kalixsvenska.blogg.se

Blogg för svenskelever i Kalix.

Litterära begrepp-en jämförelse romaner och noveller

Kategori: Litteratur

Noveller och romaner-skönlitterära begrepp

 

Richard Burton och Elizabeth Taylor i Så tuktas en argbigga den kända "Kiss me Kate"-scenen.
 

Fabel: Är hela berättelsen, hela handlingen med sina sidospår.

Intrig: händelseförloppet som driver handlingen framåt, den röda tråden vi följer i berättelsen.

I en roman är det mesta fabel men i en novell är det ca 50%intrig och 50% fabel. En novell kan berätta mer av fabeln i korta återblickar medan en roman kan ha kapitelvis med återblickar, barndomsminnen, drömmar som fördjupar berättelsen.

Dramaturgi: En novell inleds normalt In medias res= mitt i händelseförloppet. Redan efter några rader är intrigen igång. En roman börjar normalt med en presentation av tid, rum och persongalleri. I en novell måste personerna presentera ”sig själva” när de dyker upp i handlingen. En novell skapar intresse genom en dramatisk händelse i novellens början. En roman skapar oftast intresset genom presentationen. Brott och straff är ett av många undantag, romaner kan alltså börja In medias res medan noveller inte kan ha långa presentationer av utrymmesskäl. En roman har alltså fler möjliga ingångar än en novell.

En novell har en peripeti, en punkt där det inte finns någon återvändo och intrigen måste nå sitt mål. Den har också bara en dramatisk höjdpunkt och konfliktförlösning. En roman har många peripetier, ofta utformade som cliff-hangers i kapitelövergångar och många konfliktförlösande höjdpunkter som leder mot den slutliga största konfliktförlösningen. Detta är en orsak till att noveller gör sig bättre som filmer än romaner eftersom filmer inte heller har råd med mer än en enda stor konfliktförlösning. Filmens och novellens dramaturgi sammanfaller bättre än romanens och filmens.

 Avslut: En roman slutar oftast med en lång avtoning. Ibland har den till och med en epilog som i Brott och straff. En novell har kortare slut. Har novellen ett tidshopp och en sammanfattning på slutet är den mycket kortfattad. Novellens avslut ska alltid överraska på något sätt medan romanens avslut alltid är en naturlig förlängning av berättelsen.

 Intertextualitet: I alla skönlitterära texter finns ett visst mått av intertextualitet, dvs, texten förhåller sig till andra texter på ett eller annat sätt. Men det är den tydliga formen av intertextualitet man brukar referera till, när en text citerar, refererar, parodierar eller parafraserar en annan känd text. T.ex: Brott och straff anknyter till Bibeln och Shakespeares Så tuktas en argbigga.

Sv 2 IV-val Romananalys

Kategori: Litteratur

Du ska skriva en analys av romanen Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf. Ta reda på romanens TEMA. Temat är romanens bärande tanke, grundidé. Fråga dig va berättelsen handlar om på djupet. Det kan finnas ett övergripande tema och flera sidoteman. Vad är författarens intentioner (avsikt) med texten? Ta reda på romanens MOTIV: Klassiska romanmotiv är den orädda och olydiga underdog-hjälten (Aigin, Sampo, Rödluvan, Bilbo etc). Barnet som lämnar hemmet och utvecklas (Aigin, Snövit, pojken som ärver Mästerkatten i stövlar etc.) Flicka möter pojke, pojke möter flicka, man möter kvinna etc. (Aigin och Sahve, Romeo och Julia etc) Hjälten som besegrar skurken (Aigin mot tjuderna etc) Det ställföreträdande lidandet (Klemens tar straffet för Nejla, de tror att Aigin offrat sitt liv för dem etc) Den kloke fadersgestalten, den kloka modersgestalten (Raste, Ingemarerna, Klemens, Klemens mor etc) Människans samspel med naturen ( Gudsfreden, Sampo Lappelill, Varg) Den fattiga, annorlunda och mobbade som blir framgångsrik och lycklig (Den fula ankungen, Askungen, Askepåten , Bend it Like Beckham etc.) FABEL: Hela berättelsen med handling och karaktärer. INTRIG: Vad som driver fabeln framåt, händelsekedjan som får berättelsen att bli intressant ( I Vägvisaren: Aigins familj mördas, Aigin flyr från förföljarna. Aigin kommer till andra samelägret. Alla flyr till kusten utom Aigin och tre till +Raste. Alla dödas utom Aigin som luras att visa genvägen till byn vid kusten. Aigin lurar tjuderna i döden och alla utom Aigin dras med i en lavin. Aigin återvänder och blir gruppens nya Vägvisare/ präst.) BERÄTTARPERSPEKTIV: Berättas historien i jag-form eller av en osynlig allvetande berättare? Kanske används något annat mer ovanligt berättarperspektiv eller flera olika perspektiv. PERSONSKILDRINGEN: vilka huvudkaraktärer finns i texten och hur skildras de, genom deras handlingar och vad de säger? Genom att berättaren beskriver dem? Genom vad de tänker? Känns karaktärern trovärdiga i sin berättelse. Dvs även en saga som Bilbo – en hobbits äventyr kan ha trovärdiga karaktärer för sin miljö. MILJÖSKILDRINGEN: beskriv plasterna där berättelsen utspelar sig och hur de skildras med ljud, lukter, synintryck eller på annat sätt. Miljöskildringen ger tidsfärg så vilken tid kommer du att tänka på. SPRÅK OCH STIL: hur är språket i romanen/novellen? Rikt på substantiv eller adjektiv? Fantasifulla och ovanliga ord, eller vardagligt språk. Ålderdomliga ord, dialekt etc. Berättas historien långsamt med många långa meningar av hopfogade satser och bisatser eller med korta meningar som mest består av huvudsatser. Är det mycket dialog i berättelsen elelr ovanligt lite dialog? Är det mycket inre monolog i berättelsen eller inte? När utspelar sig berättelsen? När är berättelsen skriven? Vad präglade den litterära epoken och samhällsförhållandena just då och där texten skrevs?

