Island har en lite egen språkhistoria jämfört med resten av Norden. Pga få invånare drygt 300 000, isolering mitt i Atlanten, stor litterär produktion och konsumtion*, samt avsaknad av dialekter har språket kvar vissa fornnordiska drag som förlorats i andra nordiska länder. Från ca 1500 har isländskan haft sin egen utveckling och blivit väldigt olikt dagens norska varifrån de flesta islänningar en gång kom under medeltiden.

 

Isländska är ett eget språk och ingen dialekt som man kan säga att norska och svenska är. Isländska kan vi inte förstå annat än vissa ord som vi känner igen i skrift. I talspråk blir även det nästan omöjligt. Här kan ni läsa om de olika språkljuden och bokstäverna i isländska.

 

Islands språklag förhindrar inlånade ord genom att bilda egna isländska ord för företeelser som svenskan lånat ord av andra språk till. Dator heter exempelvis tölva, en sammanslagning av Völva (spåkvinna) och tala (räkna). TV heter sjónvarp som kommer av sjón=syn och varpa=kasta omkring.

 

Island är det enda landet i Norden utan stora språkliga minoriteter. Isländska språket har en hög status men islänningar kan i normalfallet tala "skandinaviska" eftersom de lär sig danska i skolan som andra utländska språk efter engelskan. Färöingar och islänningar kan läsa varandras texter men uttalet är inte lika likt men som alla nordbor med mindre språk är man i allmänhet mer beredd att förstå och lära sig övriga nordiska språk till skillnad från svenskar som alltid haft en högfärdig inställning till de övriga nordiska språken och väntar sig att andra ska anpassa sig till dem.

 

Men vi är ju förstås smartare och artigare än normalsvensken så här får ni en språkkurs på isländska, ni känner säkert igen de flesta orden när ni både ser stavningen och hör uttalet:

 

 

Uppgift: Utredande tal om språk och kultur i Norden

Du ska samla information om det språk/den dialekt du fått dig tilldelad och göra en muntlig presentation av informationen. Du ska redogöra för

• de geografiska, politiska och historiska förhållandena kring språket.

• Författarskap inom språkområdet, textexempel. Använd projekt Runeberg.

• Översiktligt om språkets uppbyggnad. Några ord och fraser på språket. Inledningsstrofen till Psaltaren 23 Herren är min herde, på språket.

• Gör en stödjande presentation med hjälp av Keynote, Prezi eller liknande program.

• Arbeta enligt den retoriska arbetsprocessen se bloggen.

• Gör presentationen intressant och retoriskt genomtänkt, se bloggen.

• Använd litterära begrepp (se schoolsoft lektionsplanering måndag v.43) på ett sätt som visar att du förstått dem.

• Hur berättas språkområdets egen berättelse? Vilken övergripande berättelse har språkområdet om sig själv? Jfr. Finland, Kalevala och vinterkriget.

• Se till att ha roligt när du gör detta, låt din nyfikenhet leda dig!

 

 

1. Vad betyder elling och vilken nordisk saga kommer namnet ifrån?

 

2. Beskriv Elling och hans mor, hur är deras relation?

 

3. Var det en bra idé att åka till Spanien tycker ni? Vad får de ut av resan var och en för sig och tillsammans?

 

4. Beskriv tre biroller i filmen som ni tycker är viktiga för Elling. På vilket sätt har de betydelse för honom?

 

5. Vad har Elling gemensamt med guldfisken? Vad har han gemensamt med katten?

 

6. Skriv ner fraser på norska som skiljer sig från svenskan och skriv också den svenska betydelsen: se alltså filmen med anteckningsblad och penna i högsta hugg!

 

 

 

 

Lär dig räkna på danska!

Halvtreds, firs och halvfems!? När danskarna börjar räkna är det inte alltid helt lätt att hänga med. Här är en liten hjälp på vägen.

Siffrorna 0 till 9 är inga problem. 10 till 49 går också bra, räkneorden låter och stavas ungefär som våra svenska. Men sedan kommer halvtreds (50), och all logik upphör. Eller!? Nja, det finns fortfarande en logik, men är man inte van kan det vara helt obegripligt.

Det danska räknesystemet bygger på en indelning i tjog (20). Ett tjog kallas för snese. Tres, det vill säga 60, är helt enkelt en sammanslagning av "tre snese". 50, halvtreds, är "tre snese minus en halv snese". Helt logiskt, trots allt. Men det krävs lite övning om man ska förstå när man står där i kassan och ska betala. Som tur är brukar man ju se siffrorna på kassaapparaten...

Nedan får du några exempel. Hur säger man 75 i Danmark? Eller 1251?

