alltså lära att vargar som får vara ifred i sina flockar blir lättare att leva samman med för människorna i trakten, så är det åtminstone i jordbruksbygderna kring Yellowstone där man också har mindre besvär av prärievargar(rävar) efter att vargflockarna stabiliserats i nationalparken.

Här i Sverige finns inte en enda vargflock, inte ett enda revir som får vara ifred, varken från laglig eller illegal jakt. Vad skulle hända med överbetningen av tallplanteringar, fjällhedar och renlav med stora rovdjur i någorlunda livskraftiga populationer? Hur skulle fjällräv, ripa och fjällämmel klara sig? Skulle dessa stammar öka som forskarna tror och som de bevisligen gjorde i Yellowstone?

Det vet vi inte, det får vi antagligen aldrig veta, alla vi små Rödluvor i Sverige. För här vann jägaren en sådan slutgiltig seger över Vargen att knappast ens den vänlige Lilla Vargen med sina tre små griskompisar har en reell chans att utveckla ett normalt vargbeteende med en normal familjestruktur. Den familjestruktur som är så lik vår att vi när som helst kan ta en vargvalp till oss och den kommer att lyda oss precis som den följer sitt alfapar. Det är ju också det vi gör hela tiden, fast vi kallar dem inte vargar då, när de bor hos oss, då kallar vi dem hundar.

 

Sv II IV-val Varg

Kategori: Litteratur

 
Svara på frågorna:
Vilka är goda?
Lista tretal. (tex tre generationer, tre vargmöten etc)
Skriv om likheter och skillnader med Sampo Lappelill.
Vad tycker du om slutet? Vad anser du om de frågor som tas upp i filmen?

Sedan ska denna reflektion byggas ut till en argumenterande text som därefter ska bli ett argumenterande tal. Vi ser då om slutet av filmen när ni kommer från praktiken.

Syftningsfel

Kategori: Skrivuppgifter

 
Akta er för syftningsfel som lätt uppkommer när man ändrar mycket medan man skriver på dator.
 
Syftningsfel med relativa pronomen
Ex: Han skickade en bok till sin flickvän som han köpt på rea.
KOM IHÅG att som alltid syftar på närmast föregående ord.
Rätt: Han skickade sin flickvän en bok, som han köpt på rea.
 
Syftningsfel i satsförkortningar
Ex: Sittande i solen smakade glassen utmärkt.
Var extra noga med förkortade satser för att göra dem tydliga.
Rätt: Då vi satt i solen smakade glassen utmärkt
 
Syftningsfel med possessiva och reflexiva pronomen
Ex: Han for på bröllopsresa med hans fru.
Blanda inte ihop possessiva pronomen som hans , hennes , deras  med de reflexiva pronomina sin , sitt, sina.
Rätt: Han for på bröllopsresa med sin fru (om nu inte Nisse for på bröllopsresa med Lasses fru, då är det förstås Han for på bröllopsresa med hans fru som gäller)
 
 
 
 
 

Reportage

Kategori: Skrivuppgifter

I medierna förekommer många reportage. Reportaget är en realistisk genre eftersom den ska fånga verkligeheten men på ett personligare och djupare sätt än en nyhetsartikel. Reportaget är ganska långt och reportern får vara synlig i texten. För ett bra reportage gäller det att komma människorna och miljöerna nära. Beskrivningar av väder, bakgrundshistora och miljöer ska vara utförliga och målande. Personteckningen ska vara djup och intresseväckande. Reportaget ska visa det unika och speciella i personer och miljöer med stor respekt för dem man skriver om, utan att man för den skull inte ska våga kristisera företeelser och personer i sitt reportage. Däremot får man aldrig skriva nedsättande om människorna i reportaget. Här länkar till två intressanta reportage: En annan bild av Vojakkala och De gamlas by på de odödligas ö.
 
Ett reportage är en utredande och berättande text men skribenten får också visa vad han eller hon tycker om saken utan att det blir en ren argumentation. Faktagranskning är viktig i ett reportage, man ska kontrollera sina uppgifter så långt det är möjligt.
 
  I ett reportage ska man låta språket och beskrivningarna blomma: I stället för: "en flicka i Aghanistan" skriver man till exempel " Mariam, en flicka med avlångt ansikte, krämfärgad, knälång klänning, bomullsbyxor och en grön hijab sitter i en glänta med utsikt över Herat och leker med tio små stenar."
 
Leta efter intressanta ord och repliker: "Det är någe fel. Sanna mina ord! Märkte du ingenting, du Nancy, när du var där i midsommartaget och såg efter jänterna?"
 
Miljöbeskrivningarna ska inge en stark närvarokänsla: "Byn ligger längst in i en brant fjorddal och för att ta sig dit måste Konrad Sejer ta sig fram längs en obeskrivligt usel väg. När flickan varit försvunnen i fem timmar kör Karlsen och Sejer äntligen upp framför hennes hus."
 
