kalixsvenska.blogg.se

 

 

Brott och straff är en realistisk, eller till och med naturalistisk roman utgiven 1866. Realismen ville skildra samhället exakt som det var och författarna hade ofta en kritisk udd mot alla orättvisor som rådde i Europa vid mitten av 1800-talet. Man försökte beskriva klassamhället genom att låta romankaraktärer från olika klasser mötas. I de flesta europeiska länder var den realistiska romanen först och främst en skildrare av medelklassen (med lysande undantag som Charles Dickens) men de stora ryska realistiska författarna ställde sig tydligare på de fattiga samhällsklassernas sida mot både medel- och överklassen, vilket är tydligt i Brott och straff där den fattiga prostítuerade Sonja är hjältinna medan den nattsvartaste skurken är den rike godsägaren Svidrigajlov tillsammans med medelklassrepresentanten Pjotr Luzjin. Här en länk till ett bra program om realismen.

Godsägaren och författaren Leo Tolstoj (1828-1910), på bilden nedan, som också nämns som en inspiratör tillsammans med Dostojevskij  av Amos Oz, blev kristen anarkist och levde till och med som en bonde på sitt gods för att markera sin solidaritet med de fattiga och hans ställningstagande för en rysk kristendom som vände sig mot överklassens lyxliv och grymheter mot fattiga livegna och före detta livegna bönder. Leo Tolstoj skrev förutom många berömda romaner också en bok om icke-våldskamp mot orättvisor som på engelska heter The Kingdom of God is Within You och var en stor inspirationskälla för Martin Luther KIng Jr. och den svarta medborgarrättsrörelsen i USA under 1960-talet.

 

Dostojevskij (1821-1881) tillhörde i sin ungdom kristen anarkistisk/socialistisk grupp men senare slutade han med politik. I stället satte han sitt hopp till "den ryske Kristus". Han tyckte att den rysk-ortodoxa kyrkan var räddningen för Ryssland och hela världen och han beundrade Leo Tolstoj som han menade var den störste levande romanförfattaren i världen.

 

Tiden som präglar Brott och straff var en tid av förändringar, reformer och krig i Ryssland och Europa. Tsar Nikaolaus I ville ena alla kristna slaver och startade därför Krim-kriget 1853 eftersom det då var 400 år sedan turkarna erövrat det kristna Konstantinopel och med våld införde Islam i det gamla Västrom/Byzans. 1855 dog Nikolaus och efterträddes av den liberalt sinnade tsaren Alexander II.1856 kapitulerade Ryssland i Krim-kriget som de fått utkämpa mot Storbritannien, Frankrike och Osmanska riket.

 

Alexander II var mindre intresserad av krig än av reformer. Rättstaten liberaliserades i västeuropeisk riktning och straffsatserna likaså, vilket märks i Brott och straff. Det som förändrade Ryssland allra mest av Alexander II reformer var att 1861 upphävdes livegenskapen i Ryssland som det sista landet i Europa att förbjuda detta slags feodala slaveri. Livegenskap innebär att en person befinner sig i ett ärftligt beroendeförhållande till en markägare. Det främsta kännetecknet är att den livegne inte får flytta utan markägarens tillstånd; markägaren kan inte heller vräka den livegne. Tyvärr fick godsägarna behålla marken och de livegna, som var egendomslösa, hade inga möjligheter att köpa sig jordbruksmark.

 

Alexander II (bilden till höger) regering lättade avsevärt på censuren i Ryssland och utbildningssystemet liberaliserades, vilket gjorde det möjligt för böcker som Brott och straff att komma ut i Ryssland utan att Dostojevskij riskerade nya år i Sibiriska straffläger. Men bland de missnöjda ryska intellektuella liberalerna och socialisterna ansågs dessa reformer vara långt ifrån tillräckliga så dessa grupper radikaliserades och några grupper tog till terroristmetoder. En sådan socialistisk terrorist mördade tsar Alexander II i mars 1881. Han son Alexander III som efterträdde honom införde då en sträng polisstat i Ryssland och drog tillbaka många av reformerna, men livegenskapen återinfördes aldrig. Dostojevskij dog i februari 1881 och hann aldrig uppleva detta bakslag, vilket nog var skönt för honom.