kalixsvenska.blogg.se

Blogg för svenskelever i Kalix.

NA/TE2: Frågor till Hunden

Kategori: Litteratur

 
 
Hunden får ni läsa med ekologisk litteraturteoretisk metod:
 
1. Vad säger Hunden om förhållandet natur och kultur?
2. Vilken roll spelar naturen i berättelsen? Är naturen symbolisk eller konkret? Vad symboliserar den i så fall om den har en symbolisk roll?
3. Vilket är förhållandet mellan människan och naturen?
4. Vad säger bokens upplösning om människans roll i naturen?
 

Brott och straff del 5

Kategori: Litteratur

Del 5
1. Sankt Petersburg var en kosmopolitisk stad och det märks på de tyskar som förekommer i romanen. Katerina visar åter sin obehagliga personlighet när hon hånar de tyska kvinnorna på gravölet över Marmeladov. Men mest gör hon det för att skydda Sonja från deras förakt. Varför är Sonja så föraktad? Varför vill Katerina beskydda henne? "för Katerina Ivanovna var det ett värre brott att förolämpa Sonja än att såra hennes själv". Detta leder till bråket med Luzjin-och avslöjandet av honom-, förklara vad som hände, vad händelsen leder till och varför den uppstod.

2. Varför känner sig Raskolnikov tvungen att bekänna mordet för Sonja och varför tänker han bara på mordet på Lizaveta?

3. På vilket sätt är händelsen med Svidrigajlovs  "generositet" typisk för realismen(googla på litteraturhistoria realismen) i sättet att skriva? Varför är Raskolnikov så misstänksam inför Svidrigajlovs sinnesändring? Vad tror du Svidrigajlov verkligen är ute efter?
Den sista tsaritsans favoritikon Vår fru från Tsarskoe Selos

HV/FT Brott och straff frågor till kapitel 4/del 4

Kategori: Litteratur

1 Varför tycker Svidrigajlov  att han har något gemensamt med Raskolnikov och varför vet Raskolnikov att Svidrigajlov haft spökbesök redan innan han berättat det? Hur många människor har Svidrigajlov egentligen mördat?
 
Berättartekniskt tips: Hur får vi veta att Svidrigajlov är den skurk han är? Jo, genom det han själv säger, ingen allvetande berättarröst behövs, han avslöjar sig själv i det han gör och säger. Ett mycket bra sätt att "show not tell" vilket alltid gör en historia bättre än när man "tell not show".
 
2. Varför förnekar Sonja den dåliga behandling hon utsatts för av Katerina Ivanovna. "Hon är så ren" säger Sonja och Katerina betyder just "den rena", men har Sonja rätt?
 
Berättartekniskt tips: Dostojevskij låter karaktärerna heta något som ger en vink om  personligheten, Raskolnikov=splittrad  Pulcheria= latinets  vacker=pulcher  etc. Detta gör också boken intressant och lite klurig att läsa, läsaren får känna sig som en smart detektiv och det är ju en roman om ett brott, en detektivroman där författaren lägger ut ledtrådar på olika sätt, tex i namnen.
 
3. Varför tar Nikolaj på sig skulden för mordet när Raskolnikov är så gott som avslöjad?
 
Berättartekniskt tips: De snabba kasten och vändnigarna i historien och ständiga cliff-hangers gör denna roman väldigt oförutsägbar och gör att man vill veta mer. Ett trix för att träna är att skriva 15 minuter, lämna texten och tvinga dig till att skriva om en annan tid en annan händelse nästa gång i 15 minuter osv. På så sätt kan du träna dig till att variera handlingen och göra den oförutsägbar för läsaren även om du vet vart du är på väg i berättelsen.
 
 
Livegna barn sörjer sin sista förälder  målning av Nikolaj Kasatkin "Föräldralösa"

HV/FT2: Kapitel tre av Brott och straff

Kategori: Litteratur

Första delen av boken är nu avslutad. Tänk nu på hur Dostojevskij skriver och beskriver. Tror du han gjort som Amos Oz och tjuvlyssnat på andras samtal?
 