Glöm inte stämningen och atmosfären. Ta fasta på det udda och det som sticker ut: "Stranden var full av hattifnattar som högtidligt bugade sig under hotfulla åskmoln. Allt som hördes var havets sorl, vinden som viskade i strandgräset och prasslandet från hattifnattarna."
 
Arbetsgång:
 
1. Samla information, läs på. Ställ frågor undvik ja och nej-frågor.
2. Försök att verkligen förstå dem du skriver om.
3.Skriv och renskriv. Illustrera gärna din text. Ca. 10-15000 tecken
4. Ta respons.
5. Läs igenom din text och skriv om enligt responsen.
6. Lämna in.
http://www.stall-lindekullen.se/wp-content/uploads/2011/05/Saga-reportage-Ridsport.jpg
 
 
 
 
 
 
 

Svenska 1, 2 och 3; vanliga tekniska fel när ni skriver

Kategori: Skrivuppgifter

De och dem är absolut inte lätt, vi säger ju dom när vi pratar. Tänk på att de/ dem är pronomen som motsvarar jag mig, du dig, han honom, hon henne, vi oss, ni er, de dem. Dem kan det bara stå i objektsform aldrig som subjekt då heter det de.
De tre små mössen heter det även när de tre små mössen är objekt i satsen eftersom det bara är det självständiga pronominet "de/dem" som böjs i objektform inte den bestämda artikeln "de". Hon gav tårtan till de tre små mössen, hon gav den åt dem. I obestämd form heter det "Hon gav tårtan till tre små möss" men om vi pratar om möss vi redan vet vilka de är " Hon gav tårtan till de tre små mössen (som nämndes i förra stycket). De och de är här alltså homofoner men de har helt olika fúnktion/betydelse och tillhör två olika ordklasser artiklar och pronomen. Artiklar böjs inte efter funktion i satsen, pronomen är i stället för substantiv och böjs efter funktion i satsen.  Subjekt= de  objekt= dem.
 
De och det ytterligare förvirrande homofoner
Det är en bestämd artikel: "Det svenska språket." "Den svenska ordboken." eller ett pronomen som ofta fungerar som opersonligt subjekt i satser: "Det snöar." "Den tar jag." Det uttalas ofta [de] men stavas alltid det/den. De = personligt pronomen, tredje person pluralis, uttalas oftast [dom].
 
Satsradning:
Skriv inte: Brott och straff utspelar sig i st. Petersburg Raskolnikov bor i St. Petersburg det är varmt och Raskolnikov är sjuk.
Skriv i stället : Brott och straff utspelar sig i St. Petersburg där den sjuke studenten Raskolnikov bor. Det är mitt i sommaren, hettan är överväldigande.
 
Prepositionsfel:

Ack, om vi ändå talade latin, finska eller samiska i stället!  Men det gör vi inte, så vi behöver prepositioner, många olika och helst rätt använda.
Några exempel:
Det heter "Jag tar upp det med honom vid tillfälle" "För tillfället klädd i brun kamelhårsulster" (just nu)  "Vid tidpunkten för mordet var han klädd i en kamelhårsulster," "Raskolnikov var inte vid sina sinnens fulla bruk när han begick mordet." "Vid tidpunkten för dådet var Raskolnikov påverkad av feber." "I händelse av eldsvåda..."
"Vid närmare eftertanke-" " Vid horisonten." "På/i skolan rådde en förtätad atmosfär." När jag låg vid universitetet i Oxford." "Han gick universitetet i Cambridge."(studierna) " I universitetet var det mörkt."(byggnaden). Är du osäker på din prepositionsanvändning slå upp i en frasordbok eller fråga!
 
För få och för många att
 Eftersom att. Eftersom följs aldrig av att. Aldrig ATT efter eftersom om inte eftersom följs av ett infinitiv som kräver infinitivmärket ATT. "Eftersom att cykla är min hobby går jag aldrig till skolan".  Annars är det aldrig ATT efter eftersom "Eftersom cykling är min hobby går jag aldrig till skolan."
 
Hen kommer lyckas. Här ska det vara att, vad de än skriver i tidningen för att spara tecken. Hen kommer att lyckas. Det gäller att ligga i. Eftersom hen kommer att lyckas vet vi att det kommer att bli bra till slut.
 
Särskrivningar och hopskrivningar
Sär skrivning ska vara särskrivning. Till slut är alltid två olika ord!  Om du inte vill skriva tillslut= att stänga en förpackning. Ett fint ord som inte blir fel här är slutligen, det passar ofta i stället för till slut och ger texten en högre stilnivå när du eftersträvar det.
 