Sv 2 IV-val Romananalys

Kategori: Litteratur

 
 
 
 
Du ska skriva en analys av romanen Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf.
 
Ta reda på romanens TEMA. Temat är romanens bärande tanke, grundidé. Fråga dig vad berättelsen handlar om på djupet. Det kan finnas ett övergripande tema och flera sidoteman. Vad är författarens intentioner (avsikt) med texten?
 
Ta reda på romanens MOTIV: Klassiska romanmotiv är den orädda och olydiga underdog-hjälten (Aigin, Sampo, Rödluvan, Bilbo etc).
Barnet som lämnar hemmet och utvecklas (Aigin, Snövit, pojken som ärver Mästerkatten i stövlar etc.)
Flicka möter pojke, pojke möter flicka, man möter kvinna etc. (Aigin och Sahve, Romeo och Julia etc)
Hjälten som besegrar skurken (Aigin mot tjuderna etc)
Det ställföreträdande lidandet (Klemens tar straffet för Nejla, de tror att Aigin offrat sitt liv för dem etc)
Den kloke fadersgestalten, den kloka modersgestalten (Raste, Ingemarerna, Klemens, Klemens mor etc) Människans samspel med naturen ( "Gudsfreden", "Sampo Lappelil"l, Varg)
Den fattiga, annorlunda och mobbade som blir framgångsrik och lycklig (Den fula ankungen, Askungen, Askepåten , Bend it Like Beckham etc.)
 
FABEL: Hela berättelsen med handling och karaktärer.
 
INTRIG: Vad som driver fabeln framåt, händelsekedjan som får berättelsen att bli intressant ( I Vägvisaren: Aigins familj mördas, Aigin flyr från förföljarna. Aigin kommer till andra samelägret. Alla flyr till kusten utom Aigin och tre till +Raste. Alla dödas utom Aigin som luras att visa genvägen till byn vid kusten. Aigin lurar tjuderna i döden och alla utom Aigin dras med i en lavin. Aigin återvänder och blir gruppens nya Vägvisare/ präst.)
 
BERÄTTARPERSPEKTIV: Berättas historien i jag-form eller av en osynlig allvetande berättare? Kanske används något annat mer ovanligt berättarperspektiv eller flera olika perspektiv.
 
PERSONSKILDRINGEN: vilka huvudkaraktärer finns i texten och hur skildras de? Genom sina handlingar och vad de säger? Genom att berättaren beskriver dem? Genom vad de tänker? Känns karaktärern trovärdiga i sin berättelse. Dvs även en saga som Bilbo – en hobbits äventyr kan ha trovärdiga karaktärer för sin miljö.
 
MILJÖSKILDRINGEN: beskriv platserna där berättelsen utspelar sig och hur de skildras med ljud, lukter, synintryck eller på annat sätt. Miljöskildringen ger tidsfärg så vilken tid kommer du att tänka på.
 
SPRÅK OCH STIL: hur är språket i romanen/novellen? Rikt på substantiv eller adjektiv? Fantasifulla och ovanliga ord, eller vardagligt språk. Ålderdomliga ord, dialekt etc. Berättas historien långsamt med många långa meningar av hopfogade satser och bisatser eller med korta meningar som mest består av huvudsatser. Är det mycket dialog i berättelsen eller ovanligt lite dialog? Är det mycket inre monolog i berättelsen eller inte?
 
När utspelar sig berättelsen?
 
När är berättelsen skriven?
 
Vad präglade den litterära epoken och samhällsförhållandena just då och där texten skrevs?
 
 
 

Sv II IV-val Varg

Kategori: Litteratur

 
Svara på frågorna:
Vilka är goda?
Lista tretal. (tex tre generationer, tre vargmöten etc)
Skriv om likheter och skillnader med Sampo Lappelill.
Vad tycker du om slutet? Vad anser du om de frågor som tas upp i filmen?