Drömmar, hallucinationer och febertillstånd återkommer i berättelser av Dostojevskij. Han led själv av epilepsi hur har det påverkat hans sätt att skriva om tillstånden mellan dröm och verklighet tror du? Läs igen drömmen om hästen i kapitel 1.
 
Leta upp en textpassage i del tre som du tycker är speciellt typisk för Brott och straffs stil och berättarteknik. Leta också upp ett avsnitt som du är särskilt imponerad av och tänk på hur du kan använda det exemplet för att själv bli en bättre skribent.
 
 

NA/TE2 Paulus Utsi

Kategori: Litteratur

Frågor till Brott och straff av Fjodor Dostojevskij kapitel 2 (del 2)

Kategori: Litteratur

På fredag ska vi ha läst kapitel 2(del 2) ca. s. 107-s. 225. Frågor till kapitlet:
 
1. Varför tror du att Raskolnikov blir sjuk? Är sjukdomen en följd av det som hänt eller var han redan sjuk och sjukdomen ledde till händelserna?
2. Hur reagerar du när du får läsa om den anhållne målaren? Vad är det som gör att vi läsare nästan "sympatiserar" med Raskolnikov och känner oss lättade när en oskyldig är anhållen? Detta är ju en av romanens starka sidor, attt vi känner med skurken. Hur får Dostojevskij oss att göra det?
3. Sonja och Katerina Ivanovna är varandras motpoler på många sätt. Men hur liknar de varandra? Varför tror du att de reagerar så olika på sin situation och vid Marmeladovs dödsbädd? Varför ger Raskolnikov 20 rubel till familjen och varför ber han lilla flickan Polja att be för honom?
 
Återigen ber jag er skicka in tre egna frågor till del 2 eller ta med dem på fredag!
 
 

Sampo Lappelill

Kategori: Litteratur

Zacharias Topelius är den finländske författare som kan jämföras med Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren i Sverige. han läses även i Sverige och var mycket läst och älskad i Sverige under många år. På sin tid var han en stor kändis med beundrare i alla länder som kan läsa svenska. Han skrev i nationalromantisk anda och hans mål var att ge barn en skönhetsupplevelse och en känsla av värdighet. Det märks inte minst i hans mest kända verk: Sampo Lappelill.
 
Lille Sampo är verkligen en tuffing som vågar säga emot självaste vinterkungen, Hiisi när han får modet att sjunka hos alla fjällvarelser när han påstår att solen har dött och att den grymme Hiisi för alltid skall regera. Men lille Sampo vet bättre; solen kommer tillbaka snart och Hiisi ska åter mista sin makt.
 
Frågor att fundera kring:
1. Skulle du säga att det finns någon förebild till Hiisi i verkligheten? Finns det andra sagokaraktärer som du stött på i litteraturen/filmer som liknar Hiisi?
2. Skulle Sampo kunna vara en finsk, rysk eller svensk pojke? Skulle han kunna vara en flicka? Motivera ditt svar med textexempel.
3. Vad är sagans sens moral? Skriv själv en saga med liknande sens moral i Topelius-stil (som ger åhöraren en känsla av värde) som du sedan ska framföra muntligt. Den får gärna bygga på en saga eller verklig händelse du hört av gamla släktingar etc.
 
Sagorna skall vi samla till vårt eget "Kalevala" under Vi-veckans(v.40) tema om mångfald och gemenskap.
 
Ni som missade filmen om Freja här är länken.