Enda-ända
Enda= en av något     ända =slutpunkt. Det här är den enda vägen som går ända hit. Endå är helt och hållet felstavat ändå.  En= 1, än= ännu eller konjunktion som beskriver jämförelse "Hon är starkare än han."
 
Stor- och liten bokstav, interpunktion
Efter en mening ska du ha en punkt om det inte är en fråga, då ska det stå ett frågetecken. Är det ett utrop ska du ha ETT utropstecken. Aldrig fler än ett. Avsluta aldrig meningar med tre punkter om du inte skriver skönlitteratur ...  Tre punkter markerar överhoppade ord i ett citat   och står inom hakparenteser om det överhoppade partiet är långt:  "Stilla natt ... allt är frid, stjärnan blid skiner på barnet i stallets strå [...] Kristus till jorden är kommen,  oss är en frälsare född."
 
Syftningsfel
Jag älskar min häst och mina vänner som har så vackra små hovar. Som syftar alltid tillbaks på närmast föregående korrelat i satsen. Korrelat=det som det relativa pronominet syftar på.
 
Man eller en
Det allmänna "man" eller "en" ska undvikas i en essä. Går det inte att undvika ska man använda man varje gång.
 
Själv och ensam
 
Jag kan gå själv= jag kan gå utan hjälp, jag behöver varken rollator, assistent eller käpp.  Jag kan gå ensam= jag kan gå utan sällskap.
 
Även om och fastän
 
Aldrig även fast i skriftspråk! Det heter fastän även om du tror att det heter även fast. Det kan också heta även om, men aldrig "även fast".
 
Si och så
 
Överanvänd inte det talspråkliga så. Om ordet inte är synonymt med alltså, ta bort det. Läs meningen högt och se efter om den klarar sig utan "så" gör den det-tar du bort så.
 
 
 

NA/TE Minneslista:skriftliga uppgifter och övningar

Kategori: Skrivuppgifter

Listan på det som vi jobbat med medan jag pratar betyg:
 
1. Läsa minst en runsten , ta hjälp av runläseboken på bloggen och sången Heyr himnasmi∂ur. Ni får gärna jobba i grupp, men skriv på pappret vem som jobbat med stenen. Reflektera över det ni gjort i loggboken!
2. Jämförelsen nynorsk och bokmål och överkursen + för er som strävar mot B och A: Korleis eit svenskt skriftspråk skulle lages som skulle vara felles for alle dialekter i landet vårt?
3. Satslösning från grunden, den måste inte vara klar före essän men den kan ge er hjälp med att fixa skriftspråket bättre. T ex genom att ni undviker satsradningar som är så vanligt:
 
Satsradning: Man skriver korta enkla huvudsatser efter varandra, ibland till och med helt utan skiljetecken. Satsradningar passar inte i en essä eftersom de gör texten svårläst och enformig. Satsradningar ska över huvud taget undvikas i skriftspråket, även om man ofta talar så. Men vid det här laget vet ni att skriftspråk och talspråk är två helt skilda ting.
 
Exempel på satsradning: Kim sa att boken var tråkig, hon iddes inte läsa ut den, i stället sökte hon upp en recension av den på nätet, hon trodde det skulle kunna lura hennes lärare, men hon avslöjades direkt när hon lämnade in texten. Som ni ser har vi bara likadant uppbyggda huvudsatser med korta bisatser här Kim(subjekt) sa(predikat) att boken(direktobjekt/ackusativobjekt) var(bisatsens predikat) tråkig (predikatsfyllnad), hon (subjekt) iddes inte(predikat) osv.
 
I essän ska ni sträva efter varierade satser: Kim sa att boken var tråkig. I stället för att läsa ut den hade hon bestämt sig för att lura vår lärare genom att helt fräckt stjäla en recension från nätet som hon tyckte såg okej ut. Således fick hon ett välförtjänt F på texten eftersom vår sura lärare avslöjade henne direkt.
 

Essä

Kategori: Skrivuppgifter

En essä är en utredande text som ska vara ett försök att besvara en frågeställning, av ordet essayer=försöka på franska.
 
  1.  1. Texten inleds av en frågeställning som sedan utreds och besvaras i essän.
 
Exempel på inledande frågeställning:
"Som få andra medier kan museer genom sina samlingar hävda att den historia de berättar är autentisk och riktig. Som populärhistoriska förmedlare har de i kraft av dessa anspråk en stark ställning i skapandet av det allmänna historiemedvetandet. Under lång tid har det därför diskuterats vilken bild av historien som visas på svenska museer, vad som tas med och vad som lämnas utanför, och många luckor och skevheter har täppts till och rätats ut de senaste decennierna." Per Widén Under strecket SvD 29 oktober 2012
 
