kalixsvenska.blogg.se

 

Läs runinskrifter så här:

 

1.Var ska man börja läsa? Ofta i ormhuvudet, men inte alltid. Vanligt är att texten börjar med ett personnamn. Börja tyda texten och avgör sedan var den börjar.  Ofta särskiljs varje ord med ett kors, eller kryss. Ibland får vi inte den hjälpen, då får man avgöra det när man tytt bokstäverna färdigt.

 

2.Runorna kan vara kortkvist- eller långkvistrunor. De texter som är vanligast är de från Sveriges kristnande kring år 1000 e.Kr. och är oftast långkvistrunor. I  norra Sverige var de ofta blandade med kortkvistiga a, n, s och t. Rök-stenen från 800-talet var skriven med 24-radiga runorna och kortkvistrunor. Men det fanns olika varianter av runor också kring år 1000 och stungna runor som exempelvis gör k till g eller i till e. Fråga om det ser alltför konstigt ut! u-runan betecknar också ö, o, y , v       á-runan är även å       i-runan är också e och ä , stungen i-runa är alltid e/ä    k-runan betecknar också g, stungen k-runa är alltid g    t-runan betecknar också d  b-runan betecknar också p  th-runan betcknar både th i engelskans the och th i thing r-runor finns det två av  den som ser ut som ett R uttalas tonande som Z-liknande stockholms-r.

 

3. När ni transkriberat tecknen till latinska bokstäver återstår att förstå själva orden. Det är inte så svårt om man vet att vissa formler och ord återkommer mycket ofta:

kuth hialbi ànd/salu hans = Gud hjälpe hans ande/själ

kuth auk modir hans = Gud och Guds moder

lit raisa stain= lät resa stenen

aftir fadur hans= efter sin fader

aftir bonta sin= efter sin make

at fadur sin=åt sin fader

fot ristade= Fot ristade (runorna)

auk/ok= och