Frågor till Brott och straff av Fjodor Dostojevskij

Kategori: Litteratur

Ni som inte var med på lektionen måste låna boken på ett bibliotek nära dig. Den är en klassiker så den finns överallt, kanske har dina föräldrar redan den om du inte har den själv. Fråga efter den på biblioteket!
För uppgifter: Se schoolsoft för snyggare lay-out, om det inte funkar får ni frågorna här:
 
  1. Beskriv Sankt Petersburg som det skildras i boken. Beskriv Raskolnikovs kvarter och omgivningar. Hur är människorna där? Vad lever de av? Hur skildras vädret i Sankt Petersburg? Spelar vädret någon roll för händelserna som de utvecklas?
  2. Vem är Raskolnikov? Beskriv hans familj. Vad har Dunja för roll i familjen?Är Pjotr Luzjin en skurk eller en välgörare? Vilket intryck för du av polisen i Sankt Petersburg i episoden med den drogade och våldtagna flickan? "Tänk om Dunja skulle hamna bland de där procenten?" vad menar Raskolnikov med det?
  3. Lizaveta och Aljona. Beskriv Lizaveta. Varför är hon alltid gravid? Vilket förhållande har hon till sin syster Aljona? Hur resonerar officeren och studenten kring Aljonas eventuella död?
Nu är det din tur att hitta på tre egna frågor till kapitel 1 av Brott och straff. Skicka frågor och svar till mig [email protected] innan tisdag. Då ska vi diskutera det vi läst bl.a.
 
 

HV/FT svenska 2

Kategori: Litteratur

 
Fotot hämtat från denna tidning och spännande artikel som borde passa er stylister.
Feminist punk group Pussy Riot perform during a 'flashmob'-style protest at the Cathedral of Christ the Savior in Moscow.Inför första romanen är den här krönikan av Maria Küchen intressant läsning.
 
Frågor till krönikan googla gärna för svar på en del frågor, glöm inte källor till de uppgifter ni hittar:
  • Vad är Pussy Riot och vad står de för?
  • Vad sjöng de i kyrkan? Försök hitta texten!
  • Varför tror du de ryska makthavarna genomdrev det stränga straffet mot Pussy Riot?
  • Tror ni Putin vinner eller förlorar på denna dom? Motivera ditt svar.
  • Fjodor Dostojevskij som skrev Brott och straff, vår första gemensamma romanläsning i kursen, blev också politisk fånge. Vilket straff fick han?
Leta på nätet och diskutera dessa frågor i grupper. Utse lämpligen en sekreterare för varje fråga så grupper på fem personer är lagom. Sedan diskuterar vi det ni kommit fram till i storgrupp och ni lämnar in era skriftliga svar till mig.
 
Mål och kriterier vi jobbar med i denna uppgift:
"Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.

Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv. De ska också ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier.

I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna. Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.
  2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
  3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
  4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
  5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.
[...]
 

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
Kunskapskrav:

Betyget E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Betyget C

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomför muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Betyget A

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.

Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället."

Svenska 2 NA/TE

Kategori: Litteratur

När jag läst era loggböcker verkar det som om majoriteten vill börja med att skriva om boken så då gör vi det. Jag fick några bra förslag som jag tycker vi kan kombinera; att ni skriver om boken efter frågor som ni får av mig och sedan gör en kort recension som publiceras på bloggen där ni kan diskutera och kommentera varandras recensioner och tankar kring boken.
 
Här får ni frågorna:
Tove Jansson Det osynliga barnet
  • Vilken gemensam nämnare har novellerna i boken?
  • Varför tror du att samlingen heter just Det osynliga barnet?
  • Hur liknar Homsan och Filifjonkan varandra?
  • Märks Finlands historia från 1939 till 1960-talets början på något sätt i boken? Jämför med katastrofen i Filifjonkans liv.
  • Vad lär man sig om växande och utveckling av denna bok?
  • Vilken känsla får du av boken? Vad i texten skapar den känslan? Ge textexempel!
Ann-Helen Laestadius och Erlend Loe:
  • Vad berättar romanen om hur man blir vuxen?
  • Vad lär ni er om identitetsskapande av romanen?
  • Är det så här svårt att lämna barnaåren bakom sig eller tycker ni författaren överdriver?
  • Presentera huvudpersonen/personerna och den mindre karaktär du fastnade speciellt för.
  • Hur hänger Norges/Sveriges efterkrigshistoria ihop med det som händer i romanen?
  • Vilken känsla får du av boken? Vad i texten skapar den känslan? Ge textexempel!
När du svarat på detta skriver du också en recension på ca tusen tecken som du mejlar till mig. Jag ger dig respons på texten och du förbättrar din recension, sedan skickar du återigen in din förbättrade text så publiceras den här på bloggen där ni alla kan diskutera och kommentera varandras texter. Läs här om vad recensioner ska innehålla.
 