0 Nul
1 En
2 To
3 Tre
4 Fire
5 Fem
6 Seks
7 Syv
8 Otte
9 Ni

10 Ti
20 Tyve
30 Tredive
40 Fyrre
50 Halvtreds
51 Enoghalvtreds
60 Tres
65 Femogtres
70 Halvfjerds
75 Femoghalvfjerds
80 Firs
90 Halvfems

100 Hundrede
150 Ethundrede halvtreds
195 Ethundrede femoghalvfems
200 Tohundrede
1000 Ettusen
1251 Ettusen tohundrede enoghalvtreds

 

 

 

Hvor finder jeg mit smil?
Jeg leder allevegne
Jeg trænger til et smil
Jeg leder allevegne
 
Her og der og allevegne
Leder jeg
Hvor finder jeg dig?
 
Jeg ser en lærke lande
I bøgens vingefang
Den kalder på sin mage
Den synger dagen lang:
 
Hvor finder jeg dig?
 
Hold ud Hold ud min ven!
 
Det sir jeg til mig selv:
Det gælder om at leve!
 

Heyr, himnasmiður. Sb. 308

Heyr, himna smiður,
hvers skáldið biður,
komi mjúk til mín
miskunnin þín.
Því heit eg á þig,
þú hefur skaptan mig,
ég er þrællinn þinn,
þú ert Drottinn minn.

Guð, heit eg á þig,
að græðir mig,
minnst, mildingur, mín,
mest þurfum þín.
Ryð þú, röðla gramur,
ríklyndur og framur,
hölds hverri sorg
úr hjartaborg.

Gæt, mildingur, mín,
mest þurfum þín
helzt hverja stund
á hölda grund.
Set, meyjar mögur,
máls efni fögur,
öll er hjálp af þér,
í hjarta mér.

Kolbeinn Tumason

 

Iđitguovssus girdilit
Hávski lei go iđistit
Vilges dolggiid geigestit
Várrogasat salastit

Njukča, njuvččažan
Buokčal, ligge varan
Njukča, njuvččažan
Ovdal iđitroađi

Iđitguovssus girdilit
Hávski lei go iđistit
Jaskatvuođain savkalit
Nuorravuođain njávkalit

Njukča, njuvččažan
Buokčal, ligge varan
Njukča, njuvččažan
Ovdal iđitroađi

Riegádahte áibbašeami
Oktovuođa váillaheami

Kva er nynorsk? Til kva vert nynorsk brukt? Kvar finn vi nynorsk i dag?

Nynorsk er eit alminneleg skriftspråk som, til liks med bokmål, vert brukt i alle moglege sjangrar og høve.

Nynorsk er fyrst og fremst eit skriftspråk. Vi skriv nynorsk eller bokmål, men snakkar dialekt.

Kva om det ikkje fanst noko skriftspråk i Sverige? Korleis burde vi då lage eit nytt svensk skriftspråk som skulle vere felles for alle dialekter i landet vårt?

Läs mer om nynorsk-svensk här: Nynorsk - noe for svensker?

Blå= nynorsk  grå=neutral  röd=bokmål

 

 

Norden var en gång som Balkan på 1990-talet  Danmark, Sverige och Ryssland stred om Skandinaviens kuster och rätten att ta ut skatt från dem som bodde här. Drottning Margareta  enade de nordiska länderna i en union mot tyske Albrekt av Mecklenburg. Hon valdes till härskare i de olika nordiska länderna av aristokratiska ting/parlament . 1387 valdes Margareta till Sveriges "fullmäktiga fru och rätta husbonde" av den församlade aristokratin. Kalmarunionen kom sedan till 1389 som ett svar på tysk expansion i Nordsjön och östersjöområdet.

Historikern Dick Harrison beskriver unionen som "En stor, permanent (önskade man åtminstone) personalunion som syftade till att med gemensamma ansträngningar skapa en militär motvikt mot gemensamma fiender." Fienderna var främst Tyskland men också Ryssland, som syns på kartan ovan hade stort inflytande över nuvarande norra Norge, Sverige och Finland.

 

Gustav Eriksson Vasa, eller Gustav I tog makten i Sverige på skumma vägar 1522. 1523 utropades han till kung och det blev det definitiva slutet för den nordiska unionen och sedan började den ändlösa raden av krig igen fram till 1814 då Sverige och Danmark skrev fredstraktat och  Norge lämnade det danska väldet, samt ingick personalunion med Sverige, en union som upplöstes 1905.

 

Finland hamnade mellan stormakterna Sverige och Ryssland. Det var sällan i nuvarande Sverige striderna utkämpades. Kalix var ett slagfält en gång, men det var ovanligt med strid på egentliga Sveriges mark. Det var oftast i Finland striderna utkämpades, det var finska jordar och hus som brändes och finska ungdomar som dog framför kanonerna. Finland förlorades för Sverige till Ryssland 1809 och 1918 blev landet en självständig stat i den nordiska gemenskapen. Men det var inte slut med krigen för det.

