kalixsvenska.blogg.se

Blogg för svenskelever i Kalix.

Köpmannen i Venedig

Kategori: Filmanalys

 
Precis som i Korpen flyger är hämnd ett motiv i denna pjäs av William Shakespeare och ett viktigt gemensamt tema i filmerna är rättvisa och girighet. Bankiren Shylock lånar ut en enorm summa pengar, i dagens värde ca 6 750 000:- , till en ung adelsman för att han ska kunna fria till den sköna och rika föräldralösa flickan Portia. Shylock tar denna gång ingen ränta utan begär som borgen av den rike köpmannen Antonio ett skålpund kött från hans kropp. Antonio tackar ja i tron att han vinner på affären eftersom han har flera handelsskepp som snart kommer tillbaka från olika delar av världen; Mexico, Tripoli i Nordafrika och England. Inte kan väl alla dessa gå under?
 
Shylock är rik men ensam. Hans fru Leah är död och hans familj består endast av dotterna Jessika och en tjänare. Som en följd av det stora lånet Shylock ger Antonios skyddsling får han råd att anställa Shylocks tjänare och samma natt som lånet görs upp på en fest hos Antonio rymmer Jessika med en kristen ung man, Lorenzo, och hon tar med sig en stor del av faderns förmögenhet samt den ring Shylock fått som fästmansgåva av sin fru när de ännu var ogifta.
 
När katastrofen att mista dottern slår ner i Shylocks liv har han dock kvar sin fordring på Antonio men snart får man veta att Antonios skepp har förlist, allihop med man och last. Både Shylock och Antonio står nu utfattiga. Shylock bryr sig dock inte om räntan längre, han vill bara ha hämnd. Han hävdar att det är den maktlöses enda rätt i ett samhälle där minoriteter är rättslösa.
 
Shakespeare skrev detta som en komedi med de typiska komediinslag som han alltid  använde sig av : flicka utklädd till pojke, onyktra och fåfänga män, slagsmål och fester, sur gammal man med ung vacker och kvicktänkt dotter. Allt ska också sluta med att minst två unga par finner varandra. Det lyckliga slutet kännetecknar en komedi. men är detta verkligen en komedi?
 
 
Denna pjäs visar tydligt att det som är en komedi för den ene kan vara en tragedi för den andre och postmodernismens relativism blir synlig i denna filmatisering. Komedin som slutar så lyckligt för vissa blir till djupaste tragedi för andra.
 
 
 
 
 

Intertextualitetsväven mellan Korpen flyger, Njals saga, Röde Orm och Flickan i skogen del 2: Hon som kan läsa

Kategori: Filmanalys

Flickan i skogen liknar mest av allt "Hans och Greta" upptecknad av Bröderna Grimm, stenarna finns med där och det lockande pepparkakshuset för en utstött flicka vars mor inte tål henne.
 
Men likheten med "Gäst" i Korpen flyger är också slående. Gu∂run är gäst hos Hildur som gör dockor, av vadå? Hildur tycker sig ha Gudrun fast men hon flyr ständigt och kan inte fångas in, hon kan när som helst gå ut i sin skog av böcker. Även "Gäst" har sina böcker och sin skog att återvända till närhelst han behöver och ingen vet var han egentligen finns.
 
Hildur är som Tord, van att få det hon vill ha, van att ha oinskränkt makt över sina dockor. Men nu kommer Gu∂run och stör denna hennes säkra tillvaro. Gu∂run heter visserligen något, hon är inte namnlös som "Gäst", men vad heter hon?
 
Namnet Gudrun betyder "hon som besitter hemlig kunskap" eller "Den som känner gudarnas hemlighet". Namnet är sammansatt av gud=gud och run=runa, hemligt tecken. Hon kan alltså läsa! Namnet har ett fornnordiskt ursprung.
 
 Hildur är ett kvinnonamn med fornnordiskt ursprung, en form av Hild som är bildat från ordet hildr - strid.
 
 
Gäst är på många sätt en Krsitusgestalt som lider och ur graven vinner seger, liknar Gu∂run Gäst även på detta sätt?
 
Tänk på att Vigdis Grímsdotter skrev romanen 10 år efter filmen och den påverkade Island och omvärldens syn på Island enormt mycket. Plötsligt ville alla rida Islandshäst och resa till denna lyckliga ö av varma källor och nästan noll fossila utsläpp med fria och jämlika människor.
 
Vilken bild av Island får vi i Flickan i skogen?

Intertextualitetsväven mellan Korpen flyger, Njals saga, Röde Orm och Flickan i skogen Del 2: Röde Orm

Kategori: Filmanalys

Röde Orm är tydligt influerad av Njals saga och tar också upp kontakterna med de brittsika öarna som man gör i Korpen flyger. Kung Harald Blåtand är en lika jobbig kung för den nordiska adeln som förr skött sig själva som Harald Hårfagre är plågsam för Tord och hans fosterbror Erik.
 
Kärlek och brudrov förekommer i båda verken och i båda romanerna faller de rövade damerna för sin rövare. De har drabbats av en psykologisk försvarsreaktion som följer av brutala kidnappningar när man tvingas leva nära sina kidnappare. Stockholmssyndromet drabbar speciellt Gästs syster i Korpen flyger.
 
 
 
 

Sv 2 IV Uppgift Vägvisaren

Kategori: Filmanalys

 

Diskutera dessa frågor i grupper. Skriv sedan sammanfattningar på svaren i loggboken vid slutet av diskussionen.

  1. Sätt in den i sitt tidssammanhang, politiskt och historiskt både 1200-tal och 1987.

  2. Björnen är en viktig symbol. För vad?

  3. Vilken genre är filmen gjord i, samband med andra filmer. (isländske skådespelaren?)

  4. Jämför med Sampo Lappelill. Se också på ortsnamn och liknande i Sampo Lappelill och namnen i Vägvisaren.

  5. Vad är legend tror ni och vad är faktabakgrunden till legenden?

     

    Vi jobbar här mot följande centrala innehåll och konskapsmål:

    Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp.

  • Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.

  • Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

Kunskapsmål

E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationsðsituation.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

C

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomför muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och id?strömningar i samhället.

Filmanalysens grundbegrepp

Kategori: Filmanalys

Anslag: inledningen till filmen innan den har börjat ger en kort sammanfattning av filmens budskap.

Presentation: huvudkonflikt och karaktärer presenteras.

Fördjupning: konflikten kommer till punkten utan återvändo, här när Nejla slår ihjäl vargen.

Upptrappning: konflikten stegras här polisutredningen.

Klimax/konfliktförlösning: konfliktens höjdpunkt i filmen, här rättegångens slut.

Avtoning: slutet, här: besöket i fängelset och Mustis död.

Protagonist: huvudroll, den /de man sympatiserar med. Här Nejla och Klemens.

Antagonist: Huvudskurken, här den rike handlaren som vill köpa renarna.