Mål och kriterier som hör ihop med denna uppgift:
"Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation."
 
"I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna. Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen."
 
Kunskapskrav för betyget E:
eleven kan skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss delanpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Kunskapskrav för betyget C:

eleven kan skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Kunskapskrav för betyget A:

Eleven kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

 

 

Det osynliga barnet av Tove Jansson

Kategori: Litteratur

Tove Jansson (1914-2001) var en finlandssvensk författare och konstnär. Mest känd är hon som upphovet till Mumindalen och alla de kluriga karaktärer som befolkar den. I Mumindalen är muminmamman den starka och varma centralgestalten. Hon förmedlar trygghet mitt i allt äventyrligt som inträffar. Muminpappan däremot är en bohemisk och opraktisk person som letar upp farliga och opålitliga typer som skurken Stinky. Han är raka motsatsen till den trygga muminmamman; han är varken respektingivande eller stark, men muminmamman låter honom vara som han är för muminmamman är klok nog att inte tvinga sin omgivning att förändra sig för att inte störa.
 
Lilla Ninni, som är denna boks osynliga barn, har bott hos en tant som är allt som muminmamman inte är. Tanten skapar otrygghet och gör Ninni rädd och osäker. Hon ironiserar hela tiden och hennes iskalla sätt gör till slut Ninni osynlig. I det läget skickar tanten Ninni till muminmamman.
 
En annan otrygg gestalt i mumindalen är den ängsliga Filifjonkan som lever för att städa sitt hus och hålla sina prydnadssaker i ordning i väntan på den stora katastrofen. Snusmumriken är Filifjonkans motsats. Inget tycks skrämma honom. Varken oväder eller drakar. Men han måste få vandra iväg i ensamhet ibland för att vara lycklig.
 
Hemulerna är absolut inga sorglösa Snusmumrikar de är mycket laglydiga medborgare som alltid gör rätt för sig. En hemul går alltid in för det han gör helhjärtat om det är sport, postutdelning eller fiske. Både Snusmumriken och hemulerna är utpräglade individualister. Hattifnattar är raka motsatsen, de förekommer alltid i grupp och i udda antal. Det är osäkert om de tillhör djur- eller växtriket. Kanske är de elektriskt laddade svampar? De är inte helt ofarliga så muminpappan söker förstås deras sällskap. Det farligaste och mest skrämmande i Mumindalen är dock Mårran. Där hon går fram fryser marken. Alla är rädda för Mårran, alla utom muminmamman och Lilla My.
 
Tove Janson växte upp i en konstnärsfamilj där dörren alltid stod öppen för vänner och bekanta. Hon gjorde ingen hemlighet av att hennes mamma och pappa var förebilderna till muminmamman respektive muminpappan. Även övriga karaktärer har ofta verkliga mänskliga förebilder. Visst känner vi väl alla någon ängslig Filifjonka, en rastlös Snusmumrik, en nördig Hemul och en bullbakande muminmamma. Vem har inte känt sig som en arg Lilla My, rädd liten Homsa eller förälskat Knytt?
 
I Mumindalen är det alltid sommar, utom en gång när mumintrollen råkar vakna till jul. Detta kan bero på att Mumindalens förebild var Tove Jansons barndomsö Blidö, där familjen tillbringade alla somrar men aldrig vintern. Tove Jansons kärlek till sommarön är nog en viktig anledning till att både barn och vuxna också älskar Mumindalen. I alla fall tycker jag att det bestående intrycket från Mumindalen är glädje och sommarlovskänsla och så muminmammans generösa och toleranta gestalt som ger livsrum åt alla dem som vistas i hennes närhet.
 
Det är mycket möjligt att du tycker något annat. Det är lika rätt. Stor litteratur har många bottnar och kan förstås på många olika sätt.