Sedan ska denna reflektion byggas ut till en argumenterande text som därefter ska bli ett argumenterande tal. Vi ser då om slutet av filmen när ni kommer från praktiken.

Postkolonialt perspektiv Tankar för dagen av Sofia Jannok

Kategori: Litteratur

Angående det psykologiska perspektivet på "Den svarta katten"

Kategori: Litteratur

Analysexempel baserat på Karin Boyes roman Astarte

Kategori: Litteratur

Sista uppgiften i svenska C

Kategori: Litteratur

Läs något ur denna lista; sitt gärna i solen, i biblioteket eller någon annanstans där du får läsro. Läs och må bra! Vi är inte i lektionssalen men jag finns på skolan om ni vill något.
 
Åsa Larsson och Lena Andersson   Guds starka arm.
Vår första gemensamma ljudbok, nästa ska vi skriva i sommar. Bygger till dels på min farfars familjehistoria. En Björnfothistoria från Kirunas barndom om kärlek till döds och till livs.
 
Åsa Larsson Till offer åt Molok 
Senaste romanen om Rebecka Martinsson. Björnfot finns med på ett hörn för en viktig biroll innehas av Hjalmar Lundbohm, Kirunas grundare.
 
 Khaled Hosseini Tusen strålande solar
Flyga drake men från kvinnornas synvinkel, minst lika gripande. En stor roman om att växa upp i Afghanistan.
 
Nina Ullmaja ABC Å allt om D
En underbart kreativ bok om bokstävernas och alfabetets fascinerande historia. Humor och fakta i skön förening.
 
Ola Wikander I döda språks sällskap-en bok om mycket gamla språk
Oerhört fascinerande liten bok som berättar intresseväckande om jordens äldsta språk.
 
JRR Tolkien Bilbo-en hobbits äventyr översatt av Britt G Hallquist
Hallquists översättning ger språket en kristallklar klang i denna klassiker för barn i alla åldrar om en hob som låter äventyret gripa honom.
 
Gunnar Nordahl Guld och gröna planer
Klassisk fotbollshjälte, Sveriges första heltidsproffs, berättar sitt livs historia så att man vill utbrista "det var bättre förr". Exempelvis tycker han det är slött att bara spela fotboll hela dagarna så han startar eget företag i Italien.
 
Stina Aronson Sång till Polstjärnan
Novellsamling av norrbottensskildraren Stina Aronson, hon var lärare i Råneå innan hon blev författare på heltid. Hon berättar om röda salighetssaker och udda människor i gränsland; sameflickan med TBC, tornedalskvinnor som ser tvätten som en högtid och kärleken mellan man och hustru som omgivningen har svårt att förstå.
Stina Aronson
 
 

HV/FT2 Sv 2 Litteraturpresentation

Kategori: Litteratur

I grupp ska ni visa att ni behärskar dessa delar av centrala innehållet i Sv 2:
  • Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
  • Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
File:Vaksalastenen.jpg
Litteraturhistorisk översikt från forntid till nutid i grupper. Ni ska använda texterna jag tipsar om nedan samt ta hjälp av de litteraturhistorier jag tillhandahåller. För högre betyg än E ska ni också hitta egna källor till er presentation. Er presentation ska illustreras och förstärkas av konst från de olika epokerna. Presentationerna ska hållas fredag 31 maj.
 
Grupp 1 Den lilla människan
Forntiden: Bibeln 1 Samuelsboken 1
Antiken: Sofokles Antigone
Medeltiden: Den heliga Birgitta "Jesu födelse"
Renässansen: Dante Komedin; Inferno, Skärselden, Paradiset
Barocken/stormaktstiden: Romeo och Julia av Shakespeare
Upplysningen: "Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon:" av Anna-Maria Lenngren
Romantiken: Sampo Lappelill av Zacharias Topelius
Realismen: Fjodor Dostojevskij Brott och straff
Selma Lagerlöf
Astrid Lindgren
Nutid: Bodil Malmsten "Den lille mördaren" ur Nåd och onåd-idioternas bok 
Mors Elling (filmen)
 
Grupp 2 Norden
Forntiden: Kalevala
Medeltiden: Eddan + en av runstenarna ni läste i höstas, Vägvisaren (filmen)
Renässansen: "Herr Olof och älvorna"
Barocken/stormaktstiden: "Den blomstertid nu kommer" Israel Kolmodin
Upplysningen: Carl von Linné Iter Lapponicum
Romantiken: Johan Olof Wallin "Var är den vän som överallt jag söker"
Nationalromantiken: Johan Ludvig Runeberg Fänrik Ståls sägner
Realismen: Henrik Ibsen: Et dukkehjem  HC Andersen "Den lille pige med svovlstikkerne"
Modernismen: Stina Aronson Sång till Polstjärnan
Nutiden: Det osynliga barnet Tove Janson, Mosippan Elsie Johansson, Se dig inte om Karin Fossum
 
