Nu ska ni läsa en klassiker skriven av Selma Lagerlöf Halva gruppen läser Kejsaren av Portugallien och andra halvan läser Herr Arnes penningar. Sedan ska ni diskutera böckerna 4 och 4; två som läst den ena och två som läst den andra i vardera gruppen. Jag väljer åt er så slipper vi timmar av tvekan.

 

När ni läser jämför med Macbeth och ställ samma frågor till romanen som till filmen:

 

Vad är huvudkonflikten och hur gestaltas den?

"Katharsis"- uppnås den effekten hos läsaren? Hur fförändras/förbättras vi av romanen?

Vad är den nya början, det ljusa slutet?

 

Böckerna ska läsas medan jag är med franskgruppen i Marrakech och den ska vara färdigläst fredag 22 mars då ska ni diskutera i grupper. Sedan ska ni enskilt skriva ett reportage om någon eller några i boken du läst. Reportaget ska vara klart för första respons måndag 15 april och veckan därpå; fredag 22 april ska slutversionen in. Sen inlämning= ingen respons.

 

 

 

Om någon inte är klar får de avvika från lektionen och sedan göra redovisningen på sedvanlig resttid: fredagar efter 15.30  eller tisdag 18/6. De som är klara i tid ska inte behöva vänta på dem som inte är det, eller göra jobbet åt dem som inte gjort det själva.

I medierna förekommer många reportage. Reportaget är en realistisk genre eftersom den ska fånga verkligeheten men på ett personligare och djupare sätt än en nyhetsartikel. Reportaget är ganska långt och reportern får vara synlig i texten. För ett bra reportage gäller det att komma människorna och miljöerna nära. Beskrivningar av väder, bakgrundshistora och miljöer ska vara utförliga och målande. Personteckningen ska vara djup och intresseväckande. Reportaget ska visa det unika och speciella i personer och miljöer med stor respekt för dem man skriver om, utan att man för den skull inte ska våga kristisera företeelser och personer i sitt reportage. Däremot får man aldrig skriva nedsättande om människorna i reportaget. Här länkar till två intressanta reportage: En annan bild av Vojakkala och De gamlas by på de odödligas ö.

 

Ett reportage är en utredande och berättande text men skribenten får också visa vad han eller hon tycker om saken utan att det blir en ren argumentation. Faktagranskning är viktig i ett reportage, man ska kontrollera sina uppgifter så långt det är möjligt.

 

  I ett reportage ska man låta språket och beskrivningarna blomma: I stället för: "en flicka i Aghanistan" skriver man till exempel " Mariam, en flicka med avlångt ansikte, krämfärgad, knälång klänning, bomullsbyxor och en grön hijab sitter i en glänta med utsikt över Herat och leker med tio små stenar."

 

Leta efter intressanta ord och repliker: "Det är någe fel. Sanna mina ord! Märkte du ingenting, du Nancy, när du var där i midsommartaget och såg efter jänterna?"

 

Miljöbeskrivningarna ska inge en stark närvarokänsla: "Byn ligger längst in i en brant fjorddal och för att ta sig dit måste Konrad Sejer ta sig fram längs en obeskrivligt usel väg. När flickan varit försvunnen i fem timmar kör Karlsen och Sejer äntligen upp framför hennes hus."

 

Glöm inte stämningen och atmosfären. Ta fasta på det udda och det som sticker ut: "Stranden var full av hattifnattar som högtidligt bugade sig under hotfulla åskmoln. Allt som hördes var havets sorl, vinden som viskade i strandgräset och prasslandet från hattifnattarna."

 

1. Samla information, läs på. Ställ frågor undvik ja och nej-frågor.

2. Försök att verkligen förstå dem du skriver om.

3.Skriv och renskriv. Illustrera gärna din text. Ca. 10-15000 tecken

4. Ta respons.

5. Läs igenom din text och skriv om enligt responsen.

6. Lämna in.

 

 

 

 

 

 

 

Nu är det dags för nästa roman i Sv 2. Denna gång ska ni läsa i grupp. Jag har valt romanerna (som vanligt) utifrån Sv2 styrdokument där det står om att vi ska lära känna oss själva och andra genom litteraturen, samt att vi ska tänka på att fokusera på kvinnor och nordiska författarskap.