 

Första världskriget gick Norden relativt spårlöst förbi men andra världskriget drog med de nordiska länderna i världshistorien. Finland attackerades av Sovjet 1939 och Danmark och Norge ockuperades samma år av Tyskland. Sverige var neutralt och behöll freden under hela kriget. Svenskar stred dock som frivilliga både i Norge, Danmark och Finland. Men allra främst i Finland. Finland fick mycket sympati som det lilla landet som attackerades av den stora ryska björnen och en svensk frivilligkår bildades. Sverige benämnde sig icke-krigförande vilket var detsamma som att släppa en del på neutraliteten och därmed kunde svenskt militärmateriel och en flygdivision strida på Finlands sida.

Finland utkämpade tre olika krig under andra världskriget; Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget. Vinterkriget november 1939-mars 1940 blev en mindre framgång för Finland som lyckades slå den stora ryska armén och hindra den från att ockupera Finland, och som det var tänkt, Sverige. Finland fick dock lämna territorium, bland annat stora delar av Karelen till Sovjetunionen/Ryssland.

 

Freden blev inte långvarig Sedan Baltstaterna ockuperats av Sovjet och det sovjetiska trycket mot Finland ökades så började den finländska statsledningen att samarbeta med Tyskland eftersom man uppfattde de allierades intresse för Finlands sak om ljumt. Vid denna tid såg man det också som att Tyskland skulle vinna kriget. Man ska inte heller glömma att mycket av Tysklands nazistiska politik var populär i Norden vid denna tid. Judar, romer och homosexuella var inte populära och rashygien var en idé tyskarna tog från Sverige. Här i norr fanns starka sympatier för Hitler och hans idéer. Tärendö var ett välkänt brunt näste och i Finland fanns många som lyssnade på führerns radiosända tal och tjusades av Nationalsocialistiska idéer om manlighet och styrka.

 

Precis som i Sverige förnekas tyskvänligheten i andra världskrigets början gärna i Finland och där har samarbetet med Tyskland närmast förträngts så man menar att Finland överfölls av både Tyskland och Ryssland, vilket inte helt överensstämmer med sanningen. I Sverige har dock diskussionen om Sveriges roll under andra världskriget varit mer offentlig medan man i Finland ännu talar tyst om samarbetet med Tyskland medan man gärna framhåller marskalk Mannerheims tacktal till Sverige och de allierade efter kriget.

 

I allians med Tyskland lyckades Finland under fortsättningskriget 1941-1944 besätta bl.a Östkarelen och "stor-Finland" var ett faktum. Finland inrättade koncentrationsläger för ryssar, "icke-stamfränder" och politiska dissidenter i dessa områden av vilka en del inte tillhört Finland ens före vinterkriget. Finland avbröt de diplomatiska förbindelserna med Storbritannien i augisti 1941. Till slut förklarade Storbritannien krig mot Finland, dock utan att det någonsin utspelades några strider mellan länderna. Finland stred nu alltså tydligt på Tyskalnds sida i kriget och Finlands alliansfrihet var definitivt bruten.

 

1943 genomförde tyskarna sitt anfall mot Leningrad som blev vändpunkten i världskriget då tyskarna förlorade stort. Då började både Finland, liksom Sverige, att distansera sig gentemot Tyskland. Men Finland och Tyskland stred på samma sida fram till 1944 då Ryssland tvingade fram ett avtal där Finland förlorade allt ockuperat territorium och dessutom förband sig att bryta samarbetsavtalet med Tyskland och i stället, på ryskt uppdrag, driva ut tyskarna från Finland.

 

Utdrivandet av tyskarna kallas för Lapplandskriget (september 1944- april 1945) och utfördes av mycket unga soldater, det kallas därför för "barnkorståget". Tyskarna var bättre organiserade och på sin väg norrut , mot hamnar vid ishavet, brände de och skövlade Finland. Rovaniemi brändes till grunden och 100000 finländare blev hemlösa. I april 1945 lyckades Finland driva ut tyskarna från sitt territorium och det blev fred i Finland efter 6 år.

 

Kalevala kan sägas skapa en finsk nationalidentitet och i den identiteten har de tre krigen under andra världskriget sin del. Mytbildningen om den okuvlige finnen som slår från ett hopplöst underläge och aldrig ger sig fick förstås ännu mer näring. Mannerheim blev en modern Lämminkäinen som stred heroiskt omän förgäves mot övermakten. Officiellt förnekar man alliansen med Tyskland och pekar bara på hur utsatt Finland var och hur heroiskt man slogs för sin frihet. Vi ser därmed på nära håll hur myter och hjältelegender kan uppstå och kan därmed också förstå hur epos som Oddysséen och Kalevala kan ha kommit till.

 

 

 Alla bilder från wikipedia.