Grupp 3 Asien
Forntid: Mahabharata,
Antiken: Konfucius/ Kon Fu Tse
Medeltid: Tusen och en natt
1600-tal: Haiku
1700-tal: Drömmar om röda gemak Cao Xueqin
Manga
Salman Rushdie Harun och sagornas hav
De små tingens gud Arundhati Roy
Tusen strålande solar Khaled Hosseini
Slumdog Millionaire (filmen)
 
Grupp 4 Afrika
Tinga-tinga (SVT Barnkanalen)
Leo, Afrikanen Amin Mahlouf
"Nkosi sikele Afrika" Enoch Sontonga
Gåvor Nuruddin Farah
Léopold Senghor
Buchi Emecheta
Wole Soyinka
Nadine Gordimer
Naguib Mahfouz
JM Coetzee
Callixthe Beyala
Damernas detektivbyrå: "Miss Beauty and Integrity" (filmen)
 
Grupp 5 Amerika
Bön för ett barn Mayafolket
Ave Maris Stella
Pennsylvanias konstitution
Edgar Allan Poe
Harriet Beecher Stowe Onkel Toms stuga
Mark Twain Huckleberry Finn
Emily Dickinson
LM Montgomery Anne på Grönkulla
Gabriel Garcia Marquez Hundra år av ensamhet
Tony Morrison
Borta med vinden (filmen)
 
Gratis film Affisch av Borta med Vinden Bakgrund (Borta med Vinden)</span> för att ladda ner till din dator. 
 
Kunskapskrav för betyg E:

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Kunskapskrav för betyg C:

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

 

Kunskapskrav för betyg A:

Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.

NA/TE2: Sv 2 Litteraturhistorisk presentation

Kategori: Litteratur

I grupp ska ni visa att ni behärskar dessa delar av centrala innehållet i Sv 2:
  • Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
  • Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
Litteraturhistorisk översikt från forntid till nutid. Ni ska använda texterna jag tipsar om nedan samt ta hjälp av de litteraturhistorier jag tillhandahåller. För högre betyg än E/D ska ni också hitta egna källor till er presentation. Er presentation ska illustreras och förstärkas av konst från de olika epokerna.
 
Grupp 1 elever från TeSam: Mattias, Isak.N. Mikael, Anton, Elias Samhällsbyggnadsperspektiv
Forntid: Bibeln 3 Moseboken kapitel 25
Antiken: Augustinus Gudsstaten
Medeltiden: Svenska landskapslagar
Renässansen: Machiavelli Fursten,  Dvärgen av Pär Lagerkvist
Barocken/stormaktstiden: "Vår Gud är oss en väldig borg" av Martin Luther Peter Englund; Poltava, Ofredsår eller Silvermasken
Upplysningen: Jonathan Swift Ett anspråkslöst förslag
Romantiken: Viktor Rydberg Den nya Grottesången
Realismen: Fjodor Dostojevskij Brott och straff
Modernismen: Vladimir Majakovskij: "Sovjetpasset"
Nutiden: Varg (filmen)
 
 
Grupp 2  Na-elever och TeDE-elever Filip, Benjamin, Linus, Tobias och SimonMiljö- och designperspektiv
Från bokrulle till läsplatta
Forntiden: Hymn till Inanna
Antiken: Bibeln Romarbrevet 8 : 18-27
Medeltiden: Fransiscus solsång, Vägvisaren(filmen)
Renässansen: Christine de Pizan Kvinnostaden
Barocken/stormaktstiden: Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica av Isaac Newton
Upplysningen: Carl von Linné Systema Naturae
Romantiken: Goethe "Älvkungen"
Realismen: Èmile Zola Den stora gruvstrejken
Modernismen: "Det öde landet" T.S Eliot
Nutid: Tyst vår Rachel Carson   Hunden Kerstin Ekman
Följ också stolens historia, hur har den sett ut och använts från Babyloniska palats till dagens svenska kontor och hem.
 
Grupp 3 Sara B Linnea Linda Linn Josefine Den lilla människan
Forntiden: Gilgamesh-eposet
Antiken: Sofokles Antigone
Medeltiden: Den heliga Birgitta "Jesu födelse"
Renässansen: Barbara Tuchman I en fjärrran spegel kapitlet "Ungdom och ridderlighet"
Barocken/stormaktstiden: Romeo och Julia av Shakespeare
Upplysningen: "Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon:" av Anna-Maria Lenngren
Romantiken: Sampo Lappelill av Zacharias Topelius
Realismen: Fjodor Dostojevskij Idioten
Selma Lagerlöf
Astrid Lindgren
Nutid: Bodil Malmsten "Den lille mördaren" ur Nåd och onåd-idioternas bok 
Mors Elling (filmen)
 
