kalixsvenska.blogg.se

Seminarium och examination i språkhistoria.

1. Redogör muntligt för svenska språkets uppkomst och orsakerna till att vi kallar vårt språk svenska idag.

2. Vad lär vi oss om vårt eget nutida svenska språk av Atta Unsar?

a) hur språkförändringar sker

b) varför språkförändringar sker

3. Jämför svenskan och isländskan och deras utveckling.

4. Se på diagrammet av antal samisktalande/samer från avhandlingen av Erling Johansson. Vad säger den bilden om nederkalixmålet och dess överlevnadspotential?

5. Sätt följande begrepp i rätt kronologisk ordning och para ihop dem med språkperioden ifråga, samt förklara vad begreppen innebär:

Grekiska, latin                                                             Lånord på medeltiden

Den nordiska brytningen                                                               Urgermanskan

Then Swänska Argus

Kilskrift                                                                        Fornindo-europeiska

Beowulfs-kvädet                                                        Old Saxon 516 e.Kr

Den germanska ljudskridningen                              Urnordiskan

Atta Unsar                                                                   Runsvenska

nordisk brytning                                                                              pater=fader, frater=broder, cornu=horn Bh, dh, gh › b,d,g       b,d,g › p,t,k                                                       p, t, k › f, th /thorn, h

Ek Hlewagastr HoltijaR Horna tawido                    1732-modern svenska

Watar=vatten

Äldre Västgötalagen.                                                  Östgotiska andra hälften av 400-talet e.Kr.

24/16 runrad                                                                Heart› hiarta, deer› diur earth› ior∂›jord

Äldre nysvenska                                                         Gustav Vasas bibel

Hettitiska                                                                      Första skriftspråket

Franska                                                                        Lånord på 1200-talet

Tyska                                                                            Lånord på 1900-talet

Engelska                                                                      Lånord på 1700-talet

6. Ta det språk ni valt och förutsäg framtiden för språket utifrån det ni vet om språkförändringars orsaker.

7. Snabbt klara:  en överkurs-fråga. Markera exempel på brytning i dessa texter på nederkalixmålet.

 

 

Atta unsar

Atta unsar, þu in himinam, weihnai namo þein, qimai þiudinassus þeins, wairþai wilja þeins, swe in himina jah ana airþai. Hlaif unsarana þana sinteinan gif uns himma daga, jah aflet uns þatei skulans sijaima, swaswe jah weis afletam þaim skulam unsaraim, jah ni briggais uns in fraistubnjai, ak lausei uns af þamma ubilin; [unte þeina ist þiudangardi jah mahts jah wulþus in aiwins.]

Amen.

 

Läs runinskrifter så här:

 

1.Var ska man börja läsa? Ofta i ormhuvudet, men inte alltid. Vanligt är att texten börjar med ett personnamn. Börja tyda texten och avgör sedan var den börjar.  Ofta särskiljs varje ord med ett kors, eller kryss. Ibland får vi inte den hjälpen, då får man avgöra det när man tytt bokstäverna färdigt.

 

2.Runorna kan vara kortkvist- eller långkvistrunor. De texter som är vanligast är de från Sveriges kristnande kring år 1000 e.Kr. och är oftast långkvistrunor. I  norra Sverige var de ofta blandade med kortkvistiga a, n, s och t. Rök-stenen från 800-talet var skriven med 24-radiga runorna och kortkvistrunor. Men det fanns olika varianter av runor också kring år 1000 och stungna runor som exempelvis gör k till g eller i till e. Fråga om det ser alltför konstigt ut! u-runan betecknar också ö, o, y , v       á-runan är även å       i-runan är också e och ä , stungen i-runa är alltid e/ä    k-runan betecknar också g, stungen k-runa är alltid g    t-runan betecknar också d  b-runan betecknar också p  th-runan betcknar både th i engelskans the och th i thing r-runor finns det två av  den som ser ut som ett R uttalas tonande som Z-liknande stockholms-r.

 

3. När ni transkriberat tecknen till latinska bokstäver återstår att förstå själva orden. Det är inte så svårt om man vet att vissa formler och ord återkommer mycket ofta:

kuth hialbi ànd/salu hans = Gud hjälpe hans ande/själ

kuth auk modir hans = Gud och Guds moder

lit raisa stain= lät resa stenen

aftir fadur hans= efter sin fader

aftir bonta sin= efter sin make

at fadur sin=åt sin fader

fot ristade= Fot ristade (runorna)

auk/ok= och