 

 

Gruppindelning:

 

Johanna, Lena, Cassandra och Lovisa läser Tusen strålande solar av Khaled Hosseini

 

Terese,  Jenny, Frida T och  Emma    läser Mosippan av Elsie Johansson

 

Frida W, Emma, Erik och Anna läser Se dig inte om av Karin Fossum

 

Linda, Tea, Hampus och Mikaela läser Det osynliga barnet av Tove Jansson

 

Ni läser romanerna medan jag är borta och HV har projektvecka dvs från fredag 1 mars till tisdag 26 mars. Vi har lektion fredag 22 mars för FT.

 

På tisdag 26 mars ska ni göra en TVÄRGRUPPSREDOVISNING av romanen.Dvs. ni ska först diskutera tillsammans med dem som läst samma bok om de frågor jag gett er. Sedan byter ni grupper så ni har alla fyra romanerna i samma grupp och presenterar dem för varandra och diskuterar de frågor jag gett er till tvärgrupperna.

 

Därefter ska ni enskilt skriva ett reportage  om en eller flera av karaktärerna i era böcker. Första responsomgången av reportaget ska vara inne tisdag 16 april slutversionen ska vara inne tisdag 23 april.

 

 

Är man inte klar finns alltid återläsingstiderna jag skrivit om tidigare , fredagar efter 15.30-17.00 och tisdag 18/6 hela dagen. Inget skjuts upp, de som gör saker i tid ska inte behöva vänta på andra som inte gör det.

 

 

Länk till lärarexamensarbete om projekt på Karesuando skola

Analysera följande:

 

1:VILken är huvudkonflikten?

2. Hur gestaltas den i kläder, färger, scenografi och symboler tex symboldjur av olika slag.

3. Hur uppnås rening, Katharsis i pjäsen och "spiller den äver" på åskådaren tycker du? Motivera!

4. Vad är pjäsens "nya början" Shakespeares avsteg från Arostoteles poetik. Även om han h¨ler sig strikt till tesen att drama, i synnerhet tragdeier, ska handla om kungar.

 

Analysera smink, kostym och scenografi och hur de gestaltar pjäsens huvudkonflikt. Vilken är huvudkonflikten?

 

Hur uppnås katharsis/rening. Blir åskådaren "renad" av detta tror du-motivera! Shakespeare bröt mot Arostoteles poetik på flera sätt, mest tydligt i det att han lät även tragedier ha något slags hopp i slutet, en ny början. Hur märks det i denna uppsättning av Macbeth? Vad är den "nya början"?

 

Här kan du läsa om kostymerna i ett reportage om kostymören Karin Sundvall.

 

Lär dig räkna på danska!

Halvtreds, firs och halvfems!? När danskarna börjar räkna är det inte alltid helt lätt att hänga med. Här är en liten hjälp på vägen.

Siffrorna 0 till 9 är inga problem. 10 till 49 går också bra, räkneorden låter och stavas ungefär som våra svenska. Men sedan kommer halvtreds (50), och all logik upphör. Eller!? Nja, det finns fortfarande en logik, men är man inte van kan det vara helt obegripligt.

Det danska räknesystemet bygger på en indelning i tjog (20). Ett tjog kallas för snese. Tres, det vill säga 60, är helt enkelt en sammanslagning av "tre snese". 50, halvtreds, är "tre snese minus en halv snese". Helt logiskt, trots allt. Men det krävs lite övning om man ska förstå när man står där i kassan och ska betala. Som tur är brukar man ju se siffrorna på kassaapparaten...

Nedan får du några exempel. Hur säger man 75 i Danmark? Eller 1251?

0 Nul
1 En
2 To
3 Tre
4 Fire
5 Fem
6 Seks
7 Syv
8 Otte
9 Ni

10 Ti
20 Tyve
30 Tredive
40 Fyrre
50 Halvtreds
51 Enoghalvtreds
60 Tres
65 Femogtres
70 Halvfjerds
75 Femoghalvfjerds
80 Firs
90 Halvfems

100 Hundrede
150 Ethundrede halvtreds
195 Ethundrede femoghalvfems
200 Tohundrede
1000 Ettusen
1251 Ettusen tohundrede enoghalvtreds

 

 

1. Vad är bra?

2. Vad kan utvecklas?

3. Kan något strykas?

4. Hur ska det sägas, rytm, pauser, tryckaccent.

5. Språkriktighet.

6. Mottagaranpassning.

 

Kamratresponsen kan också användas för din egen kontroll av vad du skrivit till memoria-delen av talprocesssen.