Grupp 4 Mirjam, Sara H, Isak L. Victor Norden
Forntiden: Kalevala
Medeltiden: Eddan + en av runstenarna ni läste i höstas
Renässansen: "Herr Olof och älvorna"
Barocken/stormaktstiden: "Den blomstertid nu kommer" Israel Kolmodin
Upplysningen: Carl von Linné Iter Lapponicum
Romantiken: Johan Olof Wallin "Var är den vän som överallt jag söker"
Nationalromantiken: Johan Ludvig Runeberg Fänrik Ståls sägner
Realismen: Henrik Ibsen: Et dukkehjem  HC Andersen "Den lille pige med svovlstikkerne"
Modernismen: Stina Aronson Sång till Polstjärnan
Nutiden: Det osynliga barnet Tove Janson, Naiv. Super Erlend Loe
 
Grupp 5 Daniel, Eddie, Villy Tomas Samir Asien
Forntid: Mahabharata,
Antiken: Konfucius/ Kon Fu Tse
Medeltid: Tusen och en natt
1600-tal: Haiku
1700-tal: Drömmar om röda gemak Cao Xueqin
Salman Rushdie Harun och sagornas hav
De små tingens gud Arundhati Roy
Slumdog Millionaire (filmen)
 
Grupp 6 Fanny, Hilda , Kajsa Afrika
Tinga-tinga (SVT Barnkanalen)
Leo, Afrikanen Amin Mahlouf
"Nkosi sikele Afrika" Enoch Sontonga
Gåvor Nuruddin Farah
Léopold Senghor
Buchi Emecheta
Wole Soyinka
Ngügï wa Thiong'o : Decolonising the Mind: The Politics of Language in African Literature
Nadine Gordimer
Naguib Mahfouz
JM Coetzee
Callixthe Beyala
Damernas detektivbyrå: "Miss Beauty and Integrity" (filmen)
 
Grupp 7 Ida Hanna Carro Amerika
Bön för ett barn
Ave Maris Stella
Pennsylvanias konstitution
Edgar Allan Poe
Mark Twain Huckleberry Finn
Emily Dickinson
Jack London
LM Montgomery Anne på Grönkulla
Gabriel Garcia Marquez
Tony Morrison
Isabel Allende
Oh Brother Where Art Thou (filmen)
 
File:Vaksalastenen.jpg
 
Kunskapskrav för betyg E:

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Kunskapskrav för betyg C:

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

 

Kunskapskrav för betyg A:

Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.

HV/FT 2 Romanläsningsfrågor

Kategori: Litteratur

Vad är huvudkonflikten och hur gestaltas den?
"Katharsis"- uppnås den effekten hos läsaren? Hur fförändras/förbättras vi av romanen?
Vad är den nya början, det ljusa slutet?

Karin Fossum

Kategori: Litteratur

 
Karin Fossum är född 1954 i Sandefjord i Norge, en stad strax söder om Oslo. Sandefjordsborna har också nära till både Sverige och Danmark via färjetrafik. 20 år gammal debuterade Fossum med en diktsamling som hon tilldelades ett pris för så hon fortsatte att skriva. !995 kom hennes första deckare ut, Evas öga. Redan där kom kommisarie Konrad Sejer in i bilden, en medelålders melankolisk änkeman med en stor leonberger som sällskap. Här nedan kan ni läsa om honom på norska:, bokmål, ur norska Wikipedia:
 
Sejer (Konrad Sejer) er en fiktiv person i bøker av Karin Fossum og filmer og tv-serier basert på bøkene. «Sejer» er også serienavn på disse tv-seriene. Karin Fossum merket at ”Evas øye” var en krimroman, og hun måtte lage en etterforsker (Konrad Sejer). I privatlivet er han enkemann, har en datter og svigersønn, og et barnebarn som er adoptert fra Afrika. Han har også en stor hund, Kolberg, men denne må avlives forholdsvis tidlig i serien på grunn av alder og sykdom. I TV-serien spilles Sejer av Bjørn Sundquist. Hans assistent, Skarre, spilles av Christian Skolmen.
 
Jag stötte först på Karin Fossum när hennes roman Älskade Poona lästes upp som radioföljetong sommaren 2002 coh blev omedelbart indragen i den tragiska kärlekshistorien mellan den ensamme norske bondsonen och vackra Poona från Indien. Jag missade förstås en del avsnitt när någon hade bytt till P4 i traktorn på jobbet och det var jättesvårt att hitta tillbaka till P1 så jag köpte boken senare coh blev ännu mer förtjust. Hon skriver så ömsint om människorna i ödsliga norska fjorddalar, det är definitivt inte "bara" en deckargåta som läses, tvärtom löses inte alltid  alla brott, precis som i verkligheten. I boken Natt till den fjärde november är det inte ens någon kriminalgåta utan ett förtätat famlijedrama som berättas med kriminalromanens verkningsmedel och dramaturgi.
 
Natt till den fjärde november är typisk för Fossums böcker även om den inte är en kriminalgåta. I hennes romaner förekommer alltid barn och ungdomar som ofta står i konflikt med vuxenvärlden. Ensamma männsikor i utsatta sociala situationer skildras också med stor medkänsla, även om de drivits till brott av olika slag. Det är lätt att känna medkänsla med Fossums karaktärer och Konrad Sejer är en av de mest sympatiska mordutredarna i europeisk litteratur. Fossums bild av välfärdslandet Norge skapar en närhet till dessa våra grannar som från vår sida av gränsen ofta tycks så avlägsna.