"Det enda motiv som har stått fast genom dessa skiftande uttryck och tidsmentaliteter, är självporträttet. Så gott som alla målare under de senaste femhundra åren, helt oavhängigt stil och form, har förr eller senare valt att måla sitt eget ansikte och sin egen kropp. Varför? Vad är det i det egna ansiktet och den egna kroppen som är så väsentligt att så olika konstnärer som Rembrandt och Duchamp, eller Dürer och Roth­ko, samtliga har målat det? Man skulle kunna tänka sig att orsaken var praktisk och pragmatisk, att motivet alltid är för handen och att det alltså rätt och slätt kunde skyllas på lättja eller brist på pengar, och något ligger det nog i det, men det förklarar inte allt, eftersom det finns många och långa århundraden i konsthistorien då självporträttet helt enkelt inte existerade." Karl-Ove Knausgård Essä DN 21 oktober 2012
 
  1. 2. Stilen är absolut inte talspråklig och domineras av påståendesatser snarare än värderande satser. Inga punktlistor i en essä. Precision på näst intill vetenskaplig nivå präglar stilen men du ska också vara personlig och intellektuellt underhållande. Hur är man det? Med överraskande formuleringar, poetiska eller på annat sätt träffande ordval och slingrande vändningar i texten. Man ska som läsare känna sig som om man är ute på en tankemässig äventyrsresa:
 
"Första gången jag läste Genets essä, lade jag bara märke till detta. Tanken är så radikal, och kommer så plötsligt, att det var som om jag begrep, verkligen begrep vad den till leda tragglade tanken om allas lika värde betyder." Knausgård
 
  1. 3. Citat och referat ska vara tydligt markerade. Det ska aldrig råda något tvivel om vad som är din text och vad du citerar eller refererar:
 
"Å andra sidan finns det zoner i det mänskliga, där gränserna för det sociala och biologiskt-materiella liksom upphör, det kan ske i religionen och det kan ske i konsten, att medvetenheten om ens eget jag försvinner, att tidens och platsens begränsningar inte längre gäller, och att man liksom är ett med världen. ett med alltet, som i den religiösa extasen, eller ett med verket, som i konsten. Frågan är om det man då upplever inte är ens eget jag, som det är när det inte är utsatt för någon självmedvetenhet eller reflektion, och om detta jaglösa jag, som kanske bara är en känsla av att existera, är det Gunnar Ekelöf kallade ”det för alla lika”." Knausgård igen.
 
"I en fantastisk essä om Rembrandt beskriver den franske författaren Jean Genet en scen från en tågresa. På andra sidan i tredjeklasskupén satt en man han tyckte var motbjudande; han hade en skitig mustasch, en liten slapp mun, dåliga tänder och satt och spottade stora loskor på det redan smutsiga golvet, fullt av fimpar, gamla tidningar, brödkanter. Plötsligt möts deras blickar för ett ögonblick, och Genet drabbas av något han kallar en uppenbarelse, nämligen att varenda människa är lika mycket värd som någon annan. Alltså att han, den motbjudande passageraren, var lika mycket värd som Genet själv." Knausgård.
 
  1. 4. Tänk på kärnmeningar:
 
"När allt är lika mycket värt, är allt lika lite värt. Alla värden kommer sig av skillnader, och hela vår sociala verklighet är uppbyggd kring det. Allt i våra liv är hierarkiskt ordnat, det gäller ting såväl som egenskaper: Hierarkin är ett nät som inte släpper igenom någonting. Tanken om det goda och om det lika, om den tas på allvar, får allt detta att haverera."
 
  1. 5.  Glöm inte en tydlig och logisk styckeindelning som binds ihop med en elegant textbindning:
 
"Tanken om det goda och om det lika, om den tas på allvar, får allt detta att haverera.
 
Fjodor Dostojevskijs roman ”Idioten” handlar om detta. Huvudpersonen furst Mysjkin är utan tvekan god,"
 
Styckeindela med INDRAG även om inte tidningarnas nätupplagor gör så.
 
 
 
 

NA/TE2: Essän III: Kalahari "The Gods Must Be Crazy"

Kategori: Skrivuppgifter

 
Ett utmärkt exempel på "den ädle vilden" - temat på film, men också en träffsäker jämförelse mellan två helt olika civilisationer. Sydafrikas största filmsuccé någonsin.

NA/TE2: Essän II: Lasse Berg

Kategori: Skrivuppgifter

Dessa två böcker av Lasse Berg kan ni hitta intressanta fakta i till essän om "Natur, kultur och samhälle", inte bara att väskan är den viktigaste uppfinningen för mänskligheten:
 
2007 Gryning över Kalahari  2011 Skymningssång i Kalahari
 
Gryning över Kalahari : hur människan blev människa  
Skymningssång i Kalahari. Hur människan bytte tillvaro (inbunden)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

NA/TE2: Essä om "Natur, kultur och samhälle" inspiration I : Gardners nio intelligenser

Kategori: Skrivuppgifter