Tove Jansson och hennes värld

Kategori: Litteratur

 
Tove Jansson (1914-2001) var en finlandssvensk författare och konstnär. Mest känd är hon som upphovet till Mumindalen och alla de kluriga karaktärer som befolkar den. I Mumindalen är muminmamman den starka och varma centralgestalten. Hon förmedlar trygghet mitt i allt äventyrligt som inträffar. Muminpappan däremot är en bohemisk och opraktisk person som letar upp farliga och opålitliga typer som skurken Stinky. Han är raka motsatsen till den trygga muminmamman; han är varken respektingivande eller stark, men muminmamman låter honom vara som han är för muminmamman är klok nog att inte tvinga sin omgivning att förändra sig för att inte störa.
 
Lilla Ninni, som är denna boks osynliga barn, har bott hos en tant som är allt som muminmamman inte är. Tanten skapar otrygghet och gör Ninni rädd och osäker. Hon ironiserar hela tiden och hennes iskalla sätt gör till slut Ninni osynlig. I det läget skickar tanten Ninni till muminmamman.
 
En annan otrygg gestalt i mumindalen är den ängsliga Filifjonkan som lever för att städa sitt hus och hålla sina prydnadssaker i ordning i väntan på den stora katastrofen. Snusmumriken är Filifjonkans motsats. Inget tycks skrämma honom. Varken oväder eller drakar. Men han måste få vandra iväg i ensamhet ibland för att vara lycklig.
 
Hemulerna är absolut inga sorglösa Snusmumrikar de är mycket laglydiga medborgare som alltid gör rätt för sig. En hemul går alltid in för det han gör helhjärtat om det är sport, postutdelning eller fiske. Både Snusmumriken och hemulerna är utpräglade individualister. Hattifnattar är raka motsatsen, de förekommer alltid i grupp och i udda antal. Det är osäkert om de tillhör djur- eller växtriket. Kanske är de elektriskt laddade svampar? De är inte helt ofarliga så muminpappan söker förstås deras sällskap. Det farligaste och mest skrämmande i Mumindalen är dock Mårran. Där hon går fram fryser marken. Alla är rädda för Mårran, alla utom muminmamman och Lilla My. 
Tove Janson växte upp i en konstnärsfamilj där dörren alltid stod öppen för vänner och bekanta. Hon gjorde ingen hemlighet av att hennes mamma och pappa var förebilderna till muminmamman respektive muminpappan. Även övriga karaktärer har ofta verkliga mänskliga förebilder. Visst känner vi väl alla någon ängslig Filifjonka, en rastlös Snusmumrik, en nördig Hemul och en bullbakande muminmamma. Vem har inte känt sig som en arg Lilla My, rädd liten Homsa eller förälskat Knytt?
 
I Mumindalen är det alltid sommar, utom en gång när mumintrollen råkar vakna till jul. Detta kan bero på att Mumindalens förebild var Tove Jansons barndomsö Blidö, där familjen tillbringade alla somrar men aldrig vintern. Tove Jansons kärlek till sommarön är nog en viktig anledning till att både barn och vuxna också älskar Mumindalen. I alla fall tycker jag att det bestående intrycket från Mumindalen är glädje och sommarlovskänsla och så muminmammans generösa och toleranta gestalt som ger livsrum åt alla dem som vistas i hennes närhet.
 
Det är mycket möjligt att du tycker något annat. Det är lika rätt. Stor litteratur har många bottnar och kan förstås på många olika sätt.
 

Na/TE2 Klassiker

Kategori: Litteratur

http://www.sfi.se/ImageVault/Images/id_8719/width_227/conversionFormatType_Jpeg/scope_0/ImageVaultHandler.aspxNu ska ni läsa en klassiker skriven av Selma Lagerlöf Halva gruppen läser Kejsaren av Portugallien och andra halvan läser Herr Arnes penningar. Sedan ska ni diskutera böckerna 4 och 4; två som läst den ena och två som läst den andra i vardera gruppen. Jag väljer åt er så slipper vi timmar av tvekan.
 
När ni läser jämför med Macbeth och ställ samma frågor till romanen som till filmen:
 
Vad är huvudkonflikten och hur gestaltas den?
"Katharsis"- uppnås den effekten hos läsaren? Hur fförändras/förbättras vi av romanen?
Vad är den nya början, det ljusa slutet?
 
Böckerna ska läsas medan jag är med franskgruppen i Marrakech och den ska vara färdigläst fredag 22 mars då ska ni diskutera i grupper. Sedan ska ni enskilt skriva ett reportage om någon eller några i boken du läst. Reportaget ska vara klart för första respons måndag 15 april och veckan därpå; fredag 22 april ska slutversionen in. Sen inlämning= ingen respons.
 
 
http://s.cdon.com/media-dynamic/images/product/000/561/561698.jpg
 
Om någon inte är klar får de avvika från lektionen och sedan göra redovisningen på sedvanlig resttid: fredagar efter 15.30  eller tisdag 18/6. De som är klara i tid ska inte behöva vänta på dem som inte är det, eller göra jobbet åt dem som inte gjort det själva.

HV/FT2 Romanläsning i grupp med tvärgruppsredovisningar

Kategori: Litteratur

Nu är det dags för nästa roman i Sv 2. Denna gång ska ni läsa i grupp. Jag har valt romanerna (som vanligt) utifrån Sv2 styrdokument där det står om att vi ska lära känna oss själva och andra genom litteraturen, samt att vi ska tänka på att fokusera på kvinnor och nordiska författarskap.
 
 
Gruppindelning:
 
Johanna, Lena, Cassandra och Lovisa läser Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
 
Terese,  Jenny, Frida T och  Emma    läser Mosippan av Elsie Johansson
 
Frida W, Emma, Erik och Anna läser Se dig inte om av Karin Fossum
 
Linda, Tea, Hampus och Mikaela läser Det osynliga barnet av Tove Jansson
 
Ni läser romanerna medan jag är borta och HV har projektvecka dvs från fredag 1 mars till tisdag 26 mars. Vi har lektion fredag 22 mars för FT.
 
På tisdag 26 mars ska ni göra en TVÄRGRUPPSREDOVISNING av romanen.Dvs. ni ska först diskutera tillsammans med dem som läst samma bok om de frågor jag gett er. Sedan byter ni grupper så ni har alla fyra romanerna i samma grupp och presenterar dem för varandra och diskuterar de frågor jag gett er till tvärgrupperna.
 
Därefter ska ni enskilt skriva ett reportage  om en eller flera av karaktärerna i era böcker. Första responsomgången av reportaget ska vara inne tisdag 16 april slutversionen ska vara inne tisdag 23 april.
http://www.facketullared.se/blogg/wp-content/uploads/2012/12/hosseini-khaled-tusen-stralande-solar.jpg
 
 
Är man inte klar finns alltid återläsingstiderna jag skrivit om tidigare , fredagar efter 15.30-17.00 och tisdag 18/6 hela dagen. Inget skjuts upp, de som gör saker i tid ska inte behöva vänta på andra som inte gör det.
 
 

Macbeth i Jukkasjärvi NA/TE2

Kategori: Litteratur

Analysera följande:
 
http://www.sfi.se/ImageVault/Images/id_7416/width_227/conversionFormatType_Jpeg/scope_0/ImageVaultHandler.aspx1:VILken är huvudkonflikten?
2. Hur gestaltas den i kläder, färger, scenografi och symboler tex symboldjur av olika slag.
3. Hur uppnås rening, Katharsis i pjäsen och "spiller den äver" på åskådaren tycker du? Motivera!
4. Vad är pjäsens "nya början" Shakespeares avsteg från Arostoteles poetik. Även om han h¨ler sig strikt till tesen att drama, i synnerhet tragdeier, ska handla om kungar.
 

HV/FT 2 Macbeth i Jukkasjärvi

Kategori: Litteratur

Analysera smink, kostym och scenografi och hur de gestaltar pjäsens huvudkonflikt. Vilken är huvudkonflikten?
 
Hur uppnås katharsis/rening. Blir åskådaren "renad" av detta tror du-motivera! Shakespeare bröt mot Arostoteles poetik på flera sätt, mest tydligt i det att han lät även tragedier ha något slags hopp i slutet, en ny början. Hur märks det i denna uppsättning av Macbeth? Vad är den "nya början"?
 
Här kan du läsa om kostymerna i ett reportage om kostymören Karin Sundvall.
 

Frågor till Vägvisaren

Kategori: Litteratur

1. Vilken genre tillhör filmen?
2. Vad spelar naturen för roll i filmen?
3. På vilka sätt är det en klassisk saga?
4. Varför blev den en underground-klassiker i USA och Kanada?
 
 

Frågor till del 6 och Epilogen

Kategori: Litteratur


Del 6
1.Porfirij Petrovitj har blivit modellen för många lite fumliga deckare i både böcker , filmer och TV-serier som under den svamliga ytan egentligen är smarta och avslöjar mördaren med sitt avväpnande sätt. Kan du nämna någon eller några av dem? Hur liknar de Porfirij Petrovitj?

2. Forska på vad som hände med det ryska domstolsväsendet vid denna tid 1866. Det som Porfirij talar om: "Vi får väl se vad det nya domstolsväsendet kan göra åt det. Jag hoppas vid Gud att man kan det! Nå, i fängelset tycks Nikolaj ha påmint sig den där eremiten; bibeln har dykt upp hos honom igen."

3. Nu får vi veta mer om Svidrigajlovs alla mord och vad han vill med Dunja. Men vad är det och hur många männiksor har han mördat? Hur förklarar du att han får gifta sig med den lilla flickan trots "den monstruösa skillnaden i ålder och utveckling"? Beskriv Svidrigajlov som person och hans funktion i romanen.

Epilogen

1. Varför tar det så lång tid att få Raskolnikov inför rätta trots att Porfirij Petrovitj så länge vetat vad han gjort?
2. Var det ett lyckligt slut att Dunja gifte sig med Razumichin.

Här nedan ser du kunskapskraven för olika betyg i Sv2 som gäller litteraturläsning, du kan nå A-kriterierna på detta område så satsa på att följa dem helt och hållet nästa gång:

För E: Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

För C: Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

För A: Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.




Brott och straff;litteratur och politik i Ryssland omkring 1850-1881

Kategori: Litteratur

 
File:Livegenskap i Ryssland, karikatyr av Gustave Doré.jpgRyska godsägare spelar kortspel och använder sina livegna bönder som insats, karikatyr av Gustave Doré
 
Brott och straff är en realistisk, eller till och med naturalistisk roman utgiven 1866. Realismen ville skildra samhället exakt som det var och författarna hade ofta en kritisk udd mot alla orättvisor som rådde i Europa vid mitten av 1800-talet. Man försökte beskriva klassamhället genom att låta romankaraktärer från olika klasser mötas. I de flesta europeiska länder var den realistiska romanen först och främst en skildrare av medelklassen (med lysande undantag som Charles Dickens) men de stora ryska realistiska författarna ställde sig tydligare på de fattiga samhällsklassernas sida mot både medel- och överklassen, vilket är tydligt i Brott och straff där den fattiga prostítuerade Sonja är hjältinna medan den nattsvartaste skurken är den rike godsägaren Svidrigajlov tillsammans med medelklassrepresentanten Pjotr Luzjin. Här en länk till ett bra program om realismen.
Godsägaren och författaren Leo Tolstoj (1828-1910), på bilden nedan, som också nämns som en inspiratör tillsammans med Dostojevskij  av Amos Oz, blev kristen anarkist och levde till och med som en bonde på sitt gods för att markera sin solidaritet med de fattiga och hans ställningstagande för en rysk kristendom som vände sig mot överklassens lyxliv och grymheter mot fattiga livegna och före detta livegna bönder. Leo Tolstoj skrev förutom många berömda romaner också en bok om icke-våldskamp mot orättvisor som på engelska heter The Kingdom of God is Within You och var en stor inspirationskälla för Martin Luther KIng Jr. och den svarta medborgarrättsrörelsen i USA under 1960-talet.File:L.N.Tolstoy Prokudin-Gorsky.jpg
 
Dostojevskij (1821-1881) tillhörde i sin ungdom kristen anarkistisk/socialistisk grupp men senare slutade han med politik. I stället satte han sitt hopp till "den ryske Kristus". Han tyckte att den rysk-ortodoxa kyrkan var räddningen för Ryssland och hela världen och han beundrade Leo Tolstoj som han menade var den störste levande romanförfattaren i världen.
 
Tiden som präglar Brott och straff var en tid av förändringar, reformer och krig i Ryssland och Europa. Tsar Nikaolaus I ville ena alla kristna slaver och startade därför Krim-kriget 1853 eftersom det då var 400 år sedan turkarna erövrat det kristna Konstantinopel och med våld införde Islam i det gamla Västrom/Byzans. 1855 dog Nikolaus och efterträddes av den liberalt sinnade tsaren Alexander II.1856 kapitulerade Ryssland i Krim-kriget som de fått utkämpa mot Storbritannien, Frankrike och Osmanska riket.
 
Alexander II var mindre intresserad av krig än av reformer. Rättstaten liberaliserades i västeuropeisk riktning och straffsatserna likaså, vilket märks i Brott och straff. Det som förändrade Ryssland allra mest av Alexander II reformer var att 1861 upphävdes livegenskapen i Ryssland som det sista landet i Europa att förbjuda detta slags feodala slaveri. Livegenskap innebär att en person befinner sig i ett ärftligt beroendeförhållande till en markägare. Det främsta kännetecknet är att den livegne inte får flytta utan markägarens tillstånd; markägaren kan inte heller vräka den livegne. Tyvärr fick godsägarna behålla marken och de livegna, som var egendomslösa, hade inga möjligheter att köpa sig jordbruksmark.
 
Alexander II (bilden till höger) regering lättade avsevärt på censuren i Ryssland och utbildningssystemet liberaliserades, vilket gjorde det möjligt för böcker som Brott och straff att komma ut i Ryssland utan att Dostojevskij riskerade nya år i Sibiriska straffläger. Men bland de missnöjda ryska intellektuella liberalerna och socialisterna ansågs dessa reformer vara långt ifrån tillräckliga så dessa grupper radikaliserades och några grupper tog till terroristmetoder. En sådan socialistisk terrorist mördade tsar Alexander II i mars 1881. Han son Alexander III som efterträdde honom införde då en sträng polisstat i Ryssland och drog tillbaka många av reformerna, men livegenskapen återinfördes aldrig. Dostojevskij dog i februari 1881 och hann aldrig uppleva detta bakslag, vilket nog var